Annons

Botniabanan
Bild: Tåg mot Sundsvall gör uppehåll i Örnsköldsvik 2014Tåg Umeå-Sundsvall gör uppehåll i Örnsköldsvik 2014. Norrtågs färgglada X62-motorvagnar är ett kännetecken för Botniabanan. Foto Frederik Tellerup.

185

km

E2

system

200

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Persontrafik hela sträckan, godstrafik främst Örnsköldsvik-Husums norra (-Rågön)
  • Öppnad: 2010 (Örnsköldsvik-Husum 2008)
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 185 km 
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: E4 - 25 ton
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Banan har ERTMS
  • Trafikeringssystem: E2
  • Hastighet: Upp till 200 km/h i vanlig trafik (banan är godkänd för 250 km/h)

Historia

I mitten av 1990-talet beslöt riksdag och regering att bygga den så kallade Botniabanan - en ny järnväg nära Bottenhavskusten som sträcker sig från Ådalsbanan i söder via Örnsköldsvik, Husum och Nordmaling upp till Umeå.

Banan möjliggör ny persontrafik, både regional och långväga (t ex dagtåg Stockholm-Umeå). Botniabanan fungerar också som ett "dubbelspår" för godstrafiken på Stambanan genom övre Norrland. Den möjliggör även ny godstrafik på järnväg till och från industrierna längs kusten.

Bolaget Botniabanan AB fick statens uppdrag att bygga järnvägen. Staten ägde 91 procent i bolaget och kommunerna längs banan (Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå) resten.

Hög standard och nytt signalsystem

Sträckan omfattade - inklusive ett par sidospår - 19 mil ny enkelspårig järnväg. Eftersom banan konstruerades för höga hastigheter (upp till 250 km/h för persontåg) byggdes hela 140 broar och 2,5 mil tunnlar längs vägen. Tack vare både stora kurvradier och begränsade lutningar är banan lämplig både för snabba persontåg och tunga godståg. Botniabanan försågs enbart med det trafikeringssystemet ERTMS (European Railway Traffic Management System). Detta innebär bland annat att inga optiska signaler finns längs järnvägen utan informationen meddelas lokföraren direkt på en panel i loket. ERTMS är tänkt att på sikt bli europeisk standard för järnvägarnas signalsystem.

Bild: Botniabanan under byggnad mellan Örnsköldsvik och Husum
Botniabanan under byggnad norr om Högbysjön mellan Örnsköldsvik och Husum. I bakgrunden Hjältatunnelns södra mynning och till höger väg E4. Foto den 24 juli 2005, Jonatan Rydberg.

Omdiskuterad och försenad

Det första spadtaget togs vid Örnsköldsvik den 14 augusti 1999 av statsminister Göran Persson. Ursprungligen beräknades delsträckan Örnsköldsvik-Husum kunna öppnas för godstrafik redan efter några års byggtid. Genom att denna sträcka byggdes färdigt först skulle MoDo:s (numera M-Real:s) stora massafabrik utanför Husum relativt snart kunna börja använda järnvägstransporter - anläggningen har benämnts Sveriges största industri utan järnvägsanslutning. Arbetet försenades dock kraftigt, främst på grund av uppskjutna byggtillstånd. Den hårdast debatterade sträckan var avsnittet närmast Umeå. Här går banan genom Umeälvens delta, ett så kallat "Natura 2000"-område.

En liten invigning och en stor

Den 16 oktober 2008 hölls en öppningsceremoni i Husum av bl a infrastrukturminister Åsa Torstensson. Denna dag öppnades Botniabanan för trafik på sträckan Örnsköldsvik-Husum och det första vedtåget till massa- och pappersbruket i Husum anlände. Kunglig närvaro blev det dock först den 28 augusti 2010 när hela banan formellt invigdes. Reguljär persontrafik startade två dagar senare. 

Bild: X52 9062 i Örnsköldsvik 2010X52 9062 i Örnsköldsvik 2010. Trafikstarten på Botniabanan kallades "Tjuvstart" eftersom varken Ådalsbanan eller de beställda tågen var klara. Notera de speciella boggierna - detta Reginatåg var vid tidpunkten utrustat för högfartsprov. Foto Markus Tellerup.

Haltande trafikstart

Bland annat på grund av höga kostnader för att installera ERTMS-systemet i befintliga lok och motorvagnar fanns 2010 endast ett fåtal fordon klara för trafik på Botniabanan. Detta samt den försenade upprustningen av Ådalsbanan mellan Sundsvall och Västeraspby gjorde att enbart Botniabanans norra del Örnsköldsvik-Umeå användes fram till sommaren 2012.

Ny teknik längs Botniabanan

Bild: Norra utfarten från Nordmaling i september 2010
Utfarten norrut från Nordmalings station i september 2010. Ljussignaler saknas längs Botniabanan, i ERTMS-systemet markeras istället "signalens" plats med en enkel skylt med gul pil på blå botten. Baliserna i spåret påminner om ATC-baliser, men är i princip enbart till för att ange tågets position till systemet. Signal- och hastighetsuppgifter till tåget förs över kontinuerligt via radiovågor (GSM-R). Teknikhuset med sadeltak bakom det korta skyddsspåret är karaktäristiskt och utvecklades särskilt för Botniabanan av White arkitekter