Kil-Sunne-Torsby

Tåg 8957 Karlstad-Sunne vid Öjervik i juli 2016. Fryksdalsbanan brukar komma högt upp på listan över vackra svenska järnvägar, tack vare sin sträckning utmed Frykensjöarna. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: Kil-Sunne 1913, Sunne-Oleby 1914, Oleby-Torsby 1915
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 82 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: B - 18 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: M
• Hastighet: Upp till 90 km/h

Historia

Fryksdalsbanan gör skäl för sitt namn - den följer i princip längs hela sin sträckning Frykensjöarnas dalgång.

Besvärliga transporter

Fryksdalsbanan kom till inte minst för att effektivisera transporterna av timmer och andra skogsprodukter som dittills fraktats på just Frykensjöarna ner till Fryksta (strax norr om Kil) i söder. Från 1849 kunde transporterna vidare söderut fortsätta med Frykstabanan - en av Sveriges första järnvägar - över till Lyckan vid Klarälven. Frykstabanan ersattes 1871 av ett tre kilometer långt sidospår från Fryksta till Kil på Nordvästra stambanan - numera Värmlandsbanan.

Fortfarande var man dock till stor del beroende av sjötransporter, också när det gällde persontrafiken. En ångbåtsresa från Torsby till Fryksta tog över 5 timmar.

Kil-Fryksdalens Järnväg under byggande strax söder om Öjervik på 1910-talet. Foto Järnvägsmuseet.

Kil-Fryksdalens Järnväg byggs

Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag (KFJ) bildades 1909. Banbygget finansierades till stor del av Bergslagernas Järnvägar (BJ) som även kontrakterades att trafikera och underhålla banan. Järnvägen upp till Sunne invigdes 1913. I oktober 1914 stod huvuddelen av banan klar och trafiken utsträcktes till Oleby. De sista fem kilometrarna fram till Torsby öppnades i februari 1915.

Uppdraget att rita banans stationshus gick till Yngve Rasmussen i Göteborg. Han skapade en elegant samling hus som på samma gång ger ett enhetligt och varierat intryck. De allra flesta hus med ett par undantag står ännu kvar, men många har omvandlats till privatbostäder.

Stationshuset i Lysvik är en god representant för Fryksdalsbanans arkitektur. Delen längst till höger användes som godsmagasin. Foto 2016, Frederik Tellerup.

Nedläggning beslöts men genomfördes aldrig

Bergslagernas Järnvägar införlivades med SJ år 1948 och då följde den BJ-dominerade Fryksdalsbanan med. 1954 sattes Y6-rälsbussar in i persontrafiken på banan och på 1960-talet ersattes ångloken i godstågen med T21-diesellok.

Till och med författaren Astrid Lindgren engagerade sig i banans öde

1965 beslöt Kungliga Järnvägsstyrelsen att persontrafiken på banan skulle läggas ned. Ett starkt lokalt motstånd gjorde dock att nedläggningen drog ut på tiden och till sist drogs tillbaka. Till och med författaren Astrid Lindgren engagerade sig i banans öde och skrev 1981 ett stödjande brev till Åke Carlvik som var en kommunalpolitiker i Sunne som kämpade för banan. Astrid berättade att hon hade fått inspiration till berättelsen om Bröderna Lejonhjärta under en resa på Fryksdalsbanan som hon till och med kallade "Världens vackraste järnväg".

En Y1-motorvagn rullar norrut längs Fryken nära Rottneros i juli 1994. Foto Markus Tellerup.

Y1-motorvagnar med granar

Sedan länstrafikbolaget Värmlandstrafik tagit över trafiken i början av 1990-talet blev framtiden något mindre osäker. Sju Y1-motorvagnar målades om i en dekorativ färgsättning med granar på vagnssidorna och tågresandet ökade efter hand. Sedan 2006 kan man åka med modernare Y31-motorvagnar på banan.

Godstrafiken upp till Torsby lades ner 1994 och kvarstod sedan endast på sträckan Kil-Sunne. I november 2005 återupptogs dock trafiken till Torsby och 2010 byggdes en terminal för timmerlastning vid infarten till stationen.

Stationshuset i Öjervik 2016. Foto Frederik Tellerup.

Borttagna hållplatser

I flera omgångar har hållplatser stängts, delvis till stora protester från lokalbefolkningen, med målet att göra tågen snabbare. 2013 försvann flera hållplatser på den norra delen av banan - Ingmår, Edsbjörke, Ivarsbjörke, Badabruk, Oleby samt Stjerneskolan i Torsby. I december 2016 lades Trångstad och Öjervik ned.

Oleby återfick dock uppehållen i december 2019 och 2021 öppnades även Öjervik och Stjerneskolan igen. 2023 återöppnades även Edsbjörke.

Spårbyte 2026-2027

En stor satsning på att höja spårstandarden på banan görs under 2026-2027. Spåret byts på större delen av banan och skarvspår med träsliprar ersätts med helsvetsat spår, betongsliprar och makadamballast.

Y31 1414 som tåg 8950 Torsby-Karlstad gör uppehåll i Sunne 2016. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Länstrafikbolaget Värmlandstrafik ansvarar för persontrafiken Kil-Torsby. Samtliga tåg utgår från Karlstad men vissa går endast till Sunne. Dieselmotorvagnar typ Y31 används i trafiken.

Godstågen på banan körs dels av Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab), vanligtvis med diesellok av typerna TMY/TMZ som dragkraft, och av Nordiska Tåg med T44-lok. Massabruket i Rottneros är en stor kund men timmer körs även från Torsby.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

• Trafikverket: Trafikinformation
• 1409 Trafikinformation
• Resrobot - reseplanerare för hela Sverige

För den specialintresserade:

• Trafikverkets tågplan
• Jvgfoto.se Trafikinfo

Annons

Tågab TMY 110 med godståg 48254 från Rottneros vid Öjervik 20 juli 2016. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Tåget avgår västerut från Kil (Kil, 0 km) men svänger strax av norrut från Värmlandsbanan. De första milen går banan bortåt en halvmil väster om Frykensjöarna (som egentligen är tre: Nedre, Mellan- och Övre Fryken). Efter några kilometer korsas Norsälven. Denna älv förbinder Nedre Fryken med Vänern och korsas på sin väg dit även av Värmlandsbanan och vid Edsvalla av Vänerbanan. De tidigare hållplatserna Gunnita (5 km) och Trångstad (Tgs, 7 km) passeras. Därefter följer Tolita (Tlt, 10 km) och sedan Frykåsen (Frå, 16 km). Frykåsen tillsammans med Badabruk hör till de platser där stationshusen rivits.

Bäckebron (Bäb, 20 km) är enda station fram till Rottneros och här sker ibland tågmöten. Vid det lite större samhället Västra Ämtervik (Vät, 28 km) har banan svängt en bit österut och går sedan helt nära Frykensjöarna. Strax innan hållplatsen i Öjervik (Öjr, 33 km) har man en vacker sjöutsikt på höger sida.

Ingmår är en av platserna som har förlorat tåguppehållen. Men det lilla stationshuset tycks i alla fall vara i goda händer. Foto 2016, Frederik Tellerup.

Stationen i Rottneros (Rts, 36 km) ligger öster om samhället men nära den stora skulpturparken. Ortens massafabrik är banans största godskund. Kolsnäs (Kns, 40 km) hållplats i Sunne kom till så sent som 1995 och betjänar Sunne sommarland och en stor campingplats. Strax stannar tåget åter, nu i centrum av Fryksdalens hjärta Sunne (Sun, 41 km). Sunne ligger vid den smala förbindelsen mellan Mellanfryken och Övre Fryken och här korsar banan sjösystemet så att banan hädanefter har Övre Fryken på vänster sida. Den som åker mot Torsby kan därför gärna sätta sig på vänster sida i tågets färdriktning för att kunna njuta av de vackra vyerna över sjön.

Efter Sunne passerar tåget den första av flera hållplatser som lades ned 2013 för att förkorta restiden, nämligen Ingmår (Imr, 46 km). Edsbjörke (Ebk, 49 km) återöppnades dock 2023. Hållplatsen i Ivarsbjörke (Ibe, 55 km) är däremot fortfarande stängd.

Tåg 8968 från Torsby rullar utmed Övre Frykens strand söder om Oleby på kvällen 20 juli 2016. Foto Frederik Tellerup.

Lysvik (Lyv, 62 km) är ett av de större samhällena längs linjen och är alltjämt klassad som station även om tågmöten normalt inte sker här. Den före detta hållplatsen Badabruk (Bdb, 68 km) passeras sedan. En kort bit efter Oleby (Ol, 77 km) som återfick persontågsuppehållen i december 2019 svänger banan 180 grader runt Frykens norra ände och når norrifrån Torsby som ligger på andra sidan sjön. I Skalleby norr om stationen finns en ny timmerlastningsterminal, öppnad 2010. Tåget passerar hållplatsen Stjerneskolan (Stje, 81½ km) bara en halv kilometer före Torsby (Toy, 82 km) station. Torsby kan förutom vacker natur bl a ståta med en skidtunnel.

Y31 1420 avgår från Torsby som tåg 8966 mot Karlstad. I bakgrunden står en annan Y31-motorvagn som ska avgå lite senare. Foto 2016, Frederik Tellerup.

Tågab TMY 110 växlar i Rottneros 2016. Vagnarna innehåller last till/från pappersmassabruket. Foto Frederik Tellerup.

Småstadens väntsal: Intryck från stationen i Sunne där inte ens klottret är oberört av tiden - nu ber man om att bli addad på Snapchat. Foto Frederik Tellerup.

Tåg 28956 mot Karlstad i Rottneros i juli 2016. Rottneros är en av banans stationer som är bevakad av tågklarerare för tågmöten. Foto Frederik Tellerup.

Tågab TMY 101+103 med timmertåg från Torsby till Skoghall söder om Lysvik i februari 2013. Foto Jørn Ole Steina.

Fryksdalsbanan i kvällssol sommaren 1994. Foto Markus Tellerup.

Godstrafiken i Torsby var under en tid nedlagd men återupptogs 2005. Vid infarten till Torsby byggdes 2010 en terminal som möjliggör lastning av timmertåg. Foto 2016, Frederik Tellerup.

Ett godståg draget av T44 349 korsar Norsälven norr om Kil den 1 augusti 2003. Foto Mattias Eriksson.

Väntan på avgång i Kil 2004. Efter motorvagnen avgår T44-loket i bakgrunden med ett godståg mot Sunne. Foto Markus Tellerup.

Y1 1276 i Torsby 1994. Foto Markus Tellerup.

Y1 1279 på väg mot Kil rullar längs Övre Fryken vid Ivarsbjörke sommaren 2003. Foto Mattias Eriksson.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Svante Forsæus: Fryksdalsbanan, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 65
- På värmländsk räls. Järnvägar i Värmland under 150 år, Värmlands Nations skriftserie nr XV, Uppsala 1996
- Peter Berggren: Fryksdalsbanans dag återuppväcks. Tidskriften Tåg nr 10/2014