X7/UB7X

Xoa7+Cox7+Xoa7 i Malmö ca 1954. Foto Järnvägsmuseet.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Elmotorvagn (X7), manövervagn (UB7X)
• Antal sittplatser: 74 (X7), 64 (X7 med större resgods), 94 (UB7X)
• Axelföljd: 2'Bo' (X7)
• Längd: 22650 mm (X7), 23330 mm (UB7X)
• Tjänstevikt: 47 ton (X7), 32 ton (UB7X)
• Effekt: 440 kW (X7)
• Hastighet: 90 km/h
• Tillverkare: Asea
• Byggår: 1949-1951
• Byggt antal: 26 (X7), 22 (UB7X)
• Ursprunglig nummerserie: 222-244, 255-257 (X7), 3947-3956, 4014-4022, 4404-4406 (UB7X)
• Tillhörde: SJ

Pendeltågens föregångare

1939 hade SJ köpt tio boggieelmotorvagnar med littera X4 (från början Xa4) till lokaltrafiken runt Malmö. Detta inköp följdes upp med en ny beställning av motorvagnar och manövervagnar i slutet av 1940-talet. De fick littera Xoa7 och Cox7 (efter 1970 omlittererade till X7 och UB7X) och även dessa sattes in i lokaltrafik, i Skåne och Göteborgstrakten. X7:orna kan därför sägas vara föregångare till våra dagars pendeltåg.

Galonsoffor

Motorvagnarna hade passagerarutrymme med soffor samt resgodsutrymme. Det fanns två varianter av motorvagnar, 23 stycken med ett mindre resgodsutrymme (nummer 222-244) och 3 med ett större (nummer 255-257). De 22 manövervagnarna hade enbart passagerarutrymme. Tågen fick samma bruna färgsättning som SJ:s personvagnar. Från början sågs manövervagnarna just som personvagnar och de fick därför nummer i samma serie som personvagnarna.

För att kunna använda tågen även på lite längre sträckor byggdes två manövervagnar om 1956 så att de fick pentry och ett mindre förstaklassutrymme. Litterat ändrades till ABox7. De två vagnarna blev dock inte speciellt långlivade.

Multipelkörbara

Motorvagnarna var multipelkörbara och flera X7 kunde alltså köras ihop. En ensam motorvagn klarade bara att dra en manövervagn och en vanlig sammansättning var därför X7+UB7X. Det förekom också att X7-motorvagnar drog direkta personvagnar till och från anslutningsstationen, t ex sovvagnen från Landskrona som kopplades på Stockholmståget i Eslöv.

Ersattes av X10

X7:orna användes i Skåne fram till 1983 då de ersattes av X10. Den sista tjänstgöringen var på linjerna Malmö-Lund-Eslöv, Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona och Malmö-Lomma-Kävlinge. På Lommabanan lades persontrafiken ned efter att X7-motorvagnarna kört sina sista turer i juni 1983. I Göteborg fanns några tågsätt kvar i reserv fram till 1985 då även dessa slopades.

Bevarade tågsätt

Nästan alla X7 och UB7X skrotades under 1970- och 80-talen. Två tågsätt bestående av X7+UB7X såldes till Dellenbanans Vänner 1985. Under ett par år användes tågen i museitrafik på Dellenbanan Ljusdal-Hudiksvall men ställdes sedan av. 2002 såldes ett tågsätt (X7 222 + UB7X 3949) till Sveriges Järnvägsmuseum (numera Järnvägsmuseet). Det andra tågsättet (X7 223 + UB7X 3951) finns kvar hos Dellenbanans Vänner. Ingen av motorvagnarna är i trafikdugligt skick.

Prov med tyristorstyrning

Värt att notera är att X7 hade en liten del i utvecklandet av Rc-lokens hastighetsstyrning. 1964 utrustades X7 255 med tyristorstyrning från Asea och testkördes sedan i reguljär trafik i Skåne med goda resultat. Motorvagnen skrotades 1966 efter en kollision.

Ritning X7 (standardvariant).

Ritning X7 (variant med större resgodsutrymme).

Ritning UB7X.

Xoa7 233+Cox7 i Borås på 1950-talet. Foto Järnvägsmuseet.

X7 232 som tåg mot Billeberga i Landskrona 1981. Foto Lasse Malmsten.

X7 256, en av de motorvagnar som hade större resgodsutrymme, i Billeberga 1982. Foto Lasse Malmsten.

Interiör Cox7 1949. Foto Jaerke/Järnvägsmuseet.

Interiör X7 256 1982. Foto Lasse Malmsten.

UB7X 3951+X7 222 som museifordon i Delsbo 1989. Foto Christian Tellerup.

Interiör X7 222 1989. Foto Christian Tellerup.

Mer om vagntypen

- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag