
121
kmM
system70
km/hHistoria
Banan byggdes och ägdes från början av staten. 1915 hade Hoting i Ångermanlands nordvästra hörn fått järnväg i form av Inlandsbanan söderifrån. En kort tid senare beslöts att även bygga en tvärgående förbindelse från Hoting för att underlätta transporter av skogsprodukter direkt ut till kusten via Ådalen.
Anslutningspunkten kom att bli Forsmo på Stambanan genom övre Norrland. Mellan Forsmo och Hoting anlades 16 trafikplatser. Den naturliga start- och ändpunkten för banans tåg har dock från början varit järnvägsknuten Långsele 15 kilometer söder om Forsmo. År 1925 stod banan klar och öppnades för både person- och godstrafik.
Nedläggning av persontrafiken
Ursprungligen drogs både person- och godståg givetvis av ånglok, i godstågen inte minst typ E. Persontrafiken började utgöras av rälsbussar från 1930-talet, först den klassiska Hilding Carlsson-rälsbussen och på 50-talet den lika klassiska Y6-typen. 1980 gick den första turen med Y1-motorvagn, som sedan användes i persontrafiken de sista åren fram till dess nedläggning 1985. Godstågen började dras av diesellok på 1950-talet och då främst typ T21. Sedan banan rustats upp och bl a fått högre axellast sattes T43 och T44 in i tågen.

Trafik
Ingen persontrafik. Godstrafiken utgörs främst av timmertåg från terminalen i Hoting. Tågen körs sedan 2007 av Hector Rail och dras oftast av diesellok av typerna 941 och T43.
Beskrivning
Stationen i Forsmo (Fsm, 0 km) ligger på stambanan mellan Långsele och Mellansel (-Boden). Strax norr om stationen svänger stambanan mot nordväst och korsar Ångermanälven på den magnifika Forsmobron. Godsbanan till Hoting fortsätter däremot längs älvens sydvästra sida. Banan passerar de f d hållplatserna Vignäsbrännan (7 km), Resele (12 km), Tängstamon (15 km) och Tannflo (22 km).
Ådalsliden (Åd, 28 km) var banans första station räknat från Forsmo och ligger nära samhället Näsåker som är beläget på andra sidan Ångermanälven. Här ligger de riksbekanta hällristningarna vid Nämforsen. Stationshuset är numera privatägt. Vid den f d last-och hållplatsen Åkvisslan (35 km) korsas Fjällsjöälven helt nära dess utflöde i Ångermanälven. Åkvisslan bytte namn till Moflo innan hållplatsen som så många andra lades ned på 60-talet.
Sedan följer de likaså f d hållplatserna Betåsen (Btå, 42 km) och Gåreleselet (49 km). Strax före den f d hållplatsen Röån (53 km) korsar banan just denna å på en 25 meter hög bro. Vid Tågsjöberg (Tsg, 57 km), som är nästa station på linjen, slutar banan att följa Ångermanälvens lopp. Tågsjöberg var länge en relativt betydande station som betjänade Junselebygdens befolkning samt ett sågverk. Det fanns ursprungligen tankar på en bibana från Tågsjöberg till Junsele (liksom f.ö. från Ådalsliden till Ramsele) men detta blev inte av.
Långvattnets (65 km) hållplats passeras och 14 kilometer senare Backe (Be, 79 km) vid Fjällsjöälven. Backe var ursprungligen en av banans stationer. Banan svänger rakt norrut, passerar Jansjön (84 km) och kommer sedan till Rossön (Ros, 94 km) - en station där en hel del gods en gång lastades. Flybäcken (105 km) och Bosundet (114 km) är de sista gamla hållplatserna före Hoting (Htg, 121 km). Kilometrarna närmast Hoting går banan längs Hotingsjön, gör en sväng och ansluter till Inlandsbanan Östersund-Gällivare.
Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Kenneth Landgren: Forsmo-Hotingbanan. Tåget genom sagornas ådal, Järnvägsmännens samarbetskommitté för Inlandsbanan 1981
- Kenneth Landgren: Persontrafiken på Forsmo-Hotingbanan nedlagd, tidskriften Tåg nr 7/1985
Generella länkar:
- Trafikverket: Järnvägskarta
- Banvakt.se