Annons

Markarydsbanan
Bild: Pågatåg i Markaryd 2014Pågatåg i Markaryd i april 2014. Foto Frederik Tellerup.

79

km

H

system

130

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Godstrafik, persontrafik Hässleholm-Markaryd
  • Öppnad: Hässleholm-Vittsjö 1890, Vittsjö-Markaryd 1892, Markaryd-Veinge 1899
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Hässleholm-Eldsberga 79 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: D2 - 22,5 ton
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja
  • Trafikeringssystem: H
  • Hastighet: Upp till 130 km/h

Historia

När Södra stambanan skulle byggas i mitten av 1850-talet funderade man på en sträckning utmed de gamla handelsvägarna förbi Markaryd. Men banan drogs längre österut via Hässleholm och Markaryd blev utan järnväg.

Det blev istället två privatbanor som fick bryta isoleringen nästan fyrtio år senare. 1890 öppnades Vittsjö-Hässleholms Järnväg (WHJ) och 1892 invigdes fortsättningen Vittsjö-Markaryds Järnväg (WMaJ). De två bolagen slogs samman 1897 till Hässleholms-Markaryds Järnväg (HMJ). Ekonomin var nämligen inte den bästa eftersom de magra trakterna bara gav lite trä och torv att transportera.

Bild: Stationen i Markaryd 1950Stationen i Markaryd med en Hilding Carlsson-rälsbuss 1950. Markaryd har ursprungligen två stationshus (se bild nedan) eftersom Skåne-Smålands Järnväg korsade här. Foto Järnvägsmuseet.

Länk mellan stambanorna

1899 öppnades Markaryd-Veinge Järnväg (MaVJ). Veinge låg på Väskustbanan och nu hade Markaryd plötsligt förbindelse med två stambanor. Och bättre blev det - i slutet av 1890-talet drogs även Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) förbi Markaryd som blev en knutpunkt med järnvägar i fyra riktningar.

MaVJ och HMJ hade ett nära samarbete med gemensam trafik. De två banorna blev till en när de båda bolagen förstatligades 1930 och blev en del av SJ. Efter elektrifiering 1935 blev Markarydsbanan en kompletterande länk mellan Västkustbanan och Södra stambanan. En del Göteborgståg kördes via Hässleholm-Markaryd och banan kom också väl till pass när man behövde leda om tåg vid trafikstörningar och banarbeten.

Bild: X2000 mot Göteborg i Markaryd 2006Ett X2000-tåg Malmö-Göteborg passerar Markaryd 2006. Som man kan se av grönskan på plattformen stannade inte tågen. Foto Frederik Tellerup.

Nedläggning av persontrafik...

Den lokala persontrafiken lades ner i mitten av 1970-talet men några fjärrtåg fortsatte att göra uppehåll i Markaryd fram till 1992. Banan fortsatte att användas för genomgående persontrafik till slutet av 1990-talet. Den genomgående persontrafiken återkom 2005 när nattågen Malmö-Stockholm/Oslo började ledas via Hässleholm och Göteborg och från 2006 och ett par år framåt gick även X2000-tågen Malmö-Göteborg via Hässleholm.

...och återinvigning

Fr o m 2008 stannade återigen ett par av SJ:s persontåg i Markaryd under veckosluten. Uppehållen försvann dock åter 2010.

2010 beslöts att banan skulle rustas upp och anpassas för persontrafik inom ramen för projektet Pågatåg Nordost. I december 2013 invigdes pågatågstrafiken Hässleholm-Markaryd och banan återfick den lokala persontrafiken på denna del, med nya hållplatser i Bjärnum, Vittsjö och Markaryd.

Förlängning av persontrafiken till Halmstad

Beslut om att förlänga pågatågstrafiken från Markaryd till Halmstad togs 2022. Först måste dock en ny mötesstation byggas i Knäred, ett arbete som ska påbörjas 2025 enligt planen. Nya hållplatser för persontågen byggs i Knäred och Veinge.

Bild: Pågatåg mot Markaryd i Hässleholm 2014Pågatåg mot Markaryd i Hässleholm 2014. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Lokal persontrafik Hässleholm-Markaryd. Linjen är en del av Skånetrafikens pågatågsnät och X61-motorvagnar används.

Genomgående godståg körs av bl a Green Cargo. Ingen lokal godstrafik.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Bild: Ett TMX-lok med godståg utanför Hässleholm 18 juli 2005.Ett TMX-lok med godståg utanför Hässleholm 2005. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Markarydsbanan viker av från Södra stambanan i den nordvästra änden av bangården i Hässleholm (Hm, 0 km/km 72 - startpunkt Veinge) och fortsätter västerut. I Vankiva (5 km/km 67) och Mala (10 km/km 62) fanns tidigare stationer. Bjärnum (Bjm, 16 km/km 56) är känt för sina möbelindustrier och här gör persontågen sitt första uppehåll. Det gula stationshuset finns kvar och i samband med Pågatågsstarten blev Bjärnum åter en mötesstation.

Även i Vittsjö (Vsj, 22 km/km 50) stannar persontågen. Hållplatsen var ursprungligen en station. Här går järnvägen vackert utmed en sjö innan den åter försvinner in i skogen. Emmaljunga (29 km/km 43) var en stor utlastningsplats för torv men domineras idag av en barnvagnstillverkare.

Bild: Godståg Halmstad-Malmö i Vankiva 2005X2000-tåg Göteborg-Malmö i Vittsjö 7 augusti 2006. Snabbtågen går numera via Helsingborg istället. Foto Frederik Tellerup.

I Markaryd (Mrd, 37 km/km 35) korsades Markarydsbanan av Skåne-Smålands Järnväg som fram till 1930-talet hade en egen station på den ena sidan av bangården, kallad Markaryd Västra. Linjen söderut revs på 1990-talet, men norrut ligger banan kvar till Traryd (se Markaryd-Traryd). Markaryd är slutstation för de lokala persontågen. Stationen byggdes om i samband med återöppnandet av persontrafiken och fick bl a nya plattformar.

Råstorp (42 km/km 30) och Majenfors (46 km/km 26) är två stationer som är borta sedan länge. Knäred (Knä, 57 km/km 15) var också tidigare en station men finns kvar som linjeplats till skillnad från Skogaby (65 km/km 7) f d station. I Veinge (72 km/km 0) fanns fram till i början av 1990-talet anslutningen till Västkustbanan, men efter en omläggning av Västkustbanan i en mer västlig sträckning fortsätter nu Markarydsbanan på Västkustbanans gamla spår förbi Genevad (Gnd, 76 km) till Eldsberga (Ea, 79 km) som ligger ungefär en mil söder om Halmstad.

Bild: Stationen i Vittsjö 2003Stationen i Vittsjö 2003. Under en period stod ett par gamla personvagnar vid stationshuset. De användes av restaurangen som höll till i stationshuset. Foto Frederik Tellerup.
Bild: F d stationshuset i Emmaljunga, sett från tågfönstretF d stationshuset i Emmaljunga, sett från tågfönstret. Foto 2014, Frederik Tellerup.
Bild: De två stationshusen i Markaryd (SSJ:s hus till höger) 2006Markaryd fick två stationshus eftersom Skåne-Smålands Järnväg byggde ett eget hus (till höger) på motsatt sida av bangården. Huset revs 2010. Foto 2006, Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Pågatåg Nordost

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Banor i Götaland

Malmö-Trelleborg

Kontinentalbanan / Trelleborgsbanan

Malmö-Köpenhamn

Öresundsbanan med Citytunneln

Ystad-Simrishamn

Österlenbanan

Eslöv-Teckomatorp-Ramlösa (-Helsingborg)

Marieholmsbanan och Rååbanan

Kristianstad-Karlskrona

Blekinge kustbana

Jönköping-Vaggeryd

Vaggerydsbanan

Linköping-Hultsfred-Kalmar

Stångådalsbanan

Fagerrör-Trollskogen

Böda Skogsjärnväg

Varberg-Borås

Viskadalsbanan

Göteborg-Borås-Alvesta-Kalmar

Kust till kust-banan

Emmaboda-Karlskrona

Kust till kust-banan

Munkedals nedre-Munkedals hamn

Munkedals Järnväg

Göteborg Kville-Skandiahamnen

Göteborgs hamnbana

Mellerud-Bengtsfors-Årjäng

De Vackra Vyernas Järnväg

Annons

Fördjupning

Vad betyder signalerna?

Lär dig mer om dvärgsignaler och dödskallesignaler.

Läs mer

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer