Fryksdalsbanan
82
kmM
system90
km/hHistoria
Fryksdalsbanan gör skäl för sitt namn - den följer i princip längs hela sin sträckning Frykensjöarnas dalgång.
Den kom också till för att effektivisera transporterna av virke och andra skogsprodukter som dittills transporterats på just Frykensjöarna ner till Fryksta i söder. Därifrån transporterades det (från 1850) med Frykstabanan över till Lyckan vid Klarälven. Denna järnväg ersattes av banan från Fryksta till Kil (ett sidospår till Nordvästra stambanan) år 1871. Även persontransporterna gick sjövägen med ångbåtar, en resa som tog 5 ½ timme från Torsby till Fryksta.
Kil-Fryksdalens Järnväg byggs
Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag bildades 1909. Banbygget finansierades till stor del av Bergslagernas Järnvägar (BJ) som även kontrakterades att trafikera och underhålla banan. Järnvägen började trafikeras upp till Sunne år 1913. I oktober 1914 stod huvuddelen av banan klar och trafiken utsträcktes till Oleby. De sista fem kilometrarna fram till Torsby öppnades i februari 1915.
Uppdraget att rita banans stationshus gick till Yngve Rasmussen i Göteborg. Han skapade en elegant samling hus som på samma gång ger ett enhetligt och varierat intryck. De allra flesta hus med ett par undantag står ännu kvar, men många har omvandlats till privatbostäder.
Nedläggning beslutades
Bergslagernas Järnvägar införlivades med SJ år 1948 och då följde den BJ-dominerade Fryksdalsbanan med. 1965 beslöt Kungliga Järnvägsstyrelsen att lägga ned persontrafiken på banan men lokalt motstånd gjorde dock att beslutet hävdes. Till och med författaren Astrid Lindgren engagerade sig i banans öde och skrev ett stödjande brev till Åke Carlvik som var en kommunalpolitiker i Sunne som kämpade för banan. Astrid berättade att hon hade fått inspiration till berättelsen om Bröderna Lejonhjärta under en resa på Fryksdalsbanan.
Sedan länstrafikbolaget Värmlandstrafik tagit över trafiken i början av 1990-talet blev framtiden något mindre osäker. Sju Y1-motorvagnar målades om i en dekorativ färgsättning med granar på vagnssidorna och tågresandet ökade efter hand. Sedan 2006 kan man åka med modernare Y31-motorvagnar på banan.
Godstrafiken upp till Torsby lades ner 1994 och kvarstod sedan endast på sträckan Kil-Sunne. I november 2005 återupptogs dock trafiken till Torsby och 2010 byggdes en terminal för timmerlastning vid infarten till stationen.
Många borttagna hållplatser
I flera omgångar har hållplatser stängts, delvis till stora protester från lokalbefolkningen, med målet att göra tågen snabbare. 2013 försvann flera hållplatser på den norra delen av banan - Ingmår, Edsbjörke, Ivarsbjörke, Badabruk, Oleby samt Stjerneskolan i Torsby. I december 2016 lades Trångstad och Öjervik ned, och Kolsnäs trafikeras numera bara sommartid.
Oleby återfick dock uppehållen i december 2019 och 2021 öppnades även Öjervik och Stjerneskolan igen. På den sistnämnda hållplatsen stannar dock bara ett fåtal tåg.
Trafik
Länstrafikbolaget Värmlandstrafik ansvarar för persontrafiken Kil-Torsby. Samtliga tåg utgår från Karlstad men vissa går endast till Sunne. Dieselmotorvagnar typ Y31 används i trafiken.
Godstågen på banan körs dels av Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab), vanligtvis med diesellok av typerna TMY/TMZ som dragkraft, och av Nordiska Tåg med T44-lok. Massabruket i Rottneros är en stor kund men timmer körs även från Torsby.
Bra länkar för resenären
Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:
För den specialintresserade:
Beskrivning
Tåget avgår västerut från Kil (Kil, 0 km) men svänger strax av norrut från Värmlandsbanan. De första milen går banan bortåt en halvmil väster om Frykensjöarna (som egentligen är tre: Nedre, Mellan- och Övre Fryken). Efter några kilometer korsas Norsälven. Denna älv förbinder Nedre Fryken med Vänern och korsas på sin väg dit även av Värmlandsbanan och vid Edsvalla av Vänerbanan. De tidigare hållplatserna Gunnita (5 km) och Trångstad (Tgs, 7 km) passeras. Därefter följer Tolita (Tlt, 10 km) och sedan Frykåsen (Frå, 16 km). Frykåsen tillsammans med Badabruk hör till de platser där stationshusen rivits.
Bäckebron (Bäb, 20 km) är enda station fram till Rottneros och här sker ibland tågmöten. Vid det lite större samhället Västra Ämtervik (Vät, 28 km) har banan svängt en bit österut och går sedan helt nära Frykensjöarna. Strax innan hållplatsen i Öjervik (Öjr, 33 km) har man en vacker sjöutsikt på höger sida.
Stationen i Rottneros (Rts, 36 km) ligger öster om samhället men nära den stora skulpturparken. Ortens massafabrik är banans största godskund. Kolsnäs (Kns, 40 km) hållplats (bara uppehåll sommartid) i Sunne kom till så sent som 1995 och betjänar Sunne sommarland och en stor campingplats. Strax stannar tåget åter, nu i centrum av Fryksdalens hjärta Sunne (Sun, 41 km). Sunne ligger vid den smala förbindelsen mellan Mellanfryken och Övre Fryken och här korsar banan sjösystemet så att banan hädanefter har Övre Fryken på vänster sida. Den som åker mot Torsby kan därför gärna sätta sig på vänster sida i tågets färdriktning för att kunna njuta av de vackra vyerna över sjön. Efter Sunne passerar tåget den första av flera hållplatser som lades ned 2013 för att förkorta restiden, nämligen Ingmår (Imr, 46 km). Även de två efterföljande hållplatserna Edsbjörke (Ebk, 49 km) och Ivarsbjörke (Ibe, 55 km) lades ned.
Lysvik (Lyv, 62 km) är ett av de större samhällena längs linjen och är alltjämt klassad som station även om tågmöten normalt inte sker här. F d hållplatsen Badabruk (Bdb, 68 km) passeras sedan. En kort bit efter Oleby (Ol, 77 km) som återfick persontågsuppehållen i december 2019 svänger banan 180 grader runt Frykens norra ände och når norrifrån Torsby som ligger på andra sidan sjön. I Skalleby norr om stationen finns en ny timmerlastningsterminal, öppnad 2010. Tåget passerar hållplatsen Stjerneskolan (Stje, 82 km) bara en halv kilometer före Torsby (Toy, 82 km) station. Torsby kan förutom vacker natur bl a ståta med en skidtunnel.
Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Svante Forsæus: Fryksdalsbanan, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 65
- På värmländsk räls. Järnvägar i Värmland under 150 år, Värmlands Nations skriftserie nr XV, Uppsala 1996
- Peter Berggren: Fryksdalsbanans dag återuppväcks. Tidskriften Tåg nr 10/2014
Generella länkar:
- Trafikverket: Järnvägskarta
- Banvakt.se