Rc3/143

Hector Rail 143 060-6 i Stockholm 2016. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Ellok
• Axelföljd: Bo'Bo'
• Längd: 15520 mm
• Tjänstevikt: 76,8 ton
• Max axellast: 19,2 ton
• Effekt: 4 x 900 = 3600 kW
• Startdragkraft: 235 kN
• Bromsvikt G/P/R: 85/87/110 ton
• Dynamisk vikt: 86 ton
• Hastighet: 160 km/h
• Tillverkare: Asea
• Byggår: 1970-1971
• Byggt antal: 10
• Ombyggt antal: 23 (från Rc2)
• Ursprunglig nummerserie: 1057-1066
• Tillhör: Hector Rail, Tågab, BLS Rail, CFL Cargo, Real Rail

Namn

Hector Rails lok namngavs enligt följande. Namnen kommer från svenska ånglok. Notera att Hector Rail har sålt flera av loken.

• 039 Berserk
• 046 Prins August
• 048 Saga
• 054 Halfdan Snälle
• 059 Fenrisulfven
• 060 Jernsida
• 061 Valkyrian
• 064 Bifrost

Ett snabbare Rc-lok

För att få Rc-lok med högre hastighet än normala 135 km/h byggdes tio lok med utväxling för 160 km/h i början av 1970-talet. Loken levererades till SJ 1970-1971 och fick littera Rc3.

SJ Rc3 1064 i ursprunglig orange färgsättning i Göteborg 1990. Vid leveransen hade loken dock ett rött område på buffertbalken och en äldre typ av gult vinghjul i fronten. Från 1973 ersattes det äldre vinghjulet av ett nytt och mer stiliserat vinghjul som bilden visar. Foto Markus Tellerup.

Hastigheten kunde inte utnyttjas i början

När SJ beställde Rc3-loken 1968 fanns det planer på att rusta upp flera sträckor för en hastighet på 160 km/h. Vid leveransen av loken var dock dessa inte klara och det kom att dröja innan lokens högre hastighet kunde utnyttjas i normal trafik. Först under 1980-talet började SJ köra persontåg i 160 km/h. 1983 startade "City Express"-trafiken Göteborg-Stockholm och Rc3-lok fick då dra tågen. Rc3 fick dock från 1985 konkurrens från den sista serien av Rc-lok, Rc6, som även de kunde köra i 160 km/h.

Även om lokens högre hastighet främst kom till sin rätt i persontåg så fick de också dra godståg. Efter att Rc-loken delats upp mellan SJ:s persontrafik- och godstrafikdivisioner 1993 fick Rc3-loken dock bara dra persontåg.

Ombyggnad från Rc2

Under 1990-talet då behovet av snabba lok ökade byggdes 23 Rc2-lok om till Rc3. Även flera Rc4 har under årens lopp varit ombyggda till Rc3.

Rc3-loken modifierades och byggdes också om på andra sätt under årens lopp. Liksom Rc1, Rc2 och Rc4 fick loken ombyggda kylluftsintag på 1990-talet och de gumminfattade frontfönstren ersattes med pansarfönster med aluminiumram.

Green Cargo Rc3 1073 med posttåg söder om Eslöv på Södra stambanan 2008. Foto Frederik Tellerup.

Drog posttåg

Vid delningen av SJ år 2001 tillföll loken SJ AB som fortsatte att använda dem i persontåg. 2002 köpte Green Cargo sex Rc3-lok av SJ för användning i posttågen där snabb dragkraft behövdes. Dessa lok fick det inofficiella litterat Rc3G. 2011 började Green Cargo dock återställa sina Rc3-lok till Rc2 för att sedan successivt bygga om dem till Rd2 och 2014 var samtliga ombyggda. För posttrafiken uppväxlades istället flera Rc4-lok till 160 km/h. Dessa har dock fått behålla Rc4 som littera.

SSRT/Tågab Rc3 1040 med persontåg i Kristinehamn 2010. Foto Frederik Tellerup.

Två lok till Affärsverket Statens Järnvägar

Två Rc3-lok övertogs 2004 av Affärsverket Statens Järnvägar (som skötte den verksamhet som blev över när SJ bolagiserades 2001). Affärsverket ägde lok och vagnar av flera typer och hyrde ut fordon till bl a den trafik som Rikstrafiken upphandlade. Verkets fordon var märkta med ägarbeteckningen SSRT (kan uttydas som en förkortning för Swedish State Railways Trains).

Loken hyrdes ut till olika operatörer i flera omgångar, bl a Ofotbanen och Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab). 2012 avvecklades Statens Järnvägar och kvarvarande fordon överfördes till Trafikverket som fortsatte att administrera uthyrningen. 2016 såldes de två loken - 1040 och 1041 - till Tågab som dock växlade ned dem till Rc2 efter ett par år.

Försäljning av SJ:s lok

Även SJ AB hyrde regelbundet ut lok, men då för användning i godståg. 2013 beslöt man att sälja sina Rc3-lok då man inte längre behövde dem. 13 lok såldes våren 2014 - 8 stycken till Hector Rail där loken fick litterat 143, och 5 till Tågab. I oktober samma år såldes de resterande 12 loken till uthyrningsföretaget Beacon Rail som i sin tur hyrde ut lok till olika operatörer, bl a Rush Rail, CFL Cargo och Tågfrakt.

Nya färgsättningar

Rc3-loken levererades i den klassiska orange färgsättningen med vita linjer. På 1990-talet målades loken om i SJ:s blå färg och under 2007 fick de första loken svart färgsättning. Flera lok hade dock kvar sin äldre blå färg när SJ sålde loken. Ett par av loken som Hector Rail köpte fick dock ny färgsättning i grått och orange.

Affärsverket Statens Järnvägars Rc3-lok målades om i en grå/röd färgsättning 2007 och denna färgsättningen fick loken behålla även efter att Tågab köpt loken.

Kan även ses i Norge

I början av 2020 sålde Beacon Rail sina 11 lok (ett lok hade förolyckats) till BLS Rail som använder dem både till uthyrning och egen trafik. Loken kan även ses i Norge där de går/har gått i trafik för Grenland Rail och Onrail.

2020 sålde Hector Rail ett av sina lok, 143 059/Rc3 1059, till Tågab. I december 2022 köpte Tågab ytterligare ett lok från Hector Rail, 143 064/Rc3 1064.

BLS Rail (uthyrt till Onrail) Rc3 1027 i Grorud i Norge 2022. Foto Frederik Tellerup.

Hector Rail 143 054-9 i Hallsberg 2014. Foto Frederik Tellerup.

Tågab Rc3 1066 i Göteborg 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör förarhytt Rc3 1056 2007. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Tågab Rc3 1041 i Kristinehamn 2016. Foto Frederik Tellerup.

SSRT/Ofotbanen Rc3 1040 i Stockholm 2008. Foto Markus Tellerup.

SJ Rc3 1056 i Stockholm 2007. Foto Markus Tellerup.

SJ Rc3 1058 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

SJ Rc3 1053 i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.

SJ Rc3 1065 i Stockholm 1990, i den första versionen av SJ:s blå färgsättning. De röda blixtarna och de vita linjerna i fronten försvann dock snart. Foto Markus Tellerup.

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, Trafik-Nostalgiska Förlaget
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Oskar Fröidh: Första Rc-loket 20 år, artikel i tidningen Tåg 1/1987
- Frank Edgar: SJ Rc2, Rc3 och Green Cargo Rd2, artikel med ritningar i Modelljärnvägsmagasinet nr 39 (november 2019)