X2 Linx

Linx X2-tåg med UB2NXK främst i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången (ombyggda till X2)
• Typ: Elmotorvagnståg bestående av drivenhet (X2), mellanvagnar första/andra klass (UA2/UB2), mellanvagn andra klass med bistro (UBS2/URB2) och manövervagn första eller andra klass (UA2X/UB2X)
• Längd: 17500 mm (X2), 24950 mm (mellanvagnar), 22500 mm (UA2X/UB2X), 114744 mm (X2+tre mellanvagnar+UA2X/UB2X)
• Tjänstevikt: 73 ton (X2), 269 ton (X2+tre mellanvagnar+UA2X/UB2X)
• Effekt: 3260 kW (X2)
• Hastighet: 200 km/h
• Tillverkare: Asea
• Ombyggnadsår: 2002-2003
• Ombyggt antal: 7
• Nummer: 2029-2031, 2034, 2035, 2038, 2042 (X2)
• Tillhörde: SJ/Linx

Gränsöverskridande snabbtåg

SJ och norska NSB bildade 2000 det gemensamma bolaget Linx med målet att utveckla persontrafiken Köpenhamn-Göteborg-Oslo och Oslo-Stockholm. Trafiken startade i juni 2001 och ett moderniseringsprogram togs fram för de X2-tåg som avdelats för trafiken. I maj 2002 var det första tågsättet klart och sattes in på sträckan Köpenhamn-Malmö-Göteborg.

Anpassade för Norge och Danmark

Sammanlagt sju tågsätt bestående av X2, tre mellanvagnar och manövervagn UA2X/UB2X byggdes om. Fyra av tågsätten fick en mer omfattande ombyggnad och anpassades för danska ström- och signalsystem, en nödvändighet för att kunna köra över Öresundsbron till Köpenhamn. Vagnarna i de tågsätten fick tillägget "NK" i litterat vilket betydde att de var anpassade för trafik i Norge och Danmark.

De tre tågsätten som inte anpassades för trafik i Danmark användes enbart på sträckan Stockholm-Oslo. Linx hyrde förutom X2-tågen också Rc-lok och personvagnar av SJ för trafiken Göteborg-Oslo.

Ny inredning och färgsättning

De sju X2-tågen fick en helt ny inredning och en färgglad färgsättning i blått med gula, gröna och röda inslag. Inredningen hade jämfört med SJ:s X2 mer träinslag och varje vagn hade olika färg på stolarna (gult/blått/grönt). Stolarna var placerade 2+2 i bredd både i första och andra klass, men hade större avstånd i första klass där det också fanns en avdelning med grupper av snedställda stolar, utformade speciellt med tanke på affärsresenärer med behov av mötesutrymmen. Även bistron var ny och fick en lång bardisk.

Annons

Kortvarig satsning

Satsningen på den internationella trafiken blev dock kortvarig. På speciellt sträckan Stockholm-Oslo blev lågprisflyget en svår konkurrent och järnvägen Göteborg-Oslo var långsam och krokig jämfört med motorvägen E6 som efter hand fick allt bättre standard. Linx gick med förlust och i maj 2004 beslöt SJ och NSB att lägga ned bolaget. Trafiken upphörde årsskiftet 2004/2005 och X2-tågen återgick till SJ. De målades om i SJ:s nya grå färg och efter hand byggdes också inredningen om på samma sätt som övriga X2.

Efter att Linx upphört fortsatte SJ med snabbtågstrafik Malmö-Göteborg men direkttågen Köpenhamn-Göteborg-Oslo återkom inte. På sträckan Oslo-Stockholm sattes långsammare loktåg in och snabbtågen återkom först 2015. Persontågen Göteborg-Oslo togs över av NSB (numera Vy) i samarbete med Tågkompaniet och norska BM73b-motorvagnar sattes in i trafiken.

UB2NXK (manövervagn andra klass).

UA2NK (mellanvagn första klass).

UB2NK (mellanvagn andra klass).

URB2NK (mellanvagn andra klass med bistro). Ritningar (samtliga): Linx.

F d Linx X2 med borttagen märkning i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.

X2NK 2042 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.

UA2NK 2833 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.

URB2NK 2914 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.

UB2NK 2867 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.

Interiör UB2NK 2905 2003. Foto Frederik Tellerup.

Interiör URB2NK 2914 2002. Foto Cristian Hillbom.

Interiör UA2NK 2835 2002. Foto Cristian Hillbom.

Interiör UA2NK 2835 2002. Foto Cristian Hillbom.

Mer om vagntypen

- Evert Andersson, Lars Olof Lind m fl: X2000. Enklare än flyget. Snabbare än tåget, SJK 2012
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Ulf Nyström: Första ombyggda Linx-tåget klart, artikel i tidningen Tåg 6-7/2002