Ra

Ra 994 som museilok i Stockholm 2004. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: Enstaka i trafik/utgången
• Typ: Ellok
• Axelföljd: Bo'Bo'
• Längd: 15100 mm
• Tjänstevikt: 65 ton
• Max axellast: 16,3 ton
• Effekt: 4 x 660 = 2640 kW
• Startdragkraft: 200 kN
• Bromsvikt G/P/R: 60/63/82 ton
• Dynamisk vikt: 74 ton
• Hastighet: 150 km/h
• Tillverkare: Asea
• Byggår: 1955, 1961
• Byggt antal: 10
• Ursprunglig nummerserie: 846, 847, 987-994
• Tillhörde: SJ
• Tillhör: Svensk Tågkraft

Namn

• Ra 846: Rapid 1
• Ra 847: Rapid 2
• Ra 987: Rapid 3
• Ra 988: Rapid 4
• Ra 989: Rapid 5
• Ra 990: Rapid 6
• Ra 991: Rapid 7
• Ra 992: Rapid 8
• Ra 993: Rapid 9
• Ra 994: Rapid 10

Loket med Rapid-fart

SJ insåg på 1940-talet att man behövde ett nytt ellok till de snabbaste persontågen. Loken och motorvagnarna man hade var antingen för långsamma eller hade inte tillräckligt bra gångegenskaper. Koppelstångsloken var fortfarande dominerande och hade många anhängare inom SJ, men intresset för boggielok var tillräckligt stort för att man skulle beställa två provlok av Asea 1953.

Lätt och snabbt 

Asea satte igång att konstruera ett lätt och snabbt lok. Vikten bantades genom bland annat en ny motor och effektivare kraftöverföring. Man lade ner stora ansträngningar på boggierna så att loken skulle gå så bra som möjligt och använde beräkningsformler för att komma fram till rätt utformning, istället för att som tidigare "testa och se".

Amerikanska diesellok förebilden

Lokens höga fart, för dåtiden svindlande 150 km/h, gjorde att man ville ge loken ett fartfyllt utseende

Lokens höga fart, för dåtiden svindlande 150 km/h, gjorde att man ville ge loken ett fartfyllt utseende. Efter modell från amerikanska diesellok gjordes fronterna rundade med en utbuktning som skulle visa lokens fart och skydda lokföraren. De fyra första loken fick först en ljusorange färg, men efterföljande lok målades i mörkare orange med ett brett vitt band runt lokkorgen. Loken fick tack vare sin fart namnet Rapid-lok och varje lok märktes med Rapid och ett nummer (se lista).

Ouppnåelig maxfart

De två första loken levererades 1955 och blev snabbt en succé. SJ beställde därför ytterligare åtta lok som fick samma utformning förutom att strömavtagarna flyttades närmare mitten på loket för att inte bli lika känsliga för fartvinden.

Loken sattes in i expresståg, främst på sträckan Stockholm-Göteborg och senare även Stockholm-Oslo. Men expresstågens hastighet var högst 130 km/h och lokens maxfart på 150 km/h kom därför sällan till användning.

När Rb- och Rc-loken började levereras flyttades Ra-loken till mer regional tjänstgöring, bland annat i persontågen i Bergslagen, på Oskustbanan och runt Mälardalen. Loken användes bara undantagsvis i godstrafik men det förekom att de drog lokalgodståg på t ex sträckan Stockholm-Nynäshamn. Tyngre tåg kunde dock vara en utmaning för de lätta Ra-loken.

Ombyggnader

På 1970-talet gjordes mindre ombyggnader av loken och de stora frontlyktorna ersattes med mindre Marchal-strålkastare. I mitten på 1980-talet moderniserades sex av loken ytterligare genom att bland annat dörren på förarsidan flyttades så att arbetsmiljön i förarhytten förbättrades.

Många bevarade

Samtliga tio lok användes fram till slutet av 1980-talet då de började ställas av. Två lok, 990 och 993, fortsatte att gå i trafik och drog en rad utställningståg innan de slutligen slopades 1996.

Flera lok, däribland det första, finns bevarade hos bl a Järnvägsmuseet (Ra 846), Nässjö Järnvägsmuseum (Ra 987) och Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg (Ra 994). Under 2006 renoverades Ra 846 till ursprungsutseende av Sveriges Järnvägsmuseum (numera Järnvägsmuseet), som en del av 150 års-firandet av den svenska järnvägen.  Loket återfick då bl a stora strålkastare, banröjare och ursprunglig färgsättning.

Ra 847 med mätvagnen Strix i Malmö 2006. Foto Frederik Tellerup.

Dragare av Banverkets mätvagn

Ra 847, som tillhör Bergslagernas Järnvägssällskap, hyrdes från början av 2000-talet och fram till 2009 ut för körningar av Banverkets mätvagn Strix. Ekipaget kunde ses runt hela Sverige.

Ett lok i trafik

Även om Ra kan betraktas som en utgången loktyp så har alltså enstaka lok använts inte bara i museitåg utan också i andra sammanhang. Sveriges Järnvägsmuseum sålde 2012 Ra 988 till bolaget Svensk Tågkraft och detta Ra-lok används nu i reguljär trafik. Det har bl a använts som dragare i halkbekämpningståg.

Svensk Tågkraft Ra 988 vid Björneborg 2020. Foto Viktor Molander.

Svensk Tågkraft Ra 988 i Nässjö 2015. Foto Ingemar Gustafsson.

Ra 987 som museilok i Nässjö 2003. Ett av de lok som byggdes om och fick flyttad sidodörr. Foto Ingemar Gustafsson.

Ra 990 i Malmö 1994. Den sista uppgiften för Ra-loken blev att dra utställningståg. Ra 990 fick bl a dra tåget "Mega Express" som turnerade runt i Sverige med EU-information inför folkomröstningen om EU 1994. Ra-loket och vagnarna i tåget hade målats om i en speciell färgsättning. Loket skrotades efter avslutad tjänstgöring. Foto Frederik Tellerup.

Ra 846 som museilok i Örebro 2006. Detta första Ra-lok tillhör Järnvägsmuseet och har återställts till leveransutförande. Foto Olaf Lindström.

Ra 993 med utställningståg i Göteborg 1990. Foto Christian Tellerup.

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl/Lennart Nilsson, Ra-loken, historik i boken Lok & vagnar 3 utgiven av Stenvalls förlag 1999