Blekinge kustbana
130
kmH
system160
km/hFakta
- Trafik: Persontrafik och godstrafik
- Öppnad: Kristianstad-Sölvesborg 1874, Sölvesborg-Karlshamn 1886, Karlshamn-Karlskrona 1889
- Spårvidd: 1435 mm (urspr. 1067 mm, breddad på 1950-talet)
- Längd: 130 km
- Dubbelspår: Nej
- STAX: D2 - 22,5 ton
- Elektrifierad: Ja
- Fjärrblockering: Ja
- ATC: Ja
- Trafikeringsystem: H
- Hastighet: Upp till 160 km/h
Historia
Idag har Blekinge kustbana varit ett begrepp så länge att man lätt kan tro att det alltid varit en enda järnväg. Men faktum är att sträckan Kristianstad-Karlskrona ursprungligen bestod av tre olika järnvägar som dessutom var smalspåriga.
Brist på pengar ledde till smalspår
Den första av dessa tre banor var Sölvesborg-Kristianstads Järnväg (SCJ). I samband med byggandet av järnvägen Hässleholm-Kristianstad började man planera en fortsättning österut från Kristianstad till Sölvesborg. På grund av pengabrist beslöt man sig för att göra banan smalspårig med 1067 mm spårvidd. Denna bredd hade banan Karlshamn-Vislanda som byggdes vid samma tid och spårvidden spåddes få en stor utbredning. Tyvärr skulle det senare visa sig att den istället blev en stor nackdel.
BKB bildas
Trafiken på SCJ startade 1874. Snart föddes tankar på att fortsätta förbindelsen österut via Karlshamn och Ronneby till Karlskrona. Den första etappen, Sölvesborg-Karlshamn, öppnades av Västra Blekinge Järnvägar (WBlJ) 1886 och 1889 fullbordades förbindelsen när Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ) invigde Karlshamn-Karlskrona. 1890 började man köra genomgående tåg Kristianstad-Karlskrona och därifrån var inte steget långt till ytterligare samarbete. Det slutade med att MBlJ köpte upp WBlJ och SCJ 1903 respektive 1906 och så hade Blekinge kustbanor (BKB) skapats. Bolaget fick från början namnet Blekinge kustbanor i plural eftersom det ju bestod av flera sammanslagna banor. Dessutom tillkom flera bibanor, bland annat från Sandbäck på BKB till Olofström på linjen Älmhult-Sölvesborg. 1927 tog man dessutom över Bredåkra-Tingsryds Järnväg, även den med 1067 mm spårvidd.
BKB satsade stort på sina persontåg. Boggievagnar hade satts in redan på 1890-talet och 1906 fick tågen även restaurangvagnar vilket var ovanligt för en smalspårsbana. Tågen drogs framför allt av tanklok men även tenderlok köptes senare in.
Breddning till normalspår
1942 förstatligades BKB. Förslag om att bredda banan hade funnits redan på 1920-talet och dessa aktualiserades nu åter. SJ:s järnvägsnät hade fram till förstatligandena av de enskilda järnvägarna bestått enbart av normalspåriga järnvägar och smalspårsbanorna innebar problem. SJ tyckte inte att de passade in och den avvikande spårvidden hindrade en rationell trafik. De mindre smalspårsbanorna lades därför efter en tid oftast ner medan de viktigare banorna i bästa fall kunde hoppas på breddning till normalspår. Till den senare kategorin hörde BKB. 1946 fattades ett principbeslut om att banan skulle breddas och i början av 1950-talet sattes planerna i verket. På många avsnitt passade man på att räta banan och bygga en helt ny linjesträckning. På andra delar lade man ut ett normalspår intill smalspåret eller spikade fast en extra räl. Så mycket som möjligt förbereddes i förväg eftersom trafiken på banan skulle fortgå ända fram till omläggningen.
I september 1954 var delen Kristianstad-Karlshamn klar och kunde öppnas för normalspårstrafik. Fortsättningen till Karlskrona tog däremot mer tid. Den stora stötestenen var Karlshamn där man fick bygga en helt ny station och dessutom en tunnel. 1957 kunde dock hela BKB återinvigas i breddat skick.
Motorvagnståg
Breddningen innebar att man kunde köra direkttåg Malmö-Karlskrona. Snabba motorvagnståg kom att dominera BKB, från början av 1960-talet bestående av Y6/Y7. Dessa rälsbusståg kunde bestå av upp till åtta fordon och hade även släpvagnar med förstaklassutrymme. Från 1967 och fram till mitten av 1980-talet satte de karaktäristiska Y3-motorvagnarna sin prägel på banan. Efter att de flyttats till Ystadbanan tog Y1 och T43-dragna loktåg över.
Kustpilen - en nystart
I slutet av 1980-talet minskade resandet på banan och tankar fanns på att helt lägga ned trafiken. När Blekingetrafiken tog över ansvaret för persontrafiken 1990 beslöt man sig dock för att tillsammans med SJ göra en nysatsning på persontrafiken. Nya Y2-motorvagnar köptes in och efter en namntävling bestämdes att tågen skulle få namnet "Kustpilen".
I januari 1992 sattes de första motorvagnarna i trafik. De blev snabbt populära för sin bekvämlighet och trafiken utvidgades även till sträckan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. Under en period kördes även direkta tåg till Köpenhamn via färjan Helsingborg-Helsingör och efter Öresundsförbindelsens öppnande kördes tåg Köpenhamn-Malmö-Karlskrona. Denna trafik upphörde dock 2003.