~7
m~15
ton~100
kW~50
km/hFakta
- Status: Utgången
- Typ: Mekanisk eller dieselhydraulisk lokomotor beroende på variant
- Axelföljd: B
- Längd: ca 5000-8000 mm, beroende på variant
- Tjänstevikt: ca 15-20 ton, beroende på variant
- Effekt: 90-110 kW, beroende på variant
- Hastighet: upp till 50 km/h beroende på variant
- Tillverkare: Kockums, Kalmar Verkstads AB, Bjurström/AB Slipmaterial, Deutz
- Byggår: 1933-1953
- Byggt antal: 10 Zsh (Kalmar verkstad/Kockums) + 10 Z4 (Deutz) + ett antal mindre serier/enstaka lok
- Tillhörde: SJ, TGOJ och privatbanor
Blandade lokomotorer
Liksom med littera Z samlade SJ en rad olika lokomotorer under littera Z3. På 1940- och 50-talen började SJ dela in och litterera sin lokomotorer efter effekten (se tabell på sidan om Z-lokomotorerna) och Z3 låg någonstans i mitten med en effekt på 90-110 kW.
Effekten bestämde litterat
Flera olika typer av lokomotorer med olika utseende och tillverkare, men samma effekt, fick alltså littera Z3. Det gällde till exempel de kraftigare Z-lokomotorer som Bjurström/AB Slipmaterial i Västervik tillverkade.
Olika lokomotorer som från början levererats till privatbanor hamnade också vid förstatligandena hos SJ och fick littera Z3. Det gällde t ex fem lok med littera Zs som levererades till Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ) från AB Slipmaterial 1938. Efter att HNJ blivit förstatligad 1945 tog SJ över loken som fick littera Z3 och numren 186-190.
Men även två lite större serier av lok fick littera Z3, tio "toffellokomotorer" tillverkade på 1930-talet och tio tyska lokomotorer från 1950-talet.
"Toffellokomotorer" littera Zsh
1937-1939 levererade Kalmar verkstad (nummer 80-84) och Kockums (nummer 85-89) tio lok. Utseendet var likt men de Kockums-tillverkade loken hade en rundad huv istället för flat. På grund av sitt utseende med hytten i ena änden kallades de "toffellokomotorer". Loken fick först littera Zsh men littererades 1942 om till Z3.
En ny serie med Zsh-lok, fortfarande med stort sett samma utseende, levererades av Kockums 1939 (nummer 90-104). Dessa var dock något starkare och vid en omlitterering 1942 fick loken litterat Z4, 1956 åter ändrat till Z49.
Tysktillverkade lok
1953 levererade tyska Deutz tio dieselhydrauliska lok, till utseendet ganska lika Z64-lokomotorerna, till SJ. Litterat på dessa var först Z4 vilket ändrades till Z42 1956. Bara två år senare ändrades litterat igen - nu till Z3. Loken fick numren 277-286 och hade en vikt på 20 ton och en effekt på 97 kW. Högsta hastighet var 55 km/h.
TGOJ-lok
Även TGOJ köpte två lokomotorer som fick littera Z3. De tillverkades redan 1935 av Kalmar Verkstad, hade hytten mitt på loket och drevs mekaniskt. Ett av loken fanns kvar hos TGOJ till slutet av 1980-talet och är nu museilok hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum.
Blev tjänstefordon
De SJ-lokomotorer som fanns kvar på 1970-talet överfördes till tjänstefordonsparken med påföljande omlitterering (oftast till Qaz). Några lok överlevde in på 1990-talet. Swemaint i Norrköping hade kvar en Bjurström-lokomotor med littera Z3 till 2019, då den såldes till en museiförening.
Mer om loktypen
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Motorlok i Sverige, Trafik-Nostalgiska Förlaget 2021
- Mats Freding: Bjurström-lokomotorer, bok utgiven av SJK Småbaneavdelning 1989
- Göran Eriksson: SJ litt Z3 i HO-modell, artikel med ritning i tidningen Allt om hobby 3/1981
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
Andra länkar:
- Svenska-lok.se