Z66/Skd 226

Euromaint Z66 613 i Solna 2024. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Dieselhydraulisk lokomotor
• Axelföljd: B
• Längd: 10300 mm
• Tjänstevikt: 32 ton
• Max axellast: 16,5 ton
• Effekt: 265 kW
• Startdragkraft: 95 kN
• Bromsvikt G/P: 32/34 ton
• Dynamisk vikt: 34 ton
• Hastighet: 41/69 km/h
• Tillverkare: Kalmar Verkstads AB
• Byggår: 1971-1973
• Byggt antal: 30
• Ursprunglig nummerserie: 591-620
• Tillhör: Arlandabanan, Euromaint, Grenland Rail m fl

En större lokomotor

Under 1969 tog SJ in anbud på tvåaxliga och treaxliga lokomotorer från en rad svenska och utländska tillverkare. Valet föll först på den tyska firman Gmeinder men av arbetsmarknadsskäl bestämde regeringen att Kalmar Verkstad (KVAB) skulle få beställningen.

KVAB samarbetade med Henschel i Tyskland och det bestämdes att de tvåaxliga loken skulle tillverkas i Sverige och de treaxliga i Tyskland. De tvåaxliga loken fick littera Z66 och levererades 1971-1973. Den treaxliga varianten fick littera V4.

För tungt

Z66 blev större än tidigare lokomotorer men sett till motoreffekten låg Z66 på samma nivå som Z65. Både när det gällde utseende och konstruktion togs dock ett steg närmare de stora dieselloken och vikten blev till en början ett problem. När det första loket vägdes visade det sig vara flera ton tyngre än beräknat och KVAB fick banta vikten på efterföljande lok genom att bland annat göra underredet lättare.

Växling och lokalgodståg

Högsta hastighet blev 41 respektive 69 km/h, beroende på vilken växel som användes. Loken fick den nya orange färgsättning som SJ införde i början av 1970-talet. De stationerades på en rad stationer runt om i landet för växling men användes även undantagsvis i lokalgodståg. 

Nummer 591-605 fick vid leveransen utrustning för multipelkörning (max 3 lok) men vanligtvis användes loken ensamma.

Såldes till Norge

I slutet av 1990-talet hade SJ:s behov av växellok minskat. Norska NSB fick prova två Z66 för att se om dessa kunde ersätta de åldrande Di2-loken. 1999 kom man överens med SJ om att köpa 15 lok. I Norge fick loken beteckningen Skd 226 och en färgsättning i mörkgrått med gul dekor. Efter uppdelningen av NSB hamnade de hos CargoNet (f d NSB Gods).

I grannlandet i väster: CargoNet Skd 226 11 (f d Z66 607) i Drammen i Norge 2006. Foto Frederik Tellerup.

Ytterligare försäljningar

Ett lok, Z66 619, såldes 1999 till Arlandabanan där det fick en färgsättning liknande X3-motorvagnarna. Flera andra lok hyrdes ut, medan resten ställdes av.

När SJ delades upp 2001 överfördes kvarvarande lok till Green Cargo som i sin tur sålde dem vidare, bl a till Euromaint. Flera lok blev industrilok. Dessutom såldes ytterligare fyra lok till Norge, till Euroshuttle (senare Baneservice) och Grenland Rail.

Grenland Rail Skd 226/Z66 98 76 0226618-9 (f d Z66 618) i Oslo 2010. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Baneservice Skd 226 31 (f d Z66 602) i Bro 2015. Den svenska delen av norska Baneservice skötte då växlingen åt flera kunder runtom i Sverige. Företaget togs över av Grenland Rail 2022. Foto Markus Tellerup.

Euromaint Z66 620, fortfarande med SJ-märkning, i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

Euro Shuttle Skd226 03 i Halden 2005. Foto Markus Tellerup.

NSB Skd 226.03, f d Z66 594, i Örebro 2000. Ett av de lok som exporterades till Norge. Foto Markus Blidh.

SJ Z66 603 i ursprunglig färgsättning i Landskrona 1993. Foto Frederik Tellerup.

SJ Z66 603 i Landskrona 1993. Foto Frederik Tellerup.

Interiör förarhytten Arlandabanan Z66 619 2000. Foto Markus Blidh.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Malte Ljunggren: SJ diesellok litt Z66, bok utgiven av SJK Förlag 1973
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
- Bengt Hammar: SJ diesellok littera Z66, artikel i tidningen Tåg 11/2001
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag