(Västerås-) Kolbäck-Fagersta-Ludvika

Bild: Tåg i Bergslagens X54 9005 "Silvret" på väg från Ludvika till Västerås strax söder om Virsbo den 9 augusti 2017. Foto Markus Tellerup.Tåg i Bergslagens Reginatåg X54 9005 "Silvret" på väg från Ludvika till Västerås strax söder om Virsbo den 9 augusti 2017. Foto Markus Tellerup.
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Öppnad: Kolbäck-Ramnäs 1899, (Tillberga-) Ramnäs-Ängelsberg 1876, Ängelsberg-Ludvika 1900
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 110 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Kolbäck-Fagersta C
  • ATC: Ja

Historia

Historien går tillbaka till Strömsholms kanal vars idé var att förbinda en rad sjöar mellan Smedjebacken i norr och Strömsholm (vid Mälaren) i söder. Den invigdes 1795 och fick stor betydelse för möjligheten att föra ut bergslagsmalmen via Stockholm. Höjdskillnaden är omkring 100 meter varför ett antal slussar fick byggas.

Wessman-Barkens Järnväg

Norr om Smedjebacken var dock transporterna fortsatt besvärliga, vilket ledde till byggandet av en järnväg mellan sjöarna Väsman vid Ludvika och Barken vid Smedjebacken. Banan Wessman-Barkens Järnväg invigdes 1860 och hade spårvidden 1188 mm. 1883 döptes den om till Smedjebackens Järnväg.

Bild: Stationshuset i VästanforsStationen i Västanfors byggdes vid sekelskiftet 1900 då både järnvägen Ängelsberg-Ludvika och stambanan Frövi-Krylbo öppnades. Efter en kommunombildning 1944 då Västanfors och Fagersta slogs ihop till en stad ändrades stationsnamnet till Fagersta Central 1947. Notera den svenska flaggan som snarare ser ut att vara finsk - i början av 1900-talet användes ofta ortokromatisk svartvit film som fångade vissa färger på ett annat sätt än det mänskliga ögat. Foto Järnvägsmuseet.

SWB bygger ut sina järnvägar

År 1876 öppnade Stockholm-Westerås Bergslagens Järnvägar (SWB) trafik på sträckan Tillberga-Ängelsberg via Skultuna och Ramnäs. Senare, vid sekelskiftet, öppnades även en förbindelse från Kolbäck till Ramnäs samt en förlängning av banan från Ängelsberg norrut till Fagersta och Ludvika. Smedjebackens Järnväg köptes upp av SWB för att sedan läggas ner år 1903. Åren därefter byggde SWB banan vidare från Ludvika upp till Nyhammar-Björbo och sedan Vansbro (se Västerdalbanan).

SWB togs över av SJ 1945. År 1956 infördes eldrift på sträckorna Tillberga-Ludvika och Ängelsberg-Snyten. Nedläggningsvågen drabbade i början av 1960-talet all trafik mellan Nyhammar och Björbo samt persontrafiken på sträckorna Ludvika-Nyhammar och Kolbäck-Ramnäs. 1985 gick även sista godståget mellan Ludvika och Nyhammar.

Ny pendeltågstrafik

I november 1991 var det premiär för den nya pendeltågstrafiken ("Bergslagspendeln") mellan Västerås och Fagersta-Ludvika. Trafiken bedrevs ursprungligen med tre blå-vita motorvagnar typ X10 i Västmanlands Lokaltrafiks regi. Banan mellan Kolbäck och Ramnäs rustades upp och elektrifierades för att tågen skulle kunna gå denna väg och inte via Tillberga. Hallstahammar och Surahammar fick för första gången sedan 1965 persontrafik med tåg och en ny hållplats i Ramnäs invigdes. I början stannade tågen i Kolbäck och bytte där riktning för vidare färd mot Hallstahammar, men sedan 1993 finns ett triangelspår utanför Kolbäck som gör det möjligt att köra direkt från Västerås. Banan mellan Tillberga och Ramnäs förlorade däremot all trafik och är numera uppriven. Idag är persontrafiken en del av Tåg i Bergslagen.

Trafik

Godståg mot Ludvika möter persontåg mot Västerås i Virsbo 2016Godståg mot Ludvika möter persontåg mot Västerås i Virsbo 2016. Foto Frederik Tellerup.

Persontrafiken domineras av regionaltrafiken mellan Västerås och Ludvika som utförs av SJ AB med Regina-motorvagnar enstaka tåg som fortsätter till Stockholm går med X40. Trafiken ingår i Tåg i Bergslagen. En del tåg går bara mellan Västerås och Fagersta Norra.

Flera av de många bruksorterna längs banan som Surahammar, Ramnäs, Virsbo och Smedjebacken alstrar alltjämt godstrafik. Främst Green Cargo trafikerar banan med både ellok samt diesellok typ Td och V5. Även viss genomgående godstrafik, främst Kolbäck-Ängelsberg-Snyten, förekommer.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Beskrivning

170809 2349Ett tåg mot Ludvika stannar till i Surahammar sommaren 2017. Bandelen Kolbäck-Ramnäs tillkom vid sekelskiftet 1900 och snarlika stationshus byggdes i Hallstahammar och Surahammar. Foto Markus Tellerup.

Strax efter stationen i Kolbäck (Kbä, 0 km) viker banan av från den dubbelspåriga linjen mellan Västerås och Kolbäck (en del av Mälarbanan). Det finns en anslutning från båda hållen, dvs. ett triangelspår. Efter bara några minuter stannar tåget i Hallstahammar (Hh, 6 km). Efter det börjar Mälardalens varierade landskap sakta ge vika för Bergslagens skog. Nästa uppehåll är Surahammar (Shr, 17 km). I både Hallstahammar och Surahammar står stationshusen kvar på vänster sida, sedan länge dock inte använda för sitt ursprungliga ändamål. Hållplatsen i Ramnäs (Rmn, 24 km) som togs i bruk 1991 ligger ett par kilometer söder om den ursprungliga stationen med samma namn. Denna station namnändrades då till Ramnäs bruk men heter nu Brattheden (Brh, 27 km). Själva bruket Ramnäs bruk tillverkar ankarkätting och trafikeras via ett kilometerlångt sidospår.

Sidospåret till Ramnäs bruk trafikeras med diesellok, på bilden Td-loket 402. Spåret passerar den så kallade Schenströmska herrgården som tidigare tillhörde bruket och korsar Kolbäcksån på en kombinerad väg- och järnvägsbro. Foto den 13 september 2014, Martin Oscarsson.Sidospåret till Ramnäs bruk trafikeras med diesellok, på bilden Td-loket 402. Spåret passerar den så kallade Schenströmska herrgården som tidigare tillhörde bruket och korsar Kolbäcksån på en kombinerad väg- och järnvägsbro. Foto den 13 september 2014, Martin Oscarsson.

Efter Virsbo (Vso, 38 km/km 140) station blir banstandarden en annan med bl.a. skarvspår. Här blir det också tydligt att banan följer en räcka sammanhängande sjöar som förbinds genom Strömsholms kanal. En av de största är Åmänningen som breder ut sig på vänster sida strax före Ängelsberg (Äbg, 48 km/km 151). Ängelsberg är en anrik bruksort (bruksmiljön är f.ö. världsarvsklassad) med åtskillig särpräglad arkitektur. Det praktfulla stationshuset på höger sida ritat av Erik Lallerstedt är ett av de främsta exemplen. Nära stationen, men en bit ute i Åmänningen, ligger Oljeön som fått sitt namn av ett oljeraffinaderi som hade sin verksamhet där. Mycket finns att se ännu idag.

Ängelsbergs station sedd från sjösidan. Nedanför stationshuset ligger bryggan för färjan över till Oljeön. Foto 2003, Markus Tellerup.Ängelsbergs station sedd från sjösidan. Nedanför stationshuset ligger bryggan för färjan över till Oljeön. Foto 2003, Markus Tellerup.

Efter Ängelsbergs station ses den mycket lite använda banan till Snyten svänga av åt höger. När tåget närmar sig Fagersta passerar vi under banan från Avesta-Krylbo som sedan ansluter på vänster sida. Första stopp i Fagersta är Fagersta Central (Fgc, 61 km/km 164) som är gemensam för de två banorna. Stationen hette fram till 1947 Västanfors. Municipalsamhället Västanfors hade då några år tidigare slagits samman med Fagersta. Efter uppehållet ses banan mot Frövi vika av åt sydväst medan vi fortsätter genom Fagersta till hållplatsen Fagersta Norra (Fgn, 63 km/km 166) som är betydligt mera centralt belägen än centralen.

Stationen i Smedjebacken i juli 2003. På bangården växlar diesellok typ V5. Stationshuset är ett exempel på de stationshus i jugendstil som Erik Lallerstedt ritade åt  SWB när de byggde järnvägen från Ängelsberg upp till Vansbro. Foto Markus Tellerup.Stationen i Smedjebacken i juli 2003. På bangården växlar diesellok typ V5. Stationshuset är ett exempel på de stationshus i jugendstil som Erik Lallerstedt ritade åt  SWB när de byggde järnvägen från Ängelsberg upp till Vansbro. Foto Markus Tellerup.

Vad är nästa hållplats om inte Vad (Vad, 74 km/km 177). Här har mötesspåret rivits upp och stationen degraderats till s.k. linjeplats. Nästa station Söderbärke (Sre, 83 km/km 185) är däremot fortfarande just station. Sedan Fagersta har banan följt sjön Södra Barken och nu följer den större Norra Barken på höger sida. Smedjebacken (Smj, 94 km/km 196) har ett vackert läge vid denna sjös norra ände. Som nämnts har Smedjebacken haft en historiskt central roll för transporterna i området. Nära hamnen finns ett litet lokstall bevarat från Wessman-Barkens Järnväg som bland annat är utställningslokal men också rymmer ett mindre lokmuseum. I Hagge (Hge, 100 km/km 203) fanns tidigare en station, numera linjeplats. Till Ludvika (La, 110 km/ km 213) kommer vi in från öster och Bergslagsbanan från Grängesberg ansluter på vänster sida strax före stationen.

Tåg från Västerås ankommer Ludvika 18 juli 2016Tåg från Västerås ankommer Ludvika 18 juli 2016. Foto Frederik Tellerup.

Fler bilder

Ett godståg vid Hagge mellan Ludvika och Smedjebacken den 28 februari 2013. Foto Martin Oscarsson.Ett godståg vid Hagge mellan Ludvika och Smedjebacken den 28 februari 2013. Foto Martin Oscarsson.
Reginatåget X51 3251 som tåg Västerås-Fagersta Norra gör uppehåll vid Fagersta C sommaren 2003. Foto Markus Tellerup.Reginatåget X51 3251 som tåg Västerås-Fagersta Norra gör uppehåll vid Fagersta C sommaren 2003. Foto Markus Tellerup.
Stationshuset i Söderbärke 2016Stationshuset i Söderbärke 2016. Foto Frederik Tellerup.En stor del av banan slingrar sig längs de långsträckta sjöarna Åmänningen och Barken samt flera mindre som här Nedre Hillen sydost om Ludvika. Foto i oktober 2010, Martin Oscarsson.En stor del av banan slingrar sig längs de långsträckta sjöarna Åmänningen och Barken samt flera mindre som här Nedre Hillen sydost om Ludvika. Foto i oktober 2010, Martin Oscarsson.
Ett V5-lok med ett kort godståg mellan Ludvika och Smedjebacken strax före Hagge den 23 maj 2011. Foto Martin Oscarsson.Ett V5-lok med ett kort godståg mellan Ludvika och Smedjebacken strax före Hagge den 23 maj 2011. Foto Martin Oscarsson.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Nils Göte Håkansson: Wessman-Barkens järnväg, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 30
- Thomas Walldow:Ängelsberg järnvägsintressant idyll i Bergslagen, tidskriften Tåg nr 10/1975
- Claës Lundin: I södra Dalarne, tidskriften Tåg nr 8/1983 (om Wessman-Barkens järnväg)
- Arne Hällqvist: Bergslagspendeln, tidskriften Tåg nr 3/1991
- Bergslagspendeln invigd, tidskriften Tåg nr 10/1997
- Freddy Nylund: Från SWB-länk till cykelbana, tidskriften Tåg nr 8/1998 (om Ludvika-Björbo)
- Sven-Olof Olofsson: Världsarv i skala N, tidskriften Tåg nr 9/2003
- Janne Eriksson: Wessman-Barkens Järnväg, historik och historiska bilder
- Historiskt.nu om Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar

Annons