Bild: SJ Z3 87 i Harmånger 1958SJ Z3 87 i Harmånger 1958. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

Annons

Bild: SJ Zsh 85 1939SJ Zsh 85 1939. Tillverkad av Kockums. Littererades om till Z3 1942. Foto Järnvägsmuseet.

~7

m

~15

ton

~100

kW

~50

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Mekanisk eller dieselhydraulisk lokomotor beroende på variant
  • Axelföljd: B
  • Längd: ca 5000-8000 mm, beroende på variant
  • Tjänstevikt: ca 15-20 ton, beroende på variant
  • Effekt: 90-110 kW, beroende på variant
  • Hastighet: upp till 50 km/h beroende på variant
  • Tillverkare: Kockums, Kalmar Verkstads AB, Bjurström/AB Slipmaterial, Deutz
  • Byggår: 1933-1953
  • Byggt antal: 10 Zsh (Kalmar verkstad/Kockums) + 10 Z4 (Deutz) + ett antal mindre serier/enstaka lok
  • Tillhörde: SJ, TGOJ och privatbanor

Blandade lokomotorer

Liksom med littera Z samlade SJ en rad olika lokomotorer under littera Z3. På 1940- och 50-talen började SJ dela in och litterera sin lokomotorer efter effekten (se tabell på sidan om Z-lokomotorerna) och Z3 låg någonstans i mitten med en effekt på 90-110 kW.

Effekten bestämde litterat

Flera olika typer av lokomotorer med olika utseende och tillverkare, men samma effekt, fick alltså littera Z3. Det gällde till exempel de kraftigare Z-lokomotorer som Bjurström/AB Slipmaterial i Västervik tillverkade.

Olika lokomotorer som från början levererats till privatbanor hamnade också vid förstatligandena hos SJ och fick littera Z3. Det gällde t ex fem lok med littera Zs som levererades till Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ) från AB Slipmaterial 1938. Efter att HNJ blivit förstatligad 1945 tog SJ över loken som fick littera Z3 och numren 186-190.

Men även två lite större serier av lok fick littera Z3, tio "toffellokomotorer" tillverkade på 1930-talet och tio tyska lokomotorer från 1950-talet. 

Bild: SJ Zsh 81 1938SJ Zsh 81 1938. Tillverkad av Kalmar verkstad. Littererades om till Z3 1942. Foto Järnvägsmuseet.

"Toffellokomotorer" littera Zsh

1937-1939 levererade Kalmar verkstad (nummer 80-84) och Kockums (nummer 85-89) tio lok. Utseendet var likt men de Kockums-tillverkade loken hade en rundad huv istället för flat. På grund av sitt utseende med hytten i ena änden kallades de "toffellokomotorer". Loken fick först littera Zsh men littererades 1942 om till Z3.

En ny serie med Zsh-lok, fortfarande med stort sett samma utseende, levererades av Kockums 1939 (nummer 90-104). Dessa var dock något starkare och vid en omlitterering 1942 fick loken litterat Z4, 1956 åter ändrat till Z49

Bild: Z3 284 som museilok i Gävle 1988SJ Z3 284 (tillverkad av Deutz) i Gävle 1988. Foto Markus Tellerup.

Tysktillverkade lok

1953 levererade tyska Deutz tio dieselhydrauliska lok, till utseendet ganska lika Z64-lokomotorerna, till SJ. Litterat på dessa var först Z4 vilket ändrades till Z42 1956. Bara två år senare ändrades litterat igen - nu till Z3. Loken fick numren 277-286 och hade en vikt på 20 ton och en effekt på 97 kW. Högsta hastighet var 55 km/h. 

Bild: TGOJ Z3 som museilok i Grängesberg 2004TGOJ Z3 som museilok i Grängesberg 2004. Foto Frederik Tellerup.

TGOJ-lok 

Även TGOJ köpte två lokomotorer som fick littera Z3. De tillverkades redan 1935 av Kalmar Verkstad, hade hytten mitt på loket och drevs mekaniskt. Ett av loken fanns kvar hos TGOJ till slutet av 1980-talet och är nu museilok hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum.

Blev tjänstefordon 

De SJ-lokomotorer som fanns kvar på 1970-talet överfördes till tjänstefordonsparken med påföljande omlitterering (oftast till Qaz). Några lok överlevde in på 1990-talet. Swemaint i Norrköping hade kvar en Bjurström-lokomotor med littera Z3 till 2019, då den såldes till en museiförening.

 

Bild: Swemaint Z3 39 i Norrköping 2010Swemaint Z3 39/9440065 i Norrköping 2010. Foto Thomas Larsson.
Bild: HNJ Zs 60 1938HNJ (Halmstad-Nässjö Järnvägar) Zs 60 1938. HNJ köpte 1938 fem exemplar av denna typen. Tillverkad av AB Slipmaterial. Övertogs av SJ 1945 och blev då Z3. Foto Järnvägsmuseet.
Bild: Z3 89 i Klippan 2008Z3 89 som museilok i Klippan 2008. Loket såldes redan 1964 av SJ till en industri i Grimsås. 1994 såldes det till Elektrokoppar AB i Helsingborg. I början av 2000-talet hamnade loket hos Veteranjärnvägen i Klippan. Loket skrotades 2012. Foto Frederik Tellerup.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Motorlok i Sverige, Trafik-Nostalgiska Förlaget 2021
- Mats Freding: Bjurström-lokomotorer, bok utgiven av SJK Småbaneavdelning 1989
- Göran Eriksson: SJ litt Z3 i HO-modell, artikel med ritning i tidningen Allt om hobby 3/1981
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer