T43/841

Tågab T43 111 i Kristinehamn 2018. Tågabs lok har fått nya nummer, 111 är alltså inte det ursprungliga numret. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Dieselelektriskt lok
• Axelföljd: Bo'Bo'
• Längd: 14240 mm
• Tjänstevikt: 72 ton
• Max axellast: 18 ton
• Effekt: 1065 kW
• Startdragkraft: 210 kN
• Bromsvikt G/P: 62/64 ton
• Dynamisk vikt: 80 ton
• Hastighet: 90 km/h
• Tillverkare: Nohab
• Byggår: 1961-1963
• Byggt antal: 50
• Ursprunglig nummerserie: 209-258
• Tillhör: Svensk Tågkraft, Tågab, Railcare, Hector Rail, Nordic Re-Finance, Swedtrac, Nordiska Tåg, BLS Rail, Grenland Rail, Väte

Namn

Hector Rails lok har fått namn enligt följande:

• 001 Delaney
• 002 Bullitt
• 003 Hilts
• 004 O´Hallorhan

Namn på Inlandsbanans lok (numera sålda):

• 221 Hanna
• 222 Carina

Diesellok för linjetjänst

I början av 1960-talet fick Nohab i Trollhättan den första större beställningen av diesellok till SJ, som var nöjda med erfarenheterna från de tidigare levererade T41-loken. Man fick i uppdrag att leverera 50 T43-lok för linjetjänst.

Eftersom Nohab samarbetade med General Motors (GM) fick loken många amerikanska drag, motorn (EMD 12-567D1) kom till exempel från GM.

Både persontåg och godståg

Loken användes till en början i både person- och godstrafik och T43-lok drog periodvis persontågen på exempelvis Blekinge kustbana och de norrländska kustbanorna under 1970- och 80-talen. Det första loket, 209, fick utrustning för tågvärme som behövs vid persontrafik, men resten av T43-loken levererades utan denna och tågvärmevagn fick därför användas i tågen. 

Idag används loken enbart till godståg och växling.

SJ T43 258 1968. Foto Järnvägsmuseet.

Tredelad färgsättning 

Från början var färgsättningen på loken tredelad med blå, vita och röda fält. Den ersattes under 1970-talet med SJ:s vanliga färgsättning i orange.

En annan utseendemässig förändring som skett under årens lopp är borttagandet av den så kallade kjol som loken hade kring överdelen av underredet (se t ex bilden på T43 222 nedan). Några lok har fortfarande kvar denna. Kjolen togs bort för att underlätta underhåll.

Nya ägare

Under 1990-talet slopades en del av loken och resten överfördes från SJ till Banverket (som benämnde loken DLL, diesellinjelok) och TGOJ. Flera lok såldes till privata godsbolag som Skånetåg och Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab).

Tågab-lok blev filmstjärna

Ett av Tågabs lok målades liksom ett TMY-lok om 1999 i en amerikainspirerad färgsättning i orange och svart för medverkan i Lars von Triers film Dancer in the dark och har fått behålla denna målning (se bild nedan).

Miljöanpassade ombyggnader

BK Verkstad byggde i samarbete med Bombardier och Banverket om T43 257 2001. Loket fick en ny miljövänlig motor, bättre ljuddämpare, lokdator m m. Det målades också om i en färgsättning i grönt och grått med bokstäverna RPE på sidorna (står för Repower and Engineering). Syftet med ombyggnaden var att visa att man kan anpassa äldre diesellok till dagens krav på buller och utsläpp.

Svensk Tågteknik (f d BK Verkstad) byggde 2005 om ytterligare ett lok, T43 215. Det fick hybriddrift och drivs genom en dieselmotor som laddar ett antal batterier. Dieselförbrukningen kan på så sätt halveras.

Många ägarbyten

Många av loken har efter att de lämnade SJ bytt ägare både en och två gånger. Efter att TGOJ Trafik gått upp i Green Cargo 2011 såldes bolagets T43-lok till andra operatörer. Inlandsbanans tre lok såldes 2015 till leasingbolaget Beacon Rail som i sin tur sålde loken vidare.

T43 240 och 258 såldes 2015 till Guinea i Västafrika, för att användas som dragare av malmtåg.

Godsbolaget Hector Rail har köpt fyra T43-lok och dessa har fått litterat 841. Loken har även fått namn - se faktaruta.

Museilok

Järnvägsmuseet i Gävle äger T43 235 och har återställt loket till ursprungligt utseende med röd/vit/blå färgsättning. Även T43 222, som fortfarande används i reguljär trafik, har ursprunglig färgsättning (som den återfick 2006).

Grenland Rail/Svensk Tågkraft T43 231 i Halmstad 2024. Foto Frederik Tellerup.

Svensk Tågkraft T43 230 i Kil 2016. Foto Frederik Tellerup.

Banverket (ägare i dag är Nordic Re-Finance) T43 257 i Björkliden 2007. RPE står för Repower and Engineering. Loket är ombyggt med ny miljövänlig motor. Foto Lasse Bergman.

Nordic Re-Finance T43 246 i Göteborg 2016. Foto Frederik Tellerup.

Tågab T43 107 i Kristinehamn 2008. Loket målades 1999 om i amerikanska Great Northern Railways färgsättning eftersom loket användes vid inspelningen av filmen Dancer in the Dark. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Three T T43 250 2011. Loket tillhör nu Boliden. Foto Jeff Trigwell.

Inlandsbanan T43 222 i Östersund 2014. Loket målades 2006 om i den ursprungliga färgsättningen, inför den svenska järnvägens 150 års-jubileum. 2013 döptes loket till Carina. Loket såldes 2015 och tillhör nu BLS Rail. Foto Frederik Tellerup.

Nordic Re-Finance T43 240, fortfarande i TGOJ-färgsättning, i Höör 2014. Foto Christian Tellerup.

Banverket DLL/T43 258B i Stockholm 2005. Foto Christian Tellerup.

Peterson Rail T43 214 i Nässjö 2010. Loket tillhörde tidigare Banverket, därav den gula färgsättningen. Foto Ingemar Gustafsson.

Banverket DLL 218, f d T43 218, i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.

Inlandsbanan AB T43 222 i Limmared 2005. Foto Rikard Ågren.

Svensk Tågteknik T43 229 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.

BK Tåg T43 254 i Kristianstad 2005. Foto Frederik Tellerup.

Banverket T43 0258B i Nässjö 2005. Foto Ingemar Gustafsson.

SJ T43 227 i Karlskrona 1989. Foto Christian Tellerup.

SJ T43 230 i ursprunglig färgsättning i Ulriksfors 1976. Foto Ulf L Eriksson.

Interiör förarhytten TGOJ T43 223 2003. Foto Markus Blidh.

TGOJ T43 223 i Kristinehamn 2003. Foto Frederik Tellerup.

Bantåg (numera Railcare) T43 248 i Skelleftehamn 2007. Foto Claes Lindell.

Tågab T43 107 i specialmålning i Nykroppa 2001. Foto Markus Blidh.

T43 250 i Nässjö 2001. Loket tillhörde Skånetåg när bilden togs. Foto Frederik Tellerup.

Bergkvist Insjön T43 232 i Insjön 2005. Foto Håkan Zaar.

Svensk Tågteknik T43H 215 i Nässjö 2005. Loken är ombyggt för miljövänlig hybriddrift, en dieselmotor laddar ett antal batterier som sedan ger ström till banmotorerna. Foto Ingemar Gustafsson.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
- Jan Lindahl: Från miljöbov till miljölok (om ombyggnad av T43), artikel i tidningen Tåg 9/2001
- Svante Fäldt: Brokig fordonsflotta hos Tågab, artikel i tidningen Tåg 6-7/2003
- Ritning på T43, tidningen Allt om Hobby 2/76