TMZ

Tågab TMZ 109 i Grums 2013. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Diesellok
• Axelföljd: Co'Co'
• Tjänstevikt: 116,5 ton (serie I och II), 123 ton (serie IV)
• Max axellast: 19,5 ton (serie I och II), 20,5 ton (serie IV)
• Längd: 20800 mm (serie I och II), 21000 mm (serie IV)
• Effekt: 2426 kW (serie I och II), 2867 kW (serie IV)
• Startdragkraft: 420 kN (serie I och II), 410 kN (serie IV)
• Bromsvikt G/P/R: 72/90/150 ton
• Dynamisk vikt: 140 ton (serie I och II), 129 ton (serie IV)
• Hastighet: 120 km/h (i Danmark 143/165 km/h)
• Tillverkare: Nohab
• Byggår: 1967-1970, 1972-1974, 1977, 1978
• Inköpt antal Sverige: 32
• Ursprunglig nummerserie Danmark: 1401-1410 (serie I), 1411-1426 (serie II), 1427-1446 (serie III), 1447-1461 (serie IV)
• Tillhör: Railcare, Tågab, Nordic Re-Finance, Hector Rail, Inlandståg, TXL Logistik, BLS Rail, ProTrain

Namn

Inlandsbanan:

• 1413 Betty
• 1421 Cathis

Nordic Re-Finance:

• 1448 Tyr
• 1450 Frøya
• 1454 Balder
• 1458 Skjold
• 1460 Loke
• 1461 Frigg

Danska Nohab-dieslar

Under 1950- och 60-talen levererade Nohab i Trollhättan en lång rad MX- och MY-diesellok (se TMX och TMY) till de danska statsbanorna. DSB behövde dock ännu fler diesellok för att kunna ersätta de sista ångloken och Nohab tog i slutet av 1960-talet fram en ny och starkare loktyp, MZ.

Serie I och II

Mellan 1967 och 1970 byggdes 26 lok av denna typ till DSB. De var längre än MY-loken och fick en mer traditionell design utan rundade fronter. Motorn från General Motors (EMD 16-645E3) gav en effekt på 2426 kW och en högsta hastighet på 143 km/h. Loken fick DSB:s färgsättning i rött och svart.

De 26 loken byggdes i två serier på 10 respektive 16 lok. Den enda skillnaden mellan dessa två versioner, kallade MZ I (nummer 1401-1410) och MZ II (1411-1426), var placeringen av batteri och huvudluftbehållare.

I hemlandet Danmark: DSB MZ 1422, ett lok i den andra serien av MZ-lok, med persontåg i Hobro 1993. Foto Markus Tellerup.

Serie III och IV

De två första serierna av MZ-lok följdes av ytterligare en serie på 20 lok 1972-1974, MZ III (nummer 1427-1446). Grundkonstruktionen var den samma men motorn byttes ut mot en starkare med 20 cylindrar (GM EMD 20-645E3) med en effekt på 2867 kW. Största hastighet blev 165 km/h och MZ III blev därmed DSB:s snabbaste och starkaste loktyp. Denna tredje version skilde sig även utseendemässigt från de två första genom större frontfönster.

En fjärde serie bestående av 15 lok, MZ IV (nummer 1447-1461), levererades 1977-1978 med samma motorprestanda som den tredje serien, men med lite annorlunda utseende. Loken var också något tyngre.

Motorvagnar tog över

DSB satte främst in MZ-loken i fjärrtåg och tunga godståg där lokens styrka och hastighet kom väl till pass. Användningen av loken minskade dock kraftigt i slutet av 1990-talet när motorvagnar tog över en allt större del av persontrafiken. I samband med att DSB:s godstrafikdivision såldes till Railion 2001 delades MZ-loken upp. Alla kvarvarande lok i den fjärde serien samt några från den andra serien hamnade hos det nya bolaget Railion Denmark. Resten behöll DSB som efter hand slopade eller sålde loken.

Försäljning till Sverige

Mellan 2003 och 2005 såldes ett femtontal MZ-lok från de två första serierna till olika bolag i Sverige - Svensk Tågteknik (STT), Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab), Three T och Motala Verkstad.

Tidigare har svenska godsbolag köpt lok av MX- och MY-typ från Danmark. De har i Sverige fått littera TMX och TMY och litterat på MZ-loken blev följdaktligen TMZ. TMZ-loken går att multipelköra med varandra och TMX/TMY.

STT:s lok moderniserades vid företagets verkstad i Vetlanda. Det först ombyggda loket (i STT:s färgsättning i blått, grått och svart) togs i drift i början av 2004. Ett andra lok - som såldes vidare till skogskoncernen Vida - blev klart i december 2004 och ett tredje lok hamnade hos TGOJ. Numera finns inga lok hos Svensk Tågteknik eftersom bolaget gick i konkurs 2009.

Ytterligare inköp och försäljningar

Tågab köpte 2007 två lok från den fjärde serien, 1447 och 1455, som reservdelsförråd.

De sex lok Motala Verkstad hade köpt såldes efter några år till återvinningsföretaget Stena som bedrev egen godstrafik under en period. 2008 köpte Stena ytterligare fem lok (serie II) från Danmark. Loken hamnade 2011 hos Peterson Rail som dock gick i konkurs 2012, varpå loken i sin tur såldes till BLS Rail.

Många av TMZ-loken har under sin tid i Sverige bytt ägare och färgsättning flera gånger.

Inte bara Sverige

Totalt 32 av de 61 MZ-loken såldes till köpare i Sverige. Det gäller alla lok från första serien (undantaget det allra första, MZ 1401, som blivit museilok i Danmark) och nästan alla i den andra serien. Men några lok från serie III kom aldrig till Sverige. Dessa såldes till Spanien och Australien 2006 och 2007. Nordic Re-Finance AB köpte däremot sju lok från serie IV, den sista serien. Dessa lok hyrs av olika operatörer.

Fyra lok från de två första serierna har senare sålts vidare till Jernbaneverket i Norge och dessa tillhör nu Bane NOR som förvaltar de norska järnvägarna. 

Mer om MZ-lokens öden kan man läsa på jernbanen.dk.

BLS Rail TMZ 1419 i Kristinehamn 2019. Foto Frederik Tellerup.

BLS Rail/TX Logistik (fortfarande med Stenas färgsättning) TMZ 1422 i Kil 2014. Foto Frederik Tellerup.

Nordic Re-Finance TMZ 1460 i Kongsvinger 2017. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar (i Sverige)

Svensk Tågkraft TMZ 1418 i Nässjö 2013. Foto Ingemar Gustafsson.

Swedtrac TMZ 1411 i Kungsängen 2014. Foto Markus Tellerup.

Three T (nu Railcare) TMZ 1405 i Blädinge 2013. Foto Christian Tellerup.

Three T (nu Railcare) TMZ 1407 i Kil 2013. Foto Frederik Tellerup.

Inlandsbanan TMZ 1421 utanför Orsa 2012. Äldre typ av Inlandsbanans färgsättning. Foto Jørn Ole Steina.

Swedtrac TMZ 1421 i Örnsköldsvik 2010. Foto Markus Tellerup.

TGOJ TMZ 1410 i Malmby 2006. Foto Markus Tellerup.

Stena TMZ 1404 i Örnsköldsvik 2010. Foto Markus Tellerup.

Motala Verkstad TMZ 1404 i Nässjö 2005. Foto Ingemar Gustafsson.

Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005. Foto Ingemar Gustafsson.

Vida TMZ 1406 i Nässjö 2005. Från sidan ser man tydligt hur långa och kraftiga TMZ-loken är. Foto Ingemar Gustafsson.

Svensk Tågteknik TMZ 1413 i Sundbyberg 2004. Foto Daniel Nordling.

Interiör förarhytt TMZ 1406 2005. Förarplatsen i TMZ-loken är placerad till höger till skillnad från de flesta andra svenska lok, eftersom detta är det vanliga i Danmark dit loken ursprungligen levererades. Foto Olaf Lindström.

Inlandsgods TMZ 1409 i Göteborg 2007. Godsbolaget Inlandsgods gick i konkurs 2007. Reaxcer var namnet på Inlandsgods moderbolag. Efter konkursen såldes loket till Three T. Foto Ingemar Gustafsson.

Svensk Tågteknik (STT)/TX Logistik TMZ 1421 i Nässjö 2006. Loket såldes efter STT:s konkurs 2009. Foto Tobias Jäderup.

Utgångna varianter/färgsättningar (i Danmark)

DSB MZ 1433, ett lok från den tredje serien av MZ-lok, i Bramming 1986. Foto Markus Tellerup.

DSB MZ 1449, ett lok i den fjärde serien, i Helsingör 1988. Foto Christian Tellerup.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, SJK förlag
- Danske lokomotiver og motorvogne, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Jernbanen.dk