Kil-Sunne-Torsby

Fryksdalsbanan

Tåg 8957 Karlstad-Sunne vid Öjervik i juli 2016. Fryksdalsbanan brukar komma högt upp på listan över vackra svenska järnvägar, tack vare sin sträckning utmed Frykensjöarna. För den som gillar skenskarvsdunk är banan också ett bra utflyktsmål. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: Kil-Sunne 1913, Sunne-Oleby 1914, Oleby-Torsby 1915
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 82 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: B - 18 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: M
• Hastighet: Upp till 90 km/h

Historia

Fryksdalsbanan gör skäl för sitt namn - den följer i princip längs hela sin sträckning Frykensjöarnas dalgång.

Den kom också till för att effektivisera transporterna av virke och andra skogsprodukter som dittills transporterats på just Frykensjöarna ner till Fryksta i söder. Därifrån transporterades det (från 1850) med Frykstabanan över till Lyckan vid Klarälven. Denna järnväg ersattes av banan från Fryksta till Kil (ett sidospår till Nordvästra stambanan) år 1871. Även persontransporterna gick sjövägen med ångbåtar, en resa som tog 5 ½ timme från Torsby till Fryksta.

Kil-Fryksdalens Järnväg byggs

Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag bildades 1909. Banbygget finansierades till stor del av Bergslagernas Järnvägar (BJ) som även kontrakterades att trafikera och underhålla banan. Järnvägen började trafikeras upp till Sunne år 1913. I oktober 1914 stod huvuddelen av banan klar och trafiken utsträcktes till Oleby. De sista fem kilometrarna fram till Torsby öppnades i februari 1915.

Uppdraget att rita banans stationshus gick till Yngve Rasmussen i Göteborg. Han skapade en elegant samling hus som på samma gång ger ett enhetligt och varierat intryck. De allra flesta hus med ett par undantag står ännu kvar, men många har omvandlats till privatbostäder.

Stationshuset i Lysvik är en god representant för Fryksdalsbanans arkitektur. Delen längst till höger användes som godsmagasin. Foto 2016, Frederik Tellerup.

Nedläggning beslutades

Bergslagernas Järnvägar införlivades med SJ år 1948 och då följde den BJ-dominerade Fryksdalsbanan med. 1965 beslöt Kungliga Järnvägsstyrelsen att lägga ned persontrafiken på banan men lokalt motstånd gjorde dock att beslutet hävdes. Till och med författaren Astrid Lindgren engagerade sig i banans öde och skrev ett stödjande brev till Åke Carlvik som var en kommunalpolitiker i Sunne som kämpade för banan. Astrid berättade att hon hade fått inspiration till berättelsen om Bröderna Lejonhjärta under en resa på Fryksdalsbanan.

Sedan länstrafikbolaget Värmlandstrafik tagit över trafiken i början av 1990-talet blev framtiden något mindre osäker. Sju Y1-motorvagnar målades om i en dekorativ färgsättning med granar på vagnssidorna och tågresandet ökade efter hand. Sedan 2006 kan man åka med modernare Y31-motorvagnar på banan.

Godstrafiken upp till Torsby lades ner 1994 och kvarstod sedan endast på sträckan Kil-Sunne. I november 2005 återupptogs dock trafiken till Torsby och 2010 byggdes en terminal för timmerlastning vid infarten till stationen.

Stationshuset i Öjervik 2016. Foto Frederik Tellerup.

Många borttagna hållplatser

I flera omgångar har hållplatser stängts, delvis till stora protester från lokalbefolkningen, med målet att göra tågen snabbare. 2013 försvann flera hållplatser på den norra delen av banan - Ingmår, Edsbjörke, Ivarsbjörke, Badabruk, Oleby samt Stjerneskolan i Torsby. I december 2016 lades Trångstad och Öjervik ned, och Kolsnäs trafikeras numera bara sommartid.

Oleby återfick dock uppehållen i december 2019 och 2021 öppnades även Öjervik och Stjerneskolan igen. På den sistnämnda hållplatsen stannar dock bara ett fåtal tåg.

Y31 1414 som tåg 8950 Torsby-Karlstad gör uppehåll i Sunne 2016. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Länstrafikbolaget Värmlandstrafik ansvarar för persontrafiken