Ett X2-tåg med manövervagn främst i Gnesta 2008. X2-tågen är kända för att kunna luta i kurvorna och på så vis öka komforten för resenärerna. Foto Markus Tellerup.

Komfort

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4.45

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Elmotorvagnståg första och andra klass med bistro
• Antal sittplatser: 48 (UA2), 72 (UB2), 28+18 (URB2), 41+2 (UB2X)
• Antal sittplatser efter ombyggnad 2020-2021: 54 (UA2), 74 (UB2), 44 (URB2), 40+2 (UB2X)
• Längd: 17500 mm (X2), 24950 mm (mellanvagnar), 22500 (UA2X/UB2X)
• Tjänstevikt: 73 ton (X2)
• Effekt: 3260 kW (X2)
• Hastighet: 200 km/h
• Tillverkare: ABB (senare Adtranz)
• Byggår: 1989-1998
• Byggt antal: 43 (X2), 32 (UA2X), 11 (UB2X), 75 (UA2), 61 (UB2), 14 (UBS2), 7 (UBS2F), 24 (URB2)
• Ursprunglig nummerserie: 2001-2043 (X2), 2501-2504, 2506-2544 (UA2X/UB2X), 2601-2624 (URA2/URB2), 2701-2754, 2801-2821 (UA2), 2822-2882 (UB2), 2901-2922 (UBS2)
• Tillhör: SJ AB

Egenskaper

• Bistro
• Eluttag
• Wifi
• Tyst kupé
• AC/klimatanläggning
• Delvis handikappanpassad med rullstolslift och rullstolsplats i manövervagnen, men saknar lågt insteg

Sveriges första snabbtåg - X2000

De snabba X2-tågen dominerar den svenska fjärrtågstrafiken idag. Med en toppfart på 200 km/h innebar tågen en revolution när de togs i trafik 1990.

Tester

Sverige var ganska sent med att få snabbtågstrafik i jämförelse med många andra europeiska länder. På 1960-talet började man diskutera snabbtågstrafik på de svenska stambanorna. Under 1970-talet gjordes olika tester med ombyggda motorvagnar, bland andra X15, och 1986 beställde SJ slutligen de första snabbtågen av Asea (sedermera ABB/Adtranz).

Korglutning

I de flesta andra länder med snabbtågssystem har man byggt nya, raka järnvägar med speciellt hög standard. Detta sågs inte som ett alternativ för Sverige med tanke på de höga kostnaderna och den låga folkmängden och därför valde man att satsa på ett snabbtåg som skulle kunna köra på de befintliga banorna utan större upprustningar eller linjerätningar. I högre hastigheter kan dock krafterna i kurvorna kännas obehagliga för resenärerna och tågen fick därför korglutning som kompenserar detta. Det fungerar på så vis att vagnarna lutar inåt i kurvorna för att utjämna centrifugalkrafterna (detta kallas med tekniskt språk för bankning). Även om korglutningen finns för att öka komforten så kan den dock för vissa personer ge upphov till åksjuka och olika inställningar testades i X2-tågens barndom.

Tack vare korglutningen kan X2-tågen köra med en viss överhastighet i kurvor, d v s snabbare än de flesta andra tåg. Det är alltså både topphastigheten på 200 km/h och möjligheten att köra fortare i kurvorna som gör X2 snabbare än andra tåg. I dag finns det flera andra tågtyper som kan köra i 200 km/h (t ex X55 och X74) men dessa saknar korglutning och kan därför inte köra lika snabbt som X2 med bibehållen komfort för resenärerna.

Flera datorer

Snabbtåget utformades som ett motorvagnståg med kortkopplade vagnar. Framdrivningen koncentrerades till en drivenhet utan plats för passagerare. Tågen fick asynkronmotorer, en utveckling av tyristortekniken i Rc-loken. Med ett avancerat system för bland annat strömriktning kunde kraftöverföringen göras effektivare och mindre slirningsbenägen. Funktionerna i tåget var datorstyrda, förutom fordonsdator i drivenheten fick också vagnarna dator för bland annat dörrstängning.

Vagnskorgarna tillverkades av rostfritt stål som bara delvis målades med blå och gråsvart färg, något som bidrog till tågens moderna utseende. De rundade fronterna bestod av glasfiberarmerad plast.

X2000 - "snabbare än tåget"

Det första tågsättet provkördes hösten 1989 och sattes i reguljär trafik Göteborg-Stockholm i september 1990 under konceptnamnet X2000. Från början lanserades X2000 som ett exklusivt tåg främst för affärsresenärer med slogans som "Enklare än flyget, snabbare än tåget", men under 1990-talet blev X2 den vanligaste typen av fjärrtåg på stambanorna och profilen blev mer folklig. Efter hand sattes tågen i trafik på bland annat linjerna Malmö-Stockholm, Malmö-Göteborg och Stockholm-Sundsvall. Vagnarna byggdes om för att få fler sittplatser och många förstaklassvagnar ändrades till andra klass. Till exempel byggdes samtliga manövervagnar med första klass, UA2X, om till andra klass (UB2X) i början av 2000-talet.

Mjuka boggier

X2-tågen är utrustade med så kallade mjuka (radiella) boggier som tillåter hjulaxlarna att röra sig en aning så att de kan anpassa sig efter kurvradien (i en vanlig boggie är hjulen fast lagrade vilket betyder att ena sidan av hjulet ligger mer an mot rälsen i kurvor). På så vis förbättras gångegenskaperna och hjul- och spårslitaget minskar. Bild Ingwar Åfeldt.

Mellanvagnar och manövervagnar

Ett X2-tågsätt består av en drivenhet X2, ett varierande antal mellanvagnar och en manövervagn UB2X. Vanligtvis består tågsätten av drivenhet, fem mellanvagnar samt manövervagn. Ett sådant tåg är 165 meter långt och väger 365 ton.

Det finns tre typer av mellanvagnar - första klass (UA2), andra klass (UB2) och andra klass med bistro (URB2). Från början fanns det också vagnar med andra klass och kiosk (UBS2) men dessa byggdes i samband med moderniseringen (se nedan) om till URB2 eller UA2/UB2. Många av mellanvagnarna och manövervagnarna har byggts om både en och två gånger, i takt med att behoven har ändrat sig. I dag finns det 42 stycken X2, 64 UA2, 84 UB2, 37 URB2 och 43 UB2X. Dessa är sammankopplade till 36 tågsätt (med ett antal vagnar och drivenheter i reserv).

Inredningen är i alla vagnar av salongstyp med huvudsakligen eftersittning. Vissa platser har även större/fast bord. I manövervagnen finns det rullstolslift, plats för rullstol och anpassad toalett.

Lok eller motorvagn?

Det diskuteras ibland om den drivande delen av X2-tågen ska ses som ett lok eller en motorvagn. Enligt SJ:s litteraregler har elmotorvagnar ett littera som börjar på X, så SJ klassificerade det alltså som en motorvagn. Man kan också argumentera för att det snarare är en drivenhet. Drivenheten har inget utrymme för passagerare, vilket motorvagnar vanligtvis har, men kan å andra sidan knappast användas som ett vanligt lok eftersom den är helt anpassad för att vara ihopkopplad med mellanvagnar och manövervagn.

Avkortade tågsätt - X2-2

Efter några år beslöt SJ att sätta in X2-tåg även på sträckor med mer regional trafik, bl a Kust till kust-banan Göteborg-Kalmar/Karlskrona. 14 kortare tågsätt med färre mellanvagnar beställdes för denna trafik. Dessa gick inoffciellt under beteckningen X2-2 (ett X2-tåg minus två vagnar), men det var alltså inte ett littera som tågen märktes med. Tågsättens normala sammansättning var X2+UB2+UBS2+UA2X. För att skilja dem från övriga X2-sätt fick de en röd rand på sidan.

Fjärrtrafiken ökade dock snabbt och snart behövdes alla tågsätt på huvudlinjerna. I slutet av 1990-talet ändrades därför X2-2-tågen till vanliga X2-sätt och loktåg ersatte snabbtågen i regionaltrafiken.

Ett X2-tågsätt provkördes i USA 1992-1993. Här är tåget i Chicago 1993 (där det drogs av diesellok p g a avsaknaden av kontaktledning). Foto Ingwar Åfeldt.

Provkörningar i USA...

När X2-tågen kom väckte de uppmärksamhet även utomlands, speciellt när det gällde korglutningen och möjligheten att köra snabbt även på befintliga banor. X2-tåg lånades därför ut för provkörningar på flera håll i världen. Ett tågsätt med X2 2013 som drivenhet fraktades till USA 1992 för både provkörningar och reguljär trafik på bland annat sträckan New York-Washington. Det amerikanska bolaget Amtrak använde tåget till 1993 men valde senare att köpa in snabbtåg av annan typ.

...och Kina

Efter att Adtranz levererat samtliga 43 tågsätt till SJ byggde man ytterligare ett tåg för provkörningar i Kina. Efter proven köptes tåget av Guangshen Railway för användning på sträckan Guangzhou-Shenzhen-Hong Kong. Tågets drivenhet skulle ursprungligen ha fått numret 2044 men eftersom talet 44 anses betyda otur i Kina ändrades numret till 2088 (88 är ett turnummer). Tågsättet köptes av SJ 2012 som på så sätt fick flera extra vagnar.

Hastighetsrekord på Västkustbanan

Tågens maxfart är 210 km/h men den högsta tillåtna hastigheten i normal trafik är 200 km/h. Denna magiska gräns överskreds dock med råge vid ett hastighetsprov den 21 juli 1993. Vid provkörningar mellan Varberg och Falkenberg med X2 2016, tre mellanvagnar och X2 2017 uppnåddes hastigheten 276 km/h, vilket var svenskt rekord för tåg. Detta rekord stod sig i ett drygt decennium, men slogs av ett ombyggt Regina-tåg 2007 som då kom upp i 282 km/h (2008 slogs detta än en gång, då Regina-tåget kom upp i 303 km/h).

Gränsöverskridande trafik

För att kunna köra snabbtåg direkt Stockholm-Köpenhamn byggdes några av tågsätten om för tvåströmsdrift 2000-2001. Dessa fick då underlittera K (= godkända för trafik i Danmark).

2001 startade SJ tillsammans med norska NSB bolaget Linx för utveckla den gränsöverskridande trafiken Köpenhamn-Göteborg-Oslo och Oslo-Stockholm. Sju X2-tåg avdelades till trafiken och dessa byggdes om och fick en ny färgsättning i blått (läs mer Linx X2). Trafiken blev dock inte lönsam och Linx lades ner 2004. Bolagets X2:or återgick sedan till SJ.

Moderniserat X2-tåg med nytt koppelskydd i Töreboda 2007. Foto Markus Tellerup.

Modernisering

SJ beslöt hösten 2003 att modernisera samtliga X2-tåg. Inredningen fräschades upp och wifi installerades. Tågen fick också en ny färgsättning i grått. Det första moderniserade tåget var klart i februari 2005 och våren 2007 var samtliga tåg renoverade.

Multipelkoppling

X2-tågen är multipelkörbara, d v s två tågsätt kan vid behov sammankopplas och köras som ett tåg. Denna möjlighet användes sällan när tågen var nya men senare har en del avgångar regelmässigt körts med två tågsätt. För att underlätta sammankopplingen av tågsätt började man därför byta ut noskonen mot en enklare typ av koppelskydd under 2007 (se bild). Skyddet var dock inte så estetiskt och skyddade inte lika bra som noskonen och en ny uppfällbar noskon började därför testas under 2009.

Fortfarande SJ:s flaggskepp

X2-tågen är fortfarande flaggskeppen bland SJ:s tåg, även om det idag alltså finns flera andra tåg med en topphastighet på 200 km/h. Inredningen och servicen i tågen har följt tidens svängningar. I första klass kan man fortfarande bli serverad mat vid sittplatsen, men den en gång i tiden exklusiva möjligheten att låna mobiltelefon har försvunnit. Istället har tysta avdelningar - där prat i mobiltelefoner är förbjudet - tillkommit. Även hörlursuttagen för radio har numera spelat ut sin roll.

Med början under 2012 ersattes - eller kompletterades - X2000-tågen på flera linjer av X55. X55-tågen har samma topphastighet som X2 och bättre acceleration. Däremot saknar de korglutning vilket gör att restiderna med X2-tåg fortfarande är oöverträffat korta på långa sträckor med få uppehåll, eftersom X2 tack vare korglutningen kan köra fortare. X55 marknadsförs som SJ 3000 och X2000 döptes därför om till SJ 2000, men 2014 ändrade sig SJ igen och gick tillbaka till det betydligt mer välkända X2000.

Omfattande upprustning

Upprustat X2-tåg. Foto SJ.

Interiör upprustat X2-tåg (förstaklassvagn UA2). Foto SJ.

2013 beslöt SJ att rusta upp tågen och på så sätt förlänga deras livslängd med ytterligare 20-25 år. I början av 2020-talet beräknas samtliga tåg vara ombyggda och det blir den mest omfattande upprustningen i tågens historia. Styr- och drivsystemen byts ut helt eller delvis och bl a strömriktare, traktionstransformatorer, batteriladdare, tågstyrsystem samt utrustning för information och underhållning ingår i upprustningen som görs av ABB.

Inredningen byts ut helt och nya stolar sätts in. En ny utformning av stolarna gör att antalet platser kan ökas utan att benutrymmet minskar.  På grund av detta byts platsnumreringen ut i alla tåg, även de som inte är ombyggda, fr o m april 2020.

Färgsättningen ändras så att fronterna blir mörkgrå, medan vagnsdörrarna får gröna detaljer. 

Det första upprustade tåget sattes i trafik i november 2021.

Läs mer om upprustningen på SJ:s hemsida.

Interiörskiss UA2/UB2/URB2/URB2A/UB2X, gäller fr o m april 2020. Länk till tidigare vagnskiss. Bild: SJ AB.

X2NK 2043 i Hässleholm 2008. Foto Frederik Tellerup.

X2 2012 i Hässleholm 2018. Flera drivenheter har under åren haft olika reklammålningar. X2 2012 fick denna design 2018 efter att SJ hade haft en teckningstävling för barn. Foto Frederik Tellerup.

UA2K 2816 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.

UB2K 2878 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.

URB2 2601 i Sundsvall 2007. Foto Markus Tellerup.

URB2KA 2913 (tidigare UBS2) i Malmö 2009. URB2 som byggts om från UBS2 kan kännas igen på att de har fler fönster än de ursprungliga URB2-vagnarna. Foto Frederik Tellerup.

UB2XK 2531 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.

Interiör UA2 2702 (moderniserad) 2005. Foto Frederik Tellerup.

Interiör UB2X 2526 (moderniserad) 2007. Foto Markus Tellerup.

Interiör URB2A 2902 (moderniserad) 2005. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

X2 2020 i Uppsala 1993. Foto Markus Tellerup.

UA2XK 2534 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

UB2FK 2867 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

URB2K 2623 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

X2-2 som tåg mot Norrköping i Brunna utanför Uppsala 1996. De kortare X2-2-tågsätten användes i regionala förbindelser och tågen kunde kännas igen på en röd rand. Foto Markus Tellerup.

Interiör UA2G 2736 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör URB2G 2601 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Fler bilder

Interiör förarhytt X2.

UA2X i X2-2-målning i Eskilstuna 1996. Foto Frederik Tellerup.

X2 2010 i Stockholm 2000. Denna drivenhet var under en period försedd med reklam för Dagens Industri. Foto Kent Eriksson.

Mer om vagntypen

- Evert Andersson, Lars Olof Lind m fl: X2000. Enklare än flyget. Snabbare än tåget, SJK 2012
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Bengt Boman: Svenskt höghastighetståg, artikel i tidningen Tåg 8/1979
- Jan Alexandersson: Snart levereras X2, artikel i tidningen Tåg 7/1989
- Krister Wedin: Snabbtåget i trafik, artikel i tidningen Tåg 8/1990
- Ulf Nyström: Nu går X2-2 från Kust till Kust, artikel i tidningen Tåg 6/1994
- Björn Fura: Med 135 mph i korridoren/X2 i USA, artikel i tidningen Tåg 10/1994
- Björn Fura: X2 - från hjulring till strömavtagare, artikel i tidningen Tåg 4/1997
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
- Ulf Nyström: Första ombyggda Linx-tåget klart, artikel i tidningen Tåg 6-7/2002