Jönköpingsbanan*
112
kmH
system160
km/hHistoria
Med begreppet Södra stambanan avsågs ursprungligen järnvägen från Malmö i söder till Falköping (Ranten) i norr där den skulle anslutas till den västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Bygget av Södra stambanan påbörjades med den sydligaste delen från Malmö och norrut. Norrifrån stod den första delen (Mullsjö-Falköping) färdig samtidigt som Västra stambanan invigdes i sin helhet november 1862. Ett år senare nådde banan Jönköping och slutligen 1864 sammanfogades banbyggena norr- och söderifrån så att hela Södra stambanan stod klar.
Blev en förbindelselänk
Banan Nässjö-Jönköping minskade i betydelse när tågen mellan Malmö och Stockholm fr.o.m. 1874 kunde gå via den så kallade Östra stambanan (Nässjö-Katrineholm) istället för via Falköping. Banan har sedan dess så småningom mera kommit att bli en förbindelse mellan de västra och "södra" stambanorna med i huvudsak regional trafik.
Vättertåg
Persontrafiken utgjordes länge av loktåg med personvagnar. 1994 fick tågen ett särskilt namn - Vättertågen - och X14-motorvagnar i karaktäristisk design infördes. Numera ingår dessa tåg i Västtrafiks ordinarie fordonsflotta och har fått samma design som deras övriga tågsätt. Idag använder Västtrafik Reginamotorvagnar på Jönköpingsbanan och många tåg går hela vägen till Göteborg. Banan trafikeras också av SJ med en direktförbindelse med snabbtåg mellan Stockholm och Jönköping via Nässjö.
Trafik
PersonTrafik: Hela sträckan trafikeras av Västtrafik med Reginamotorvagnar som går Nässjö-Falköping-Göteborg/Skövde. Jönköpings Länstrafik (Krösatågen) kör också på sträckan Tranås-Nässjö-Jönköping med motorvagnar typ X11 och X14.
Godstrafiken är relativt omfattande, något mera på sträckan Nässjö-Jönköping än på den nordliga bandelen. Viss godstrafik är genomgående men de flesta godståg har godsbangårde