Markaryd-Traryd

Ett rälsbusståg från Traryd ankommer Strömsnäsbruk i juni 2025. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Delvis museitrafik och dressincykling
• Öppnad: 1899
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 18 km
• Dubbelspår: Nej
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: SÄO
• Hastighet: 30 km/h

Historia

Markaryd-Traryd är den enda kvarvarande delen av den 15 mil långa Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) som gick från Kärreberga i Skåne till Värnamo i Småland.

Mer trafik till Helsingborg

Den främsta initiativtagaren till SSJ var Helsingborgs stad med konsuln Petter Olsson i spetsen. Helsingborg hade under 1870-talet varit inblandade i bygget av bland annat järnvägen Helsingborg-Hässleholm (HHJ) och såg sig om efter fler möjligheter att skapa trafik till staden. Blickarna föll på norra Skåne och södra Småland där det fanns trä och torv att transportera.

Blickarna föll på norra Skåne och södra Småland där det fanns trä och torv att transportera.

En järnväg stakades ut utmed den gamla handelsvägen i området, från Kärreberga strax öster om Åstorp på HHJ, via Markaryd och Ljungby till Värnamo på järnvägen Halmstad-Nässjö (i Värnamo anslöt senare även Göteborg-Alvesta). Bygget startade i början av 1890-talet och hela banan stod klar 1899. För att pengarna skulle räcka till hela sträckan valdes en ganska låg banstandard.

I Markaryd mötte Skåne Smålands Järnväg (SSJ) Hässleholm-Markaryds Järnväg (HMJ). SSJ:s stationshus ses till vänster, HMJ:s till höger. Foto 1898, Järnvägsmuseet.

Ånglok från Helsingborg och Karlskoga

Till trafiken köptes till en början 13 ånglok in. Tre av loken kom från olika håll i landet, däribland tankloket Karlskoga som köptes begagnat från Nora-Karlskoga Järnväg för att användas vid banbygget. De tio resterande loken byggdes av Helsingborgs Mekaniska Verkstad.

Persontrafiken på banan var främst lokal eftersom Södra stambanan tog hand om det mesta av den långväga trafiken, men direktvagnar kördes mellan Jönköping och Helsingborg fram till 1940-talet. De lokala tågen hade Åstorp eller Helsingborg som sin södra slutstation.

Banan förstatligas

För orterna som SSJ passerade betydde förstås järnvägen ett uppsving men trakterna var magra och bolaget blev aldrig en lönsam affär

För orterna som SSJ passerade betydde förstås järnvägen ett uppsving men trakterna var magra och bolaget blev aldrig en lönsam affär. Direkt efter riksdagens beslut 1939 om ett allmänt förstatligande av Sveriges privatbanor övertogs banan av SJ som satte in förbilligande Hilding Carlsson-rälsbussar i de flesta av persontågen. SSJ hade själva köpt två rälsbussar från Motala Verkstad 1938 och dessa fick littera Y6b hos SJ (senare bara Y). Fyra av SSJ:s Helsingborgsbyggda tenderlok övertogs också och fick littera L12. Ångloksdriften upphörde 1958 då T21-diesellok sattes in i godstågen och samtidigt kom de första Y6-rälsbussarna till banan.

Ett V5-lok växlar i Timsfors 2004. Godstrafiken Markaryd-Timsfors lades ned 2009. Foto Frederik Tellerup.

Avveckling

1963 lades godstrafiken på delen Stidsvig-Örkelljunga ned. Det blev startskottet för en etappvis avveckling och upprivning av banan. All persontrafik lades ner 1968 och under 1970- och 80-talen försvann godstrafiken på sträckorna Kärreberga-Skånes Fagerhult och Strömsnäsbruk-Ljungby.

I början av 1990-talet fanns trafiken kvar Skånes Fagerhult-Markaryd, Markaryd-Strömsnäsbruk och Ljungby-Värnamo, men 1994 respektive 1997 lades delarna till Skånes Fagerhult och Ljungby ned. 1999 försvann även den sporadiska trafiken Timsfors-Strömsnäsbruk. Sträckan till Fagerhult revs senare upp och 2010 revs även sträckan Ljungby-Helmershus.

På den sista lilla resten söder om Värnamo, Helmershus-Värnamo (5 kilometer), upphörde trafiken 2005 och 2022 beslöt Trafikverket att lägga ned bandelen. Under 2023 revs spåret.

Tog över ansvaret

Bandelen Markaryd-Timsfors rustades upp på 1990-talet och fick nytt spår med betongsliprar för att underlätta godstrafiken till pappersbruket i Timsfors. Trafiken lades dock ned 2009 och därmed var det slut på all reguljär trafik på gamla SSJ. I juni 2015 tog Skåne-Smålands Järnvägsförening (SSJF) över ansvaret för hela sträckan Markaryd-Strömsnäsbruk-Traryd som därmed lever vidare som museijärnväg och dressinbana.

Museitrafik

2011-2017 körde SSJF museitåg med Y7-rälsbussar på sträckan Strömsnäsbruk-Markaryd. Föreningen satte 2022 i gång ett projekt för att rusta upp den fyra kilometer långa sträckan Strömsnäsbruk-Traryd och i juni 2022 startade man museitrafik på denna delen.

Ett museitåg till Traryd bestående av två Y7-rälsbussar avgår från Strömsnäsbruk 2025. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Skåne-Smålands Järnvägsförening kör sommartid museitåg med Y7-rälsbussar på sträckan Strömsnäsbruk-Traryd.

Föreningen hyr även ut cykeldressiner på delen Strömsnäsbruk-Axhult.

Annons

Stationen i Traryd 2025. Skåne-Smålands Järnvägsförening har tagit över stationshuset och renovering pågår. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Banan mellan Kärreberga och Markaryd (56 km lång) är uppriven. Järnvägen gick via Östra Ljungby, Stidsvig, Eket, Örkelljunga, Åsljunga och Skånes Fagerhult.

Delen från Markaryd och norrut till Traryd ligger däremot kvar. I Markaryd (Mrd, 0 km/km 92 - startpunkt Värnamo) ansluter järnvägen Hässleholm-Eldsberga (-Halmstad) och SSJ hade fram till 1932 en egen station, kallad Markaryd Västra, på den södra sidan av bangården.

Järnvägen fortsätter norrut till Timsfors (Tim, 3 km/km 89) och på denna delen av banan har spåret fått betongsliprar. I Timsfors finns det en mindre bangård och i den norra änden tar ett spår av till pappersbruket. Stationshuset i tegel är bostadshus.

Resten av banan har lägre banstandard. Järnvägen fortsätter förbi den tidigare stationen Axhult (8 km). Hit går det bra att cykla dressin från Strömsnäsbruk.

Ett ånglok och en vagn från smalspårsbanan till Delary står uppställda i Strömsnäsbruk. Foto Frederik Tellerup.

I Strömsnäsbruk (Sbu, 14 km/km 78) har Skåne-Smålands Järnvägsförening (SSJF) sitt säte i stationshuset och det stora lokstallet. Stallet används som uppställningsplats för föreningens fordon, bland annat flera Y7-motorvagnar, en liftmotorvagn och ett E-ånglok. Strömsnäsbruk var SSJ:s huvudstation med både lokstation och banavdelning. Från stationen gick fram till 1959 en bruksbana till Delary där det fanns pappersbruk och sulfitfabrik. Banan hade den ovanliga spårvidden 643 mm och trafikerades med ånglok fram till i början av 1950-talet. Ett lok och en vagn från banan står nu uppställda vid stationen. Ett lok finns även uppställt i Delary.

Vy från linjen Strömsnäsbruk-Traryd 2025. Foto Frederik Tellerup.

Järnvägen fortsätter ytterligare fyra kilometer norrut till Traryd (18 km/km 74). Denna sträckan ägs av SSJF som även har tagit över stationshuset i Traryd.

Från Traryd och norrut upp till Värnamo är banan uppriven. Den upprivna sträckan passerade Hornsborg, Hamneda, Bäck och Kånna före Ljungby (km 43) som var knutpunkt där SSJ mötte Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg (KVBJ). KVBJ hade 1067 mm spårvidd och sträckan förbi Ljungby lades ner 1966. Det f d stationshuset är en funkisbyggnad som byggdes i mitten av 1900-talet.

Lagan (km 32) fick sitt namn av ån med samma namn. Stationshuset finns kvar. Även i Vittaryd (km 25), Hånger (km 13) och Åminne (km 7) fanns tidigare stationer. Till Helmershus (km 5) kördes sporadisk godstrafik från Värnamo (V, 42 km/km 0) fram till början av 2000-talet. Infarten till Värnamo lades om i slutet av 1980-talet och SSJ anslöts då till järnvägen Halmstad-Nässjö som liksom Kust till kust-banan Göteborg-Kalmar ansluter i Värnamo.

Det välhållna stationshuset i Strömsnäsbruk 2004. Den randiga byggnadsstilen är typisk för SSJ. Foto Frederik Tellerup.

Z43 198 i lokstallet i Strömsnäsbruk 2025. Foto Frederik Tellerup.

Lokstallet i Strömsnäsbruk är bas för Skåne-Smålands Järnvägsförening. På bilden kan man se ett UFV-släp, ett T21-lok, två Y7-rälsbussar och ett E-ånglok. Foto 2004, Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Bengt Rosén: Bilder från Skåne-Smålands järnväg, Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening - del 1 Värnamo-Strömsnäsbruk, 1991, del 2 Strömsnäsbruk-Kärreberga, 1994
- Bengt Rosén: Värnamo-Kärreberga som godsbana, tidskriften Tåg nr 2/1984
- Då & nu, Skåne-Smålands järnväg, tidskriften Tåg nr 10/1987
- Matz Lonnedal Risberg: Skåne-Smålands Jernväg, tidskriften Tåg nr 5/1991
- Christer Karlsson: Skåne-Smålands Järnväg, tidskriften SkJ-nytt nr 2/1999
- Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening

Om Delary-Strömsnäsbruk Järnväg
- Janis Priedits: Delary-Strömsnäs Järnväg, SkJ-nytt nr 2/1999