8,8
m20
ton120
kW42
km/hFakta
- Status: Enstaka i trafik
- Typ: Dieselmekanisk eller dieselhydraulisk lokomotor
- Axelföljd: B
- Längd: de flesta 7900 mm/8800 mm (beroende på variant, Bjurströms var kortare)
- Tjänstevikt: 18/20 ton (beroende på variant)
- Effekt: de flesta 110-120 kW (beroende på variant)
- Hastighet: de flesta 42/45 km/h (beroende på variant)
- Tillverkare: Kockums, Kalmar Verkstads AB, Bjurström
- Byggår: 1932, 1934-1938, 1941-1947
- Byggt/omlittererat antal: 88 (SJ), 4 (TGOJ Z4)
- Nummer: 41-45, 53-64, 75-79, 90-104, 107-127, 134,137, 145, 151-163, 170-181, 192, 193 (SJ), 9-12 (TGOJ)
- Tillhörde: SJ, TGOJ, privatbanor
- Tillhör: Green Cargo
Namn
Två av TGOJ/Green Cargos lok har fått namn:- 11 Klimpen
- 12 Ziskan
Lokomotorer från 1930- och 40-talen
Under litterat Z49 samlade SJ flera olika typer av lokomotorer, tillverkade under 1930- och 40-talen. Den största serien bestod av 43 lokomotorer tillverkade 1941-1946.
"Toffellokomotorer"
1937-1939 levererade Kalmar verkstad och Kockums tio lokomotorer till SJ. På grund av sitt utseende med hytten i ena änden kallades de "toffellokomotorer". Loken fick först littera Zsh men littererades 1942 om till Z3.
En ny serie med 15 Zsh-lok, fortfarande med stort sett samma utseende, levererades av Kockums 1939 (nummer 90-104). Dessa var dock något starkare och vid en omlitterering 1942 fick loken litterat Z4, 1956 åter ändrat till Z49.
En föregångare till Z43
1941-1946 tillverkade Kalmar Verkstad och Kockums i Malmö totalt 43 stycken lokomotorer till SJ med nummer 107-127, 151-160 och 170-181. Till skillnad från de äldre Zsh-loken hade dessa hytten i mitten. Loken var 8,8 meter långa och därmed längre än de tidigare lokomotorerna. De första loken av denna typen fick litterat Zs men detta ändrades nästan direkt till Z4 eller Z5. År 1956 samlades de under litterat Z49.
1950-talets Z43-lok hade många likheter med de 43 Z49-loken och den viktigaste skillnaden låg i växellådan - Z43 fick en växellåda med två lägen där den högsta hastigheten var 25 respektive 55 km/h. Z49 hade en hastighet på max 42 km/h.
Bjurströmslok
Även ett tjugotal olika lok av Bjurströms tillverkning på 1930-talet fick efter hand litterat Z49. De flesta av Bjurström-lokomotorerna hade svagare motorer och fick kort och gott litterat Z, men några av de mer motorstarka loken (över 100 kW) fick litterat Z49 efter 1956.
Ett mindre antal andra lokomotorer - en del av dem från förstatligade privatbanor - fick också littera Z49 hos SJ 1956 och totalt littererades 88 lok om till Z49.
Lok hos TGOJ
Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) köpte in fyra lokomotorer av samma typ som de 43 SJ-loken. TGOJ-loken tillverkades 1941-1946 av Kalmar Verkstad och fick litterat Z4. Tre av dessa används fortfarande av Green Cargo vid verkstaden i Eskilstuna. Den fjärde har blivit museilok hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum.
Blev tjänstefordon
Många av de kvarvarande Z49-loken överfördes i början av 1980-talet till SJ:s tjänstefordonspark och fick då litterat Qaz. Ett par av dessa övertogs av Banverket 1988 och fick då beteckningen DAL (förkortning för dieselarbetslok). En del lok såldes till industrier. I dag är de flesta av Z49-loken skrotade.
Flera lok finns dock kvar som museilok, bl a hos Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar.
Mer om loktypen
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Mats Freding: Bjurström-lokomotorer, bok utgiven av SJK Småbaneavdelning 1989
- Göran Eriksson: SJ litt Z3 i HO-modell, artikel med ritning i tidningen Allt om hobby 3/1981
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
Andra länkar:
- Svenska-lok.se