Hässleholm-Kristianstad

Skånebanan*

Öresundståg utanför Önnestad 2018. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: 1865
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 30 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 160 km/h

Historia

När Södra stambanan drogs genom Skåne i mitten av 1850-talet fick den en sträckning via Hässleholm och kristianstadsborna började därför undersöka möjligheterna att bygga en bibana till stambanan.

Staten kunde dock inte bidra med några pengar och banan fick därför bli privatfinansierad med staden Kristianstad som största aktieägare. Christianstad-Hessleholms Jernväg (CHJ) bildades 1863 och kunde invigas i juli 1865. Banan blev därmed en av de första enskilda järnvägarna i Skåne och både den danske och den svenske kungen deltog vid invigningen i Kristianstad för att visa på den betydelse staden haft genom historien.

Stationen i Kristianstad på 1950-talet - CHJ hade liksom de andra banorna i området blivit förstatligad och var nu en del av SJ. Stationen hade betydligt fler spår än i dag men flera av banorna som då anslöt lades senare ned, bl a banorna till Brösarp, Hörby/Eslöv och Älmhult. Foto Järnvägsmuseet.

Flera banor - och konkurrenter

I Kristianstad fick CHJ snart sällskap av flera nya järnvägar och i början av 1900-talet fanns det linjer till Glimåkra, Sölvesborg, Åhus, Brösarp och Hörby/Eslöv. 1906 köpte CHJ banorna till Glimåkra och Åhus och döpte om sig till Kristianstad-Hässleholms Järnvägar.

CHJ:s stora konkurrent var Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) som bland annat ägde banorna till Hörby och Brösarp. 1920-talets begynnande bil- och busstrafik drabbade ÖSJ hårdare än CHJ och 1936 köpte CHJ slutligen upp ÖSJ och banorna kring Kristianstad hade med undantag för Blekinge Kustbana fått en enda ägare. Imperiet varade dock inte så länge - 1944 förstatligades CHJ och blev en del av SJ.

Elektrifiering

De flesta av CHJ:s tåg drogs av ånglok och detta fortsatte att gälla även efter SJ:s övertagande. S-lok av olika varianter var speciellt vanliga. Den stora förändringen kom 1955 när elektrifieringen av Hässleholm-Kristianstad var klar. Persontåg dragna av D-lok sattes in på linjen och i ett tågpar gick under en period X5-motorvagnar.

Många tågtyper under åren

I den lokala trafiken förekom bland annat Y6/Y7, senare ersatta av X9 som användes på sträckan fram till 1987. I trafiken Malmö-Karlskrona skiftade fordonen under 1970- och 80-talen, först användes Y3 och Y7/Y8, senare Y1 och T43-dragna loktåg. I början av 1990-talet blev Hässleholm-Kristianstad en del av Kustpilen-trafiken och Y2-motorvagnar dominerade sträckan, men dessa försvann från banan 2004 inför elektrifieringen av Blekinge kustbana (Kristianstad-Karlskrona). Under några år kördes istället loktåg med Rc6-lok, sittvagnar och AFM7-manövervagnar.

2007 invigdes elektrifieringen av Blekinge kustbana och Öresundståg sattes in i tågen Malmö-Kristianstad-Karlskrona. Samma år blev hela Skånebanan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad en del av pågatågsnätet (Skånetrafikens lokaltåg) och X11-motorvagnar gjorde sitt intåg (numera ersatta av X61).

Öresundståg och pågatåg i Kristianstad 2018. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontrafiken körs i regi av Skånetrafiken i form av pågatåg (Malmö/Helsingborg-Kristianstad) och Öresundståg (Köpenhamn-Malmö-Kristianstad-Karlskrona). Motorvagnar av typerna X61 och X31K används.

Green Cargo kör godståg Hässleholm-Kristianstad (och vidare till Karlshamn). Även andra godsbolag trafikerar banan.

Pågatåg mot Malmö gör uppehåll i Önnestad 2018. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

I knutpunkten Hässleholm (Hm, 0 km) ansluter förutom Södra stambanan också fortsättningen på Skånebanan till Helsingborg samt banan till Markaryd. Det stora stationshuset i tegel är från 1910-talet. Banan tar av mot öster och efter att ha passerat ett industriområde kommer vi ut på skånska slätten. Mötesstationen Attarp (Atp, 5 km) och den f d stationen Ignaberga (8 km) passeras innan vi kommer till den första mellanstationen med persontågsuppehåll, Vinslöv (Vöv, 12 km). Två slags tegelstenar, en ljusare och en mörkare, användes vid bygget av stationshuset och ger det ett lustigt randigt utseende.

Efter den tidigare stationen Göinge Fridhem (17 km) kommer vi till Önnestad (Önd, 20 km) där persontrafiken återupptogs på försök 1982-1984. I december 2013 återfick dock orten persontrafiken igen, förhoppningsvis för en längre tidsperiod den här gången. I Karpalund (Kap, 25 km) finns ett mötesspår och här vek godsbanan till Hanaskog av tidigare, trafiken på banan upphörde 2010 och anslutningen är nu uppriven. Det gamla stationshuset ligger lite upphöjt ovanför järnvägen.

Vi kommer ut på den öppna Kristianstadsslätten och korsar Helge å på en bro. Våtmarkerna i området har ett rikt djurliv och sällsynta fågelarter som svarttärna häckar här. Strax innan infarten till Kristianstad C ansluter triangelspåret från godsbangården på vänster sida. På höger sida kan man se det imponerande lokstallet som disponeras av museiföreningen Östra Skånes Järnvägar. Verkstaden intill används idag av Infranord men har tidigare bland annat fungerat som underhållsverkstad för X9-motorvagnar.

Kristianstad C (Cr, 30 km) är en säckstation och alla tåg som ska vidare på Blekinge Kustbana måste byta riktning. Endast tåg på banan mot Åhus kan passera stationen och fortsätta söderut. Det vackra stationshuset är byggnadsminnesmärkt och den ursprungliga södra delen ritades av Claes Adelsköld.

Den som vill sträcka på benen har nära till stadens centrum och vill man göra en längre promenad kan man följa Åhusbanan till Kristianstad Södra där det finns ett litet järnvägsmuseum med bland annat lok och vagnar från järnvägarna i området.

Stationen i Kristianstad 2008. Foto Frederik Tellerup.

Stationshuset i Vinslöv 2004.

Bågbron över Helge å 2005. Bron ersattes av en ny bro 2008.

Lokstallet vid Kristianstad C byggdes på 1910-talet och inhyser bland annat mf ÖSJ:s rälsbussar.

Stationen i Kristianstad 2005. I förgrunden banan mot Åhus.

Stationen i Hässleholm 2005.

Ett Öresundståg mot Hässleholm passerar stationen i Karpalund i augusti 2004.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Christianstad-Hessleholms Jernväg, museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, Kristianstad 1990
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Stig Lundins historiska hemsida: Kristianstad-Hässleholms Järnväg

Om Östra Skånes Järnvägar
- Historiskt.nu om ÖSJ

* Skånebanan (som inte är ett historiskt namn utan Trafikverkets namn) används som namn på hela sträckan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad.