Annons

Norra stambanan
Rush Rail med virkeståg Ljusdal-Gävle vid Röstbo den 3 juni 2014. Ett modernt lok av typen 185 drar tåget. Foto den 3 juni 2014, Jonny Goude.Rush Rail med virkeståg Ljusdal-Gävle vid Röstbo den 3 juni 2014. Ett modernt lok av typen 185 drar tåget. Foto den 3 juni 2014, Jonny Goude.

268

km

H

system

160

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Öppnad: Storvik-Ånge 1876-1881, Gävle-Ockelbo 1884
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Gävle/Storvik-Ockelbo båda 38 km, Ockelbo-Ånge 230 km, totalt 268 km
  • Dubbelspår: Mo grindar-Holmsveden 21 km, Kilafors-Bollnäs 17 km, Ramsjö-Ovansjö 53 km
  • STAX: D2 - 22,5 ton
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja
  • Trafikeringssystem: H
  • Hastighet: Storvik-Ockelbo upp till 120 km/h, Gävle-Ockelbo upp till 160 km/h, Ockelbo-Bollnäs upp till 200 km/h, Bollnäs-Ånge upp till 160 km/h

Historia

Definitionen av "Norra stambanan" har varit och är högst varierande.

Här har valts en definition som i stort sett överensstämmer med Trafikverkets nuvarande. Delen Ånge-Bräcke kan sägas vara gemensam för Norra stambanan och Norrländska tvärbanan (där den behandlas i Banguiden). I järnvägens ungdom avsåg begreppet en helt annan järnväg, nämligen stambanan från Stockholm via Uppsala och Avesta-Krylbo till Storvik. Dessa banor ingår numera i Ostkustbanan, Dalabanan respektive Godsstråket genom Bergslagen.

Stambana genom Norrland

Statsbanenätets framväxt norrut från Stockholm började med Uppsala 1866, nådde Krylbo 1873 och sedan Storvik 1875. Den vidare utbyggnaden norrut från Storvik gick under namnet "Stambanan genom Norrland". Det var på tal att bygga banan med 1067 mm spårvidd, något som skulle ha inneburit något lägre byggkostnader, men turligt nog valdes till slut normalspår. Illa nog för de norrländska stambanornas passagerarunderlag var att man medvetet byggde dem i det glest befolkade inlandet. I Södra Norrland byggdes dock en kustjärnväg sent omsider (Ostkustbanan Gävle-Härnösand), något som inte blev fallet i den norra delen förrän på 2000-talet. Utbyggnaden fortgick så att banan stod klar till Ockelbo 1876, Holmsveden 1877, Bollnäs 1878, Järvsö 1879, Ljusdal 1880 och så slutligen till Ånge år 1881.

Gävle-Ockelbo, ursprungligen en enskild järnväg

Gävle hade vid denna tid järnvägsförbindelse med stambanenätet dels i Storvik via Gävle-Dala Järnväg , dels i Uppsala via Uppsala-Gävle Järnväg (UGJ). 1884 tillkom så en järnväg även till Ockelbo. Bolaget som fått koncessionen var Gävle-Ockelbo Järnväg (GOJ). Detta bolag hade dock ingen egen trafik utan den sköttes av UGJ. 1933 övertogs trafiken av SJ och fem år senare förstatligades banan. I mitten av 1930-talet infördes eldrift på sträckan Storvik-Ånge, på sträckan Gävle-Ockelbo dock först 1942. Efter detta kom banan Gävle-Ockelbo successivt alltmer att betraktas som en del av stambanan.

Ett lokaltåg till Ljusdal inväntar avgång på Gävle C 1987. Ett godståg, även det med Da-lok, passerar på spår fyra. Foto Markus Tellerup.Ett lokaltåg till Ljusdal inväntar avgång på Gävle C 1987. Ett godståg, även det med Da-lok, passerar på spår fyra. Foto Markus Tellerup.

Nattåg och rälsbussar

Den viktigaste persontrafiken på banan var tidigare den långväga trafiken mellan Stockholm och övre Norrland. I början gick denna via stambanans historiska sträckning över Krylbo-Storvik, men på 1950-talet började man köra tågen den rakare vägen över Gävle. Enstaka nattåg (från t ex Göteborg) har dock alltid gått via Storvik-Ockelbo. Efter att Botniabanan öppnade går nattågen till övre Norrland istället via den och Ostkustbanan. Även SJ:s nattåg till Jämtland och en del InterCity-tåg går via Ostkustbanan.

Sträckan Gävle-Ljusdal trafikeras sedan 80-talet av lokala tåg i länstrafikbolaget X-Trafiks regi. Eldrivna rälsbussar typ X16/X17 användes till en början och så sent som 1990 även tåg med äldre personvagnar och ellok typ Da. Detta år lanserade länstrafiken nya tåg av typ X10 under namnet X-Tåget. Denna trafik har sedan utvidgats till att omfatta även Ostkustbanan och man använder numera Regina-motorvagnar.

Efter en mindre snabbtågsanpassning blev Norra stambanan en del av snabbtågsnätet i januari 2008. Vissa X2000-förbindelser Stockholm-Östersund började då köras denna väg istället för via Ostkustbanan.

Bild: SJ InterCity-tåg 85 Duved-Stockholm gör uppehåll i Gävle 2014SJ InterCity-tåg 85 Duved-Stockholm gör uppehåll i Gävle en sommarkväll 2014. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Genomgående persontåg är SJ:s InterCity-tåg och snabbtåg (X55) mellan Stockholm och Östersund/Duved. SJ kör även vissa kompletterande regionaltåg Stockholm-Ljusdal med X40. Sträckan Gävle-Ljusdal trafikeras även av X-trafiks Reginatåg under namnet "X-Tåget".

Banan används även av Snälltågets nattåg Malmö-Stockholm-Åre/Röjan under vintersportsäsongen.

Godstrafiken domineras av Green Cargo. Stambanan fungerar för godstrafiken främst som förbindelse mellan södra Sverige och Stambanan genom övre Norrland, d v s den genomgående trafiken dominerar kraftigt. Viss långväga trafik körs även av Hector Rail. Förutom vid ändpunkterna Gävle och Ånge är godshanteringen högst begränsad på stationer längs banan. I Ljusdal finns dock en virkesterminal varifrån tågtransport sker till Gävleområdets pappersbruk.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Bild: Hector Rail godståg vid JärvsöHector Rails 161-lok med godståg på väg norrut strax söder om Järvsö. Foto den 17 juli 2006, Mattias Eriksson.

Beskrivning

En resa på Norra stambanan med ett persontåg börjar i allmänhet på Gävle Central (Gä, 0 km/km 114). Vid Strömsbro (Smo, 3 km/km 117) nära godsbangårdens norra ände delar spåren sig och Ostkustbanan ses vika av på höger sida. Långt tillbaka fanns en station i Åbyggeby (8 km). Även i sen tid har de lokala tågen stannat vid fyra mycket små samhällen mellan Gävle och Ockelbo: Oslättfors (Osl, 17 km), Råhällan (22 km), Kolforsen (Kfn, 28 km) och Gruvan (34 km). Samtliga dessa uppehåll är nu indragna men Oslättfors och Kolforsen lever kvar som mötesstationer. De små stationshusen står kvar på vänster (Oslättfors) respektive höger (Kolforsen) sida om banan. Efter Kolforsen korsas Testeboån. Strax före Ockelbo (Ob, 38 km) på vänster sida ansluter spåret från Storvik, dvs. den ursprungliga Norra stambanan.

Storvik-Ockelbo

Norra stambanan från Storvik (Sv, 0 km/km 218) börjar vid det rosa stationshuset. Några hundra meter österut viker stambanan av norrut medan järnvägen mot Gävle istället svänger mot sydost. Åshammar (Åh, 8 km/km 226) och Järbo (Jb, 16 km/km 235) är två stationer som sedan länge endast används för tågmöten. I Järbo korsas Jädraån omedelbart efter stationen. Till skillnad från Åshammar och Järbo ligger station Medskogsheden (Msn, 27 km/km 245) mitt i Gästriklands ödemark. Efter ytterligare en knapp mil når banan Ockelbo med kyrkan på vänster sida och den anslutande banan från Gävle på höger sida.

Ockelbo-Ånge
X-Tåg nr 204 "Bönan" gör uppehåll i Ockelbo på sin färd mot Ljusdal. Foto i september 2003, Markus Tellerup.X-Tåg nr 204 "Bönan" gör uppehåll i Ockelbo på sin färd mot Ljusdal. Foto i september 2003, Markus Tellerup.

Ockelbo (Ob, 38 km/km 257) har alltså järnvägar i tre riktningar, men man har haft fem: Mellan 1890 och 1971 gick även den 891 mm breda Dala-Ockelbo Norrsundets Järnväg (DONJ) genom samhället (se Jädraås-Tallås). Det välhållna stationshuset i Ockelbo härrör från DONJ - därav avståndsangivelserna till Linghed och Norrsundet på namnskylten. Huset eldhärjades svårt 1997 men är återuppbyggt.

Alldeles norr om Ockelbo station korsas Testeboån på nytt. Norr om Ockelbo är banan relativt hårt trafikerad. Efter Mo grindar (Mog, 45 km/km 263) har därför järnvägen byggts ut till dubbelspår via Döljebro (Döl, 51 km/km 269) krysstation och Lingbo (Lb, 56 km/km 275) hållplats fram till Holmsveden (Hdn, 66 km/km 284).

Strax söder om Lingbo korsas gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland. I Lingbo liksom Holmsveden gör X-Tågen men inte fjärrtågen uppehåll. I Holmsveden står det gamla vattentornet kvar på höger sida. Detta gick till järnvägshistorien på ett tragiskt sätt en februaridag år 1917 när ett tåg med ryska krigsinvalider leddes in på fel spår och rammade vattentornet. Elva människor omkom.

Ett InterCity-tåg Duved-Stockholm passerar det k-märkta vattentornet i Holmsveden. Foto i mars 2007, Jonny Goude.Ett InterCity-tåg Duved-Stockholm passerar det k-märkta vattentornet i Holmsveden. Mitt i tåget finns en rullande biograf typ S12. Foto i mars 2007, Jonny Goude.

Efter Holmsveden blir banan åter enkelspårig. Samtidigt blir landskapet mera storslaget. Nära mötesstation Röstbo (Rbo, 73 km/km 291) passeras den s.k. Norrlandsporten. Lilltjära (Ltj, 79 km/km 297) linjeplats och Sibo (Sbo, 80 km/km 298) fd lastplats passeras strax före Kilafors. Vid Kilafors (Kls, 82 km/km 300) går banan nära sjön Bergviken som också är en del av Ljusnans lopp mot kusten. En kort tid i stambanans barndom fanns här ett sidospår ned till just Bergviken vilket användes för gods som skulle forslas vattenvägen ut till kusten. Det ersattes 1885 av en järnväg till Söderhamn som alltjämt finns kvar. Mellan Kilafors och Bollnäs är banan åter dubbelspårig - denna utbyggnad skedde redan på 1960-talet.

Inte långt efter Kilafors börjar banan att följa Ljusnan och dess sjöar norrut ända till en bit norr om Ljusdal vilket ger idel vackra vyer på tågets högra sida. Vid Voxsäter några kilometer före Bollnäs korsas en annan älv - Voxnan - strax innan denna rinner ut i Ljusnan. I Bollnäs (Bn, 99 km/km 317) ansluter banan från Orsa-Edsbyn på vänster sida innan tåget stannar vid stationshuset i tegel från 80-talet. Röste (Rte, 102 km/km 321) är en gammal hållplats, numera linjeplats. Vid mötesstationen i Lottefors (Lot, 107 km/km 326) breddar sig Ljusnan till Växsjön. Arbrå (Ab, 113 km/km 332) och Vallsta (Vl, 119 km/km 337) har uppehåll för X-Tågen. Arbrås gamla stationshus i trä brann olyckligtvis ned till grunden i december 2003. Efter Vallsta följer Simeå (Små, 125 km/km 344), Karsjö (Ksö, 134 km/km 353) och Lörstrand (Lö, 140 km/km 358) som bara fungerar som mötesstationer.

Ett godståg vid Arbrå en gnistrande vinterdag. Foto Peter Lydén/Green Cargo.Ett godståg vid Arbrå en gnistrande vinterdag. Foto Peter Lydén/Green Cargo.

I Järvsö (Jr, 147 km/km 365) stannar däremot de flesta tåg. Järvsö är en riktig skönhetsupplevelse med kyrkan vackert belägen vid Ljusnan och på ömse sidor om dalgången Öjeberget respektive mera berömda Järvsö klack. Mötesstationen Skästra (Skä, 151 km/km 369) passeras och tre kilometer senare korsas Ljusnan nära Edänge. Här rätades linjen ut 2005 med bland annat en ny längre bro över Ljusnan. Strax därefter korsas även den gamla flottningsleden Hybo kanal som förbinder Ljusnan med Dellensjöarna (och ytterst kusten). Den nedlagda Dellenbanan ansluter på höger sida strax före Ljusdal (Ls, 162 km/km 380). Ljusdal kan sägas utgöra en gräns där den norrländska ödemarken tar över. Här vänder de lokala tågen från Gävle och banan lämnar Ljusnan och ett vildare och mera öde skogslandskap tar över efter dalgångens kulturbygd. Tallåsen (Tl, 169 km/km 387) är första mötesstation som passeras. Loster (Ltr, 179 km/km 397) följer därefter. Strax före station Hennan (Hnn, 189 km/km 408) går banan över Storsjön på en bank. Hennan har fått sitt namn från sjön som sedan följer på vänster sida.

Hennan blev museum i Gävle

Bild: Hennans stationshus 2003
Hennans stationshus från 1880 minner om tider av en mer levande landsbygd. Även de långväga tågen stannade här. När bilden togs i september 2003 var huset ganska förfallet.
Bild: Hennans stationshus i Gävle 2006
Tre år senare fick stationshuset ett helt nytt liv. Hela huset flyttades under 2006 till Sveriges Järnvägsmuseum (nu Järnvägsmuseet) i Gävle. Huset och den närmaste omgivningen återuppstod som en museal stationsmiljö från 1940-talet. Bilden ovan visar det färdiga resultatet i september 2006.

Stationerna Hälsingenybo (Hnb, 196 km/km 414) och Örabäcken (Öbn, 202 km/km 421) passeras och först i Ramsjö (Rsö, 210 km/km 428) har banan nått Hennans norra ände. Här blir banan dubbelspårig efter en utbyggnad 1959-60. I Ramsjö påbörjas också en lång kontinuerlig stigning som tar banan upp till dess högsta punkt (ca 330 m.öh.) mellan Norrhög (Ng, 220 km/km 438) och Mellansjö (Msö, 228 km/km 446). Nära station Juån (Jå, 238 km/km 456) korsas gränsen till Medelpad. Skogshöjderna som banan klättrat över utgör vattendelare mellan Ljusnan och Ljungan. Den senare korsas mellan Östavall (Öv, 246 km/km 464) och Alby (Ay, 255 km/km 473) och följs sedan fram till Ånge.

I Ovansjö (Osö, 262 km/km 481) grenar sig dubbelspåret. Persontågen söderifrån går i en kraftig krok runt nästan hela samhället och når Ånge (Åg, 268 km/km 484) station österifrån. Detta spår benämns "Rundspåret". Strax före stationen ansluter järnvägen från Sundsvall på höger sida.

Det spår som viker av på vänster sida i Ovansjö utnyttjas inte av persontågen som gör uppehåll i Ånge. I Ångebyn (Ågy, 263 km/km 482) delar detta spår i sin tur på sig - den ena grenen utgör en direkt förbindelse till Moradal (Mdl, 269 km/km 492) på linjen Ånge-Bräcke. Den andra grenen leder godståg in till Ånge godsbangård (Åggb, 268 km/km 484). Från godsbangården kan sydgående godståg antingen starta österut, passera Ånge station och sedan gå via Rundspåret ner till Ovansjö eller starta västerut via Ångebyn till Ovansjö. Sedan invigningen av stambanan har spårsystemet i Ånge byggts ut i flera etapper och man slipper numera byta körriktning oavsett varifrån ett tåg kommer och är på väg. "Rundspåret" byggdes 1942 och förlängde visserligen banan med två kilometer men gjorde att genomgående tåg på stambanan slapp byta riktning. 1962 utbyggdes godsbangården och i samband med detta byggdes nya anslutningsspår dit. Förbigångsspåret Ovansjö-Ångebyn-Moradal tillkom så sent som 1995.

Green Cargo Rd2 1119 med ett södergående godståg vid Röstbo 2014. Foto Jonny Goude.Green Cargo Rd2 1119 med ett södergående godståg vid Röstbo 2014. Foto Jonny Goude.
Stationen i Ljusdal i augusti 1995. X-Tåget X10 3182 har just ankommit från Gävle. Sedan dess har X10-tågen ersatts av Reginatåg. Foto Markus Tellerup.Stationen i Ljusdal i augusti 1995. X-Tåget X10 3182 har just ankommit från Gävle. Sedan dess har X10-tågen ersatts av Reginatåg. Foto Markus Tellerup.
Ma-lok var länge en vanlig syn i godstågen (och även vissa persontåg) på Norra stambanan. Här med ett södergående tåg i Åshammar våren 1990. Foto Markus Tellerup.Ma-lok var länge en vanlig syn i godstågen (och även vissa persontåg) på Norra stambanan. Här med ett södergående tåg i Åshammar våren 1990. Foto Markus Tellerup.
013407Före X-Tågets tid användes även dieselmotorvagnar typ Y1 mellan Bollnäs och Gävle. Här gör Y1 1305 uppehåll i Oslättfors i juli 1989. Idag görs inga uppehåll på stationerna mellan Gävle och Ockelbo. Foto Markus Tellerup.
Ett godståg på väg söderut genom Ljusnans dalgång. Foto vid Järvsö 1992, Markus Tellerup.Ett godståg på väg söderut genom Ljusnans dalgång. Foto vid Järvsö 1992, Markus Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Bernt Forsberg: Vattentornet i Holmsveden - ett minnesmärke över en tragisk händelse för 65 år sedan, tidskriften Tåg nr 3/1982
- Björn Molin: Återuppståndelsen - en personlig betraktelse, tidskriften Tåg nr 9/1983 (om Arbrå station)
- Gunnar Eriksson: Ett av Sveriges äldre tåg, tidskriften Tåg nr 9/1986
- Mats Andersson: Ockelbo och järnvägen, tidskriften Klart Spår nr 2/2001
- Historiskt.nu om Norra stambanorna
- Historiskt.nu om Gävle-Ockelbo Järnväg

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer