Lysekil 9 juli 2015 - tåg mot Munkedal inväntar avgång. Sommaren 2014 och 2015 kördes på försök persontåg på banan. Foto Frederik Tellerup.

Innehåll

Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan

Fakta

• Trafik: Ingen trafik f n
• Öppnad: 1913
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Smedberg-Lysekil 35 km
• Dubbelspår: Nej
• Elektrifierad: Ja (men kontaktledningen är nedmonterad)
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej

Historia

De första planerna på att förbinda Lysekil med järnvägsnätet väcktes på 1880-talet och 1886 beviljades koncession för en järnväg från Frändefors på Bergslagsbanan till Lysekil. Men tillräckligt med pengar till banbygget kunde inte samlas ihop så koncessionen förföll.

En brant järnväg

När riksdagen beslutat om statsbanan Göteborg-Uddevalla-Skee (Bohusbanan) i slutet av 1890-talet blev situationen bättre - en anslutande järnväg från denna skulle bli avsevärt kortare än från Bergslagsbanan. Det dröjde ändå till 1908 innan koncession gavs och banbygget kunde börja. Banan skulle vika av från statsbanan vid Smedberg strax norr om Munkedal. Terrängen var inte den lättaste att bygga järnväg i och för att i någon mån sänka kostnaderna fick banan lutningar på upp till 25 promille.

1913 startade Lysekils Järnväg (LyJ) trafik på sträckan Munkedal-Lysekil. De flesta tåg utgick från Munkedal och trafikerade SJ:s spår upp till Smedberg. På Lysekilsbanan transporterades förutom människor även stora kvantiteter Bohusgranit samt givetvis fisk i olika former, Lysekilsbornas främsta levebröd genom historien.

Tåg i Lysekil på 1910-talet. Foto okänd/Järnvägsmuseet.

Direkta sovvagnar från Stockholm

Banan förstatligades 1939 och elektrifierades 1950. Efter elektrifieringen blev motorvagnar typ X7 kännetecknande för Lysekilsbanan, liksom persontåg och godståg dragna av H-lok. Fram till början av 1970-talet fanns även direkta sovvagnar från Stockholm sommartid. Banstandarden var dock inte den bästa och under en period i slutet av 70-talet var största tillåtna hastighet blott 40 km/h. 1981 lades persontrafiken ned. Banan rustades dock upp för att klara den återstående godstrafiken.

Vagnuttagning 76593 från Lysekil strax före Smedberg där tåget fortsätter på Bohusbanan som tåg 6593 ner till Göteborg. Foto den 28 april 2004, Roy Mårtensson.

Godstrafiken försvann

I början av 2010 försvann så även godstrafiken på banan. Skogskoncernen Stora Enso lade då om sina transporter och slutade skeppa ut varor via hamnen i Lysekil. Därmed försvann en stor del av underlaget för Lysekilsbanans trafik. En viss godstrafik återuppstod dock 2015 då Rush Rail under en period transporterade räls från Lysekils hamn till Trafikverkets lager i Hallsberg.

Persontrafik på försök

Västra Götalandsregionen/Västtrafik bestämde 2014 att på försök köra persontåg på banan sommartid under tre år med start sommaren 2014. SJ blev operatör för tågen som kördes med motorvagnar av typ X11/X50. Eftersom trafiken enligt Trafikverkets regler för banan måste ske som spärrfärd blev hastigheten dock begränsad till 40 km/h vilket gjorde tågen långsamma. Persontågen rullade även sommaren 2015 men 2016 beslöt Trafikverket att inte bevilja tillstånd till vidare trafik med motiveringen att ett nytt ställverk skulle behöva installeras i Lysekil, en investering som verket dock inte ville göra.

Nedläggningshot

I början av 2018 beslöt Trafikverket att underhållet av banan skulle upphöra i december 2018. Banan stängdes då formellt för all trafik. Efter tre år utan trafik och underhåll kan en järnväg enligt Trafikverkets regler läggas ned och rivas upp och 2021 inledde verket den slutgiltiga nedläggningsprocessen. Under tiden hade flera stölder av kontaktledningen skett och sommaren 2021 monterades därför kvarvarande delar ned. Banan kan därför betraktas som avelektrifierad även om kontaktledningsstolparna står kvar.

I februari 2022 fick Trafikverket en remiss från Försvarsmakten som avråder nedläggning av Lysekilsbanan. Nedläggningsprocessen har därför avbrutits åtminstone tillfälligt.

Trafik

Ingen trafik för närvarande.

Beskrivning

Tåg från Lysekil bestående av en Regina-motorvagn vid stationen i Munkedal 2015. På försök kördes persontåg på banan somrarna 2014 och 2015. Foto Frederik Tellerup.

Fyra kilometer norr om Munkedal (Mkl, km 109) ligger Smedberg (0 km, 38 möh) och här svänger Lysekilsbanan av västerut från Bohusbanan. Smedberg ingår numera i Munkedals station. Det bohuslänska landskapet gör att banan har snäva kurvor och är starkt kuperad. Här återfinns några av de kraftigaste lutningarna på svenska spår som trafikeras av godståg (25 promille) - backigheten framgår av höjdangivelserna (möh, meter över havet).

Banan går mot nordväst förbi de före detta hållplatserna Håbygård (2 km, 31 möh) och Gläborg (6 km, 2 möh) innan den böjer av mera söderut ut på Stångenäs som avgränsas av Gullmarsfjorden i söder. Hallinden (Hal, 10 km, 19 möh) är en av de få kvarvarande trafikplatserna längs banan och en enkel hållplats öppnades 2015 för det kortvariga försöket med sommartrafik. Stationshuset brann ner 2004 en kort tid efter att en renovering av byggnaden påbörjats.

Uppehåll på hållplatsen i Hallinden 2015. Foto Frederik Tellerup.

Det lilla samhället Brodalen (16 km, 5 möh) passeras följt av den lite större orten Brastad (Bsa, 20 km, 46 möh) där persontågen också gjorde uppehåll under Västtrafiks försök med sommartrafik. Här fanns tidigare en station vid namn Lökebacken. Gåseberg (23 km, 30 möh) f d hållplats passeras och sedan Häggvall (26 km, 5 möh). Vid Lyse (Lye, 28 km, 3 möh) ligger avtagsvägen till det stora oljeraffinaderiet Scanraff på näsets norra sida vid Brofjorden. Långt tillbaka fanns en hållplats vid namn Buahöjd (31 km, 34 möh). Sedan bär det av nedåt igen längs branten utmed Gullmarsfjorden fram till stationen i Lysekil (Lys, 35 km, 1,5 möh) som ligger ett stenkast från hamnen.

Fler bilder

Lysekils station i oktober 2002. Foto Markus Tellerup.

Rc2 1071 med godståg tar sig igenom grönskan nära Lyse. Foto 2001, Mattias Eriksson.

Stationshuset i Lysekil hösten 2002.

Rc4 1188 med godståg från Lysekil vid Uteby mellan Hallinden och Gläborg. Foto i oktober 2004, Roy Mårtensson.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Osborn Olsson: Mera om Nynäsbanans motorvagn 4 - som LyJ 10, tidskriften Tåg nr 9/1984
- Osborn Olsson: Tyngre lok och tåg på Lysekilsbanan, tidskriften Tåg nr 9/1984
- Åke Jannesson: Lysekils Järnvägs personvagnar, tidskriften Tåg nr 9/1992
- Osborn Olsson: Från EJ till SJ på en liten bana, tidskriften Tåg nr 9/1995
- Leif Elgh: Med X7 på Lysekilsbanan, tidskriften Tåg nr 5/2003
- Jan Lindahl: Till Lysekil i sakta mak, tidskriften Tåg nr 8-9/2014
- Historiskt.nu om Lysekils Järnväg