Blomstermåla (Sandbäckshult) - Mönsterås bruk

Green Cargo T44 352 med godståg mot Mönsterås bruk passerar det före detta stationshuset i Mönsterås i maj 2004. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik
• Öppnad: 1902
• Spårvidd: 1435 mm (ursprungligen 891 mm Sandbäckshult-Mönsterås)
• Längd: 20 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: M
• Hastighet: Upp till 70 km/h

Historia

Godsbanan från Blomstermåla till Mönsterås är en rest av Mönsterås Järnväg som ursprungligen hette Mönsterås-Åsheda Järnvägsaktiebolag (MÅJ). Men trots namnet nådde banan aldrig Åseda.

MÅJ XC 10 med en personvagn som tåg mot Fagerhult i Mönsterås 1939. MÅJ köpte 1910 en ångvagn som 1933 byggdes om till en bensindriven motorvagn. Motorvagnen skrotades delvis efter att SJ tagit över 1940, men korgen blev tvättstuga hos en privatperson. 2014 hämtade museijärnvägen Gotlands Hesselby Jernväg korgen och startade ett projekt för att restaurera och återuppbygga motorvagnen. Foto Järnvägsmuseet.

En tänkt tvärförbindelse

Som namnet säger var tanken att bygga en järnväg från Mönsterås till Åseda, något som aldrig blev verklighet. Avsikten med järnvägen var att skapa en bra järnvägsförbindelse från Mönsterås både till Växjö (med byte i Åseda till den existerande banan mellan Åseda och Växjö) och till Kalmar (med byte i Sandbäckshult till Kalmar-Berga Järnväg). I oktober 1902 invigdes den första sträckan mellan Mönsterås och Sandbäckshult. I likhet med de nämnda anslutande banorna byggdes järnvägen med 891 mm spårvidd.

Den lilla byn Fagerhult blev MÅJ:s västliga slutpunkt, längre kom man aldrig. Foto ca 1940, Järnvägsmuseet.

Banan som aldrig nådde sitt mål

Ekonomiska svårigheter fördröjde sedan banans fortsatta framväxt. 1905 hade man iallafall byggt järnvägen vidare västerut från Sandbäckshult till Alsterbro men samma år gick MÅJ i konkurs. Konkursförvaltaren försökte sedan under flera år sälja banan utan att lyckas. 1910 gav till sist Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag, som ägde Kalmar-Berga Järnväg (KBJ), ett bud och ett nytt bolag med namnet Mönsterås Järnväg bildades - fortfarande med signaturen MÅJ. Man startade samtrafik med KBJ och en ångvagn köptes in till persontrafiken. Så småningom kunde även banbygget fortsätta vidare mot Åseda. Till Kråksmåla stod banan klar år 1913 och 1916 nåddes den lilla byn Fagerhult, två mil från Åseda. Närmare Åseda än så kom man aldrig eftersom ekonomin fortfarande var dålig.

I originalskick

Mönsterås-Åseda Järnvägs tredjeklassvagn C 11 finns bevarad och renoverad till originalskick vid museibanan Uppsala-Faringe. Vagnen var en av fyra som levererades till MÅJ från vagnfabriken i Falun år 1903. Då bilden togs i Faringe 2004 hade vagnen uppnått en ålder på hundra år. Foto Markus Tellerup.

Trafiken Sandbäckshult-Fagerhult var dock olönsam och situationen blev efter hand ohållbar. 1940 återstod bara ett förstatligande av MÅJ och SJ fick ta över. Problemen för banan bottnade i att den till stor del gick genom ödebygd och varken persontrafik eller godstransporter (främst skogsprodukter) blev vad man hoppats på.

Vagnbjörn i Stubbemåla 1964. Foto Järnvägsmuseet.

Isolerat normalspår

Någon uppryckning av trafiken kom det aldrig att bli heller under SJ-tiden. 1959 inställdes persontrafiken mellan Fagerhult och Sandbäckshult och tre år senare även mellan Sandbäckshult och Mönsterås. Godstrafiken lades ner 1963 från Fagerhult till Sandbäckshult men Mönsterås bruk (som anlagts 1958) var fortfarande i behov av järnvägsförbindelse.

Normalspåriga godsvagnar transporterades vid denna tid på smalspåriga överföringsvagnar mellan Kalmar och Stubbemåla (strax väster om Mönsterås) varifrån de gick på så kallade vagnbjörnar (lastbilssläp för godsvagnar) till bruket. För att slippa denna omständliga transportmetod förlängdes banan från Mönsterås station till Mönsterås bruk, ett arbete som stod färdigt 1972. Banan byggdes då med normalspår, 1435 mm. Två kilometer av den befintliga banan breddades samtidigt - från Stubbemåla till Mönsterås. I över ett år var detta en isolerad normalspårig järnväg, men i november 1973 var breddningen av hela banan från Kalmar genomförd.

Stationen i Mönsterås i maj 2004. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Green Cargo kör mellan Kalmar och Mönsterås bruk. Tågen dras av diesellok typ T44/Td. Tidvis förekommer leveranser av skogsråvara till bruket i regi av andra trafikföretag.

Annons

Beskrivning

Banan tar av från Stångådalsbanan vid Sandbäckshult som ligger tre kilometer norr om Blomstermåla (Bma, km 41). Sandbäckshult ingår numera i Blomstermåla station. I samband med breddningen 1973 byggdes ett nytt anslutningsspår så att godstågen från Kalmar slapp byta körriktning i Sandbäckshult. Anslutningen ligger en bit söder om före detta Sandbäckshults station.

Järnvägen passerar inga större samhällen på väg till Mönsterås men en station har en gång funnits i Tålebo (4 km). Av den tidigare överföringsbangården i Stubbemåla (11 km) ser man inte mycket. I Mönsterås (Mss, 13 km/km 0) står stationshuset ännu kvar och rymmer bland annat ortens turistbyrå. Den skyddade Östersjöhamnen längst inne i Mönsteråsviken, som historiskt varit ortens livsnerv, ligger nära stationen. Från Mönsterås fortsätter banan upp till Mönsterås bruk (Mssb, 20 km) som ligger längre upp längs kusten en dryg halvmil norr om Mönsterås. Denna delen av banan trafikeras som industrispår.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Mönsterås Järnväg. I Kalmar Nations Skriftserie, vol 53, Uppsala 1978
- Björn Edman: Mönsterås-Åseda Järnväg, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 80, 2007
- Gösta Björe: Bromslös dressinfärd på MÅJ, tidskriften Tåg nr 7/1984
- Peter Sjöquist: På besök i Abbetorp, tidskriften Tåg nr 7/1984
- Lars Elfversson: Mönsterås-Åseda Järnväg, tidskriften Tåg nr 4/1989
- Björn Edman: Mönsterås-Sandbäckshult fyller 100 år, tidskriften Tåg nr 11/2002
- Lars Granström: MÅJ C 11 - ny skönhet på ULJ, tidskriften Tåg nr 8/2003