Lokguide - Ellok Rb1/Rb2/Rb3

Annons

Trainplanet - boka din nästa tågresa hos oss

Rb1 1002 1962. Foto Järnvägsmuseet.

15,5

74,4

ton

3200

120

km/h

Gäller Rb1

Fakta

Status: Utgången
Typ: Ellok
Axelföljd: Bo'Bo'
Längd: 15470 mm
Tjänstevikt: 74,4 ton (Rb1), 73,6 ton (Rb2), 75,2 ton (Rb3)
Effekt: 4 x 800 = 3200 kW (Rb1), 4 x 825 = 3300 kW (Rb2 och Rb3)
Startdragkraft: 245 kN
Hastighet: 120 km/h
Tillverkare: Asea
Byggår: 1962
Byggt antal: 2 (Rb1), 2 (Rb2), 2 (Rb3)
Ursprunglig nummerserie: 1001-1002 (Rb1), 1003-1004 (Rb2), 1005-1006 (Rb3)
Tillhörde: SJ

Provloken som satte Sverige på kartan

I slutet på 1950-talet började SJ fundera på om man inte borde satsa på ett nytt standardiserat ellok. Ra-loken hade visat att boggielok var framtidens melodi. Asea som byggt Ra-loken var å sin sida ivriga att testa ny teknik så att man skulle kunna få fram ett lok som kunde exporteras till utlandet. Resultatet blev en överenskommelse mellan SJ och Asea och en beställning på sex provlok med littera Rb1, Rb2 och Rb3.

Likström och växelström

I loken testades olika tekniska lösningar för att se vad man skulle satsa på. Rb1 fick likströmsmotorer som hade fördelen att ha högre verkningsgrad och alltså var mer ekonomiska. Eftersom de svenska järnvägarna är elektrifierade med växelström gällde det att på ett smidigt sätt likrikta strömmen till motorerna och på 1960-talet blev detta möjligt tack vare elektronikens och diodernas utveckling. Detta testades alltså i Rb1 medan Rb2 och Rb3 fick mer traditionella växelströmsmotorer.

Loken fick en karakteristisk färgsättning i orange med vita linjer och SJ:s stiliserade vinghjul i fronten.

Bild: Jugoslaviskt lok av typ 441 i Skopje 1988

Nästan som ett svenskt Rb-lok. Asea exporterade lok av samma typ som Rb1 till flera länder, däribland Jugoslavien. Här ett lok av typ 441 i Skopje 1988. Foto Markus Tellerup.

Export till utlandet

Proven med särskilt Rb1-loken gick över förväntan. Loken var starkare än beräknat och gångegenskaperna utmärkta. Asea var inte sena att erbjuda sin lokkonstruktion utomlands och fick sälja både hela lok och komponenter till bland andra de rumänska och jugoslaviska järnvägarna.

Tyristorteknik

Under tiden hade utvecklingen av elektroniken tagit stora kliv framåt. Asea byggde därför om Rb1 1001 till tyristorlok 1965. Tyristorerna möjliggjorde en exakt och steglös reglering av motorströmmen så att loket kunde accelerera till önskad hastighet utan att lokföraren behövde växla mellan olika körlägen. Dessutom hade tyristorloket flera andra fördelar: högre dragkraft, mindre risk för slirning och mindre underhåll. Proven med Rb1T, som loket nu hette, ledde fram till den första serien av Rc-loken, Rc1. Därmed hade SJ fått sitt nya standardlok och Asea en exportvara, precis som man önskat sig.

Slopning

Rb-loken fortsatte att gå i både person- och godstrafik till mitten av 1970-talet och stod sedan avställda en tid. De sista loken skrotades först i mitten av 1980-talet.