Markarydsbanan

79
kmH
system130
km/hFakta
- Trafik: Godstrafik, persontrafik Hässleholm-Markaryd
- Öppnad: Hässleholm-Vittsjö 1890, Vittsjö-Markaryd 1892, Markaryd-Veinge 1899
- Spårvidd: 1435 mm
- Längd: Hässleholm-Eldsberga 79 km
- Dubbelspår: Nej
- STAX: D2 - 22,5 ton
- Elektrifierad: Ja
- Fjärrblockering: Ja
- ATC: Ja
- Trafikeringssystem: H
- Hastighet: Upp till 130 km/h
Historia
När Södra stambanan skulle byggas i mitten av 1850-talet funderade man på en sträckning utmed de gamla handelsvägarna förbi Markaryd. Men banan drogs längre österut via Hässleholm och Markaryd blev utan järnväg.
Det blev istället två privatbanor som fick bryta isoleringen nästan fyrtio år senare. 1890 öppnades Vittsjö-Hässleholms Järnväg (WHJ) och 1892 invigdes fortsättningen Vittsjö-Markaryds Järnväg (WMaJ). De två bolagen slogs samman 1897 till Hässleholms-Markaryds Järnväg (HMJ). Ekonomin var nämligen inte den bästa eftersom de magra trakterna bara gav lite trä och torv att transportera.

Länk mellan stambanorna
1899 öppnades Markaryd-Veinge Järnväg (MaVJ). Veinge låg på Väskustbanan och nu hade Markaryd plötsligt förbindelse med två stambanor. Och bättre blev det - i slutet av 1890-talet drogs även Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) förbi Markaryd som blev en knutpunkt med järnvägar i fyra riktningar.
MaVJ och HMJ hade ett nära samarbete med gemensam trafik. De två banorna blev till en när de båda bolagen förstatligades 1930 och blev en del av SJ. Efter elektrifiering 1935 blev Markarydsbanan en kompletterande länk mellan Västkustbanan och Södra stambanan. En del Göteborgståg kördes via Hässleholm-Markaryd och banan kom också väl till pass när man behövde leda om tåg vid trafikstörningar och banarbeten.

Nedläggning av persontrafik...
Den lokala persontrafiken lades ner i mitten av 1970-talet men några fjärrtåg fortsatte att göra uppehåll i Markaryd fram till 1992. Banan fortsatte att användas för genomgående persontrafik till slutet av 1990-talet. Den genomgående persontrafiken återkom 2005 när nattågen Malmö-Stockholm/Oslo började ledas via Hässleholm och Göteborg och från 2006 och ett par år framåt gick även X2000-tågen Malmö-Göteborg via Hässleholm.
...och återinvigning
Fr o m 2008 stannade återigen ett par av SJ:s persontåg i Markaryd under veckosluten. Uppehållen försvann dock åter 2010.
2010 beslöts att banan skulle rustas upp och anpassas för persontrafik inom ramen för projektet Pågatåg Nordost. I december 2013 invigdes pågatågstrafiken Hässleholm-Markaryd och banan återfick den lokala persontrafiken på denna del, med nya hållplatser i Bjärnum, Vittsjö och Markaryd.
Förlängning av persontrafiken till Halmstad
Beslut om att förlänga pågatågstrafiken från Markaryd till Halmstad togs 2022. Först måste dock en ny mötesstation byggas i Knäred, ett arbete som ska påbörjas 2025 enligt planen. Nya hållplatser för persontågen byggs i Knäred och Veinge.

Trafik
Lokal persontrafik Hässleholm-Markaryd. Linjen är en del av Skånetrafikens pågatågsnät och X61-motorvagnar används.
Genomgående godståg körs av bl a Green Cargo. Ingen lokal godstrafik.
Bra länkar för resenären
Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:
För den specialintresserade:

Beskrivning
Markarydsbanan viker av från Södra stambanan i den nordvästra änden av bangården i Hässleholm (Hm, 0 km/km 72 - startpunkt Veinge) och fortsätter västerut. I Vankiva (5 km/km 67) och Mala (10 km/km 62) fanns tidigare stationer. Bjärnum (Bjm, 16 km/km 56) är känt för sina möbelindustrier och här gör persontågen sitt första uppehåll. Det gula stationshuset finns kvar och i samband med Pågatågsstarten blev Bjärnum åter en mötesstation.
Även i Vittsjö (Vsj, 22 km/km 50) stannar persontågen. Hållplatsen var ursprungligen en station. Här går järnvägen vackert utmed en sjö innan den åter försvinner in i skogen. Emmaljunga (29 km/km 43) var en stor utlastningsplats för torv men domineras idag av en barnvagnstillverkare.

I Markaryd (Mrd, 37 km/km 35) korsades Markarydsbanan av Skåne-Smålands Järnväg som fram till 1930-talet hade en egen station på den ena sidan av bangården, kallad Markaryd Västra. Linjen söderut revs på 1990-talet, men norrut ligger banan kvar till Traryd (se Markaryd-Traryd). Markaryd är slutstation för de lokala persontågen. Stationen byggdes om i samband med återöppnandet av persontrafiken och fick bl a nya plattformar.
Råstorp (42 km/km 30) och Majenfors (46 km/km 26) är två stationer som är borta sedan länge. Knäred (Knä, 57 km/km 15) var också tidigare en station men finns kvar som linjeplats till skillnad från Skogaby (65 km/km 7) f d station. I Veinge (72 km/km 0) fanns fram till i början av 1990-talet anslutningen till Västkustbanan, men efter en omläggning av Västkustbanan i en mer västlig sträckning fortsätter nu Markarydsbanan på Västkustbanans gamla spår förbi Genevad (Gnd, 76 km) till Eldsberga (Ea, 79 km) som ligger ungefär en mil söder om Halmstad.



Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Pågatåg Nordost
Generella länkar:
- Trafikverket: Järnvägskarta
- Banvakt.se