Dm/Dm3

MTAB Dm3 1212-1236-1211 i Björkliden 2003. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: Utgångna
• Typ: Ellok
• Axelföljd: 1'D+D1' (Dm), 1'D+D+D1' (Dm3)
• Längd: 25100 mm (Dm), 35250 mm (Dm3)
• Tjänstevikt: 190 ton (Dm), 273,2 ton (Dm3)
• Max axellast: 20 ton
• Effekt: 4 x 1200 = 4800 kW (Dm, se dock text nedan), 6 x 1200 = 7200 kW (Dm3, se dock text nedan)
• Startdragkraft: 520 kN (Dm), 940 kN (Dm3)
• Hastighet: 75 km/h
• Tillverkare: Asea
• Byggår: 1953, 1956-1957, 1960-1961, 1963-1964, 1967-1968, 1970-1971
• Byggt antal: 20x2 som Dm, 19x3 som Dm3
• Ursprunglig nummerserie Dm: 834-845, 942-957, 968-976, 978, 979, 981, 982, 982, 984-986, 1201-1230, 1246, 1248-1250
• Ursprunglig nummerserie Dm3 (mellandel): 977, 980, 983, 1231-1245, 1247
• Tillhörde: SJ, Malmtrafik i Kiruna AB

Namn

(Listan upptar bara de lok som fick namn)

• 974-983-975: Malte
• 1201-1231-1202: Kunigunda
• 1205-1235-1206: Sigrid
• 1207-1232-1208: Sofia
• 1209-1234-1210: Viktor
• 1211-1236-1212: Konsuln
• 1213-1237-1214: Johan
• 1215-1245-1216: Josefina
• 1217-1238-1218: Hermelin
• 1219-1239-1220: Dennewitz
• 1223-1241-1224: Baron
• 1225-1242-1226: Alliansen
• 1227-1243-1228: Kapten
• 1229-1244-1230: Rektorn
• 1246-1247-1248: Oscar

Det delade malmtågsloket

På Malmbanan Luleå-Narvik började Of-loken som drog malmtågen bli gamla under 1950-talet. I samband med att Da-loket togs fram beställde SJ därför även en tvådelad variant med axelföljden 1'D+D1' och littera Dm. Varje lokdel var uppbyggd som ett Da-lok men hade ett extra drivhjul och förarhytt i bara ena änden.

Ett Dm3-lok med malmtåg i Kiruna 1960. Foto Järnvägsmuseet.

Sattes i trafik 1953

Loken tillverkades av Asea och den första serien av 6 lok (12 lokhalvor) sattes i trafik 1953, följd av ytterligare 16 lok (32 lokhalvor) 1956-1961. Dessa hade nummer i 800- och 900-serien och levererades med motortypen KJC 137. Effekten för dessa loken var på 3680 kW.

Från 1963 och fram till 1970 levererades ytterligare 17 Dm-lok (50 lokhalvor). Dessa fick nummer i 1200-serien och fick motortypen KJD 137 som gav en effekt på totalt 4800 kW. Loken hade även en tjockare ram så att de blev tyngre och därmed kunde dra mer. De tidigare ekerhjulen ersattes med gummifjädrade SAB-hjul. Loken från de två första serierna byggdes senare om med samma motortyp och fick också SAB-hjul.

Mellandelar

Ett Dm-lok kunde dra tåg med en vikt upp till 3400 ton. För att höja kapaciteten ytterligare byggdes därför 1960-1970 mellandelar till 19 av Dm-loken så att tågvikten kunde höjas till 5200 ton. Mellandelarna byggdes som en vanlig lokdel men utan hytt och löpaxel. De fick littera Dm3 och kopplades ihop permanent med Dm-loken. Dm3 kom i dagligt tal att bli beteckningen på de tredelade loken som helhet och inte bara mellandelarna, även om änddelarna fortfarande formellt hade littera Dm.

El12 2119-2120 som museilok i Narvik 2025. Foto Frederik Tellerup.

Norsk motsvarighet - El12

Eftersom Malmbanans västligaste del (Ofotbanen) tillhör Norge fick Dm-loken även en norsk motsvarighet, El12. Tre El12-lok (sex lokhalvor) byggdes av Asea till NSB 1954 och 1957 skaffade NSB ytterligare två lokhalvor. Med en extra lokhalva ihopkopplad med ett befintligt El12-lok, som ju bestod av två lokhalvor, fick man ett lok bestående av tre lokhalvor med en dragkraft motsvarande Dm3-loken.

El12 -loken togs ur trafik i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Två lok finns bevarade, ett hos Narvik museum i Narvik och ett hos Norrbottens Järnvägsmuseum i Karlsvik utanför Luleå.

Lokskylt på Dm 978. Foto Frederik Tellerup.

Modernisering

Från 1979 och en bit in på 1980-talet moderniserades de flesta av Dm-loken genom att hyttdörrarna på förarsidan av loken flyttades längre in på sidan (för att förbättra miljön i förarhytterna) och strålkastarna byttes ut mot mindre Marchal-strålkastare. Några lok förblev dock i originalutförandet.

SJ Dm 973-972 med godståg mot Borlänge utanför Sandviken 1991. Foto Markus Tellerup.

Flyttade söderut

Dm- och Dm3-loken användes i samma omlopp på Malmbanan. När rationaliseringar minskade antalet tåg på 1980-talet flyttades de flesta av de 20 Dm-loken utan mellandel söderut till Bergslagsområdet. Där drog de godståg på bland annat linjen Gävle-Borlänge fram till början av 1990-talet då loken slopades.

Annons

Ny ägare

Dm3-loken fortsatte att göra tjänst på Malmbanan men hos Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB) som tagit över malmtrafiken från SJ 1997. Loken målades om i blått och gavs namn efter olika gruvor (se lista). Under 1990-talet moderniserades också loken ytterligare genom förbättrade förarhytter och ombyggnad av de mekaniska och elektriska systemen.

Dm3 976-977-978 som museilok på Norrbottens Järnvägsmuseum 2025. Foto Frederik Tellerup.

Slopning

I början av 2000-talet började Dm3-loken ersättas av nya Iore-lok. De sista Dm3-loken togs ur trafik 2013 efter att ha fungerat som reserv den sista tiden.

Museilok

2004 skänkte MTAB Dm3 976-977-978, som då fortfarande hade kvar sin bruna färgsättning från SJ-tiden, till Norrbottens Järnvägsmuseum.

Sveriges Järnvägsmuseum (numera Järnvägsmuseet) fick hösten 2013 överta Dm3 1246-1247-1248 och två Dm3-lok har alltså blivit bevarade.

SJ Dm 972-973 (ej moderniserad) utanför Sandviken 1988. Foto Markus Tellerup.

SJ Dm 952-953 (moderniserad) i Sandviken 1988. Foto Markus Tellerup.

SJ Dm 945-944 (moderniserad) i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup.

SJ Dm3 1214+1237+1213 i Abisko Östra 1992. Foto Markus Tellerup.

Dm 840+841. Foto Järnvägsmuseet.

Dm3 976+977+978. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Interiör förarhytt Dm 978 2003. Foto Markus Blidh.

Interiör moderniserad förarhytt Dm 1248 2003. Foto Markus Blidh.

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Ritning på Dm3, tidningen Allt om Hobby 8/1980