Bt

Bt 301 i Eskilstuna 1989. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Ellok
• Axelföljd: Bo'Bo'
• Längd: 14900 mm
• Tjänstevikt: 72,6 ton
• Max axellast: 18,2 ton
• Effekt: 4 x 660 = 2640 kW
• Startdragkraft: 195 kN
• Hastighet: 105 km/h
• Tillverkare: Asea
• Byggår: 1954-1955
• Byggt antal: 11
• Ursprunglig nummerserie: 301-311
• Tillhörde: TGOJ

Ma-lokets kusin

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) började elektrifiera sina bandelar under 1950-talet och såg sig då om efter lämpliga ellok. 1951 lade man en beställning hos Asea på Hg-, Ma- och Ub-lok, typer som redan hade byggts eller skulle levereras till SJ. Dessutom beställde TGOJ elva Bt-lok av en ny konstruktion som Asea och Nohab tagit fram tillsammans.

Nylevererade Bt 304+305 1955. Foto Järnvägsmuseet.

Modernt boggielok

Bt-loket var ett boggielok och det dittills modernaste svenska elloket

Bt-loket var ett boggielok och det dittills modernaste svenska elloket. Vid samma tid utvecklades Ra-loken (populärt kallade Rapid) och de två loktyperna fick därför en del likheter i konstruktionen. Andra delar, som motorer (KJA88), hålaxeldrivning och fjädrar, hämtades från Ma-loken. Bt-loken var dock svagare än Ma-loken eftersom de hade två drivande axlar per boggi i stället för tre. Två Bt-lok kunde dock multipelköras och därmed även dra tyngre tåg, något som utnyttjades när loken drog malmtåg på till exempel sträckan Grängesberg-Oxelösund.

Grön färgsättning

Loken målades liksom TGOJ:s övriga fordon i en färgsättning med två gröna nyanser. I slutet av 1960-talet ändrades detta till en orange färgsättning med vita ränder i fronterna.

Under 1980-talet moderniserades sex av loken genom att dörren på förarsidan flyttades mot mitten (för att undvika drag och buller i förarhytten) och de stora frontlyktorna byttes mot mindre Marchal-strålkastare.

Annons

Drog både persontåg och godståg

TGOJ använde loken både i persontrafik och godstrafik. De gick under hela sin livstid i Mälardalen och Bergslagen, även efter att gränsen mellan SJ och TGOJ började suddas ut mot slutet av 1980-talet. På slutet av sin tjänstgöring drog loken bland annat persontåg Stockholm-Eskilstuna med ett lok i varje ände. Loken kunde multipelköras tack vare en multipelkabel genom vagnarna.

Ett lok bevarat

Ett par av loken slopades i mitten av 1980-talet men de flesta var i trafik till 1990 som också var året då malmtrafiken från Grängesberg upphörde. Det sista Bt-loket togs ur trafik 1991. Ett lok, Bt 305, finns bevarat hos Grängesbergsbanornas järnvägsmuseum och det har rustats upp till originalskick.

Bt 306 i Flen 1956. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

Bt 305 som museilok i Örebro 2000. Loket har renoverats till det ursprungliga utseendet. Foto Markus Blidh.

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Bt 305 åter i originalskick, notis i tidningen Tåg 6/1992