TMY

Tågab TMY 101 i Kristinehamn 2010. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Dieselelektriskt lok
• Axelföljd: (A1A)'(A1A)'
• Längd: 18900 mm
• Tjänstevikt: 102 ton
• Max axellast: 18 ton
• Effekt: 1433 kW
• Startdragkraft: 235 kN
• Bromsvikt G/P/R: 66/82/116 ton
• Dynamisk vikt: 110 ton
• Hastighet: 120 km/h
• Tillverkare: Nohab
• Byggår: 1954-1958
• Inköpt antal: 17
• Tillhör: Tågab, Railcare, Svensk Tågkraft, Väte

Svenskbyggda gammeldanskar

Danska DSB började slopa sina MY-diesellok i början av 1990-talet samtidigt som flera privata godsbolag i Sverige sökte dragkraft. De danska loken passade behoven och sju lok köptes av bland andra Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab). I Sverige fick loken littera TMY och målades i respektive bolags färger. Senare kom ytterligare lok till Sverige i flera omgångar och sammanlagt 17 lok köptes in.

DSB MY 1101 som museilok i Gävle 1989. Så här såg MY-loken ut när de levererades. Foto Markus Tellerup.

Amerikansk förebild

Loktypen byggdes av svenska Nohab i Trollhättan på 1950- och 60-talen till DSB och NSB (de danska och norska statsbanorna). Till DSB levererades sammanlagt 59 MY-lok och till NSB 35 Di3. Även en svagare variant, MX, tillverkades till DSB och flera av dessa lok såldes också till Sverige, se TMX.

Konstruktion och utseende hämtades till stor del från amerikanska diesellok. Loken levererades med dieselmotorn GM 567D1 från General Motors. Motorn driver via en generator de elektriska banmotorerna i boggierna. De treaxliga boggierna har två drivande axlar och en löpaxel.

Den utskjutande nosen ger loken ett karakteristiskt och kraftfullt utseende. Man kan tydligt se likheten med t ex det amerikanska F7-loket (länk på engelska) som tillverkades av General Motors i flera tusen exemplar.

Tågab TMY 110 med godståg vid Öjervik på Fryksdalsbanan 20 juli 2016. Foto Frederik Tellerup.

Gammeldanskar

Loken användes i Danmark i all slags trafik, i Sverige drar de endast godståg. Ursprunget gör att TMY- och TMX-loken ofta skämtsamt kallas för "gammeldanskar" i Sverige.

MY 1141 i Kristinehamn 2008. Inte alla MY-lok som kom till Sverige fick nytt liv. Några blev reservdelsförråd åt andra lok.

TMY-loken är växlade för en största hastighet på 133 km/h men är i Sverige bara godkända för 120 km/h. Loken är multipelkörbara med andra TMY- och TMX-lok.

Medverkade i film

Ett av Tågabs lok, TMY 106, målades (tillsammans med ett T43-lok) om 1999 i amerikanska Great Northern Railways färgsättning för medverkan i Lars von Triers film Dancer in the dark. Great Northern Railway (vars huvudlinje gick från Saint Paul, Minnesota till Seattle på västkusten) hade en karakteristisk färgsättning i orange och mörkgrönt med en snöget i bolagets logotype. Loket fick behålla den unika färgsättningen även efter inspelningen. I mars 2025 skickades loket till skrot efter avslutad tjänstgöring.

Annons

Miljövänlig ombyggnad

Ett lok, TMY 1111, byggdes om och moderniserades av Svensk Tågteknik i Vetlanda i början av 2000-talet med bl a ny miljövänligare dieselmotor från Cummins som drar mindre bränsle. Denna motorn har en effekt på 1492 kW och en startdrakraft på 240 kN.

Museilok - men i trafik

Tågab TMY 101 ägs sedan 2018 av Järnvägsmuseet. Museet kommer att överta loket när det inte längre behövs i trafik och fram till dess används det av Tågab.

Railcare TMY 1150 i Pitkäjärvi 2021. Foto Christian Tellerup.

Railcare TMY 1105 i Solna 2024. Foto Frederik Tellerup.

Svensk Tågkraft TMY 1111 i Forsheda 2020. Foto Viktor Molander.

Three T (nu Railcare) TMY 1110 i Alvesta 2013. Foto Christian Tellerup.

Railcare TMY 1122 med makadamtåg i Kalhäll 2017. Foto Markus Tellerup.

Tågab TMY 110 i Rottneros 2016. Loket har fortfarande kvar färgsättningen från tiden hos Inlandsgods. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Tågab TMY 106 i Kristinehamn 2012. Loket målades 1999 om i amerikanska Great Northern Railways färgsättning eftersom loket användes vid inspelningen av filmen Dancer in the Dark. Foto Frederik Tellerup.

Strukton Rail TMY 9505 i Bro 2011. Loket tillhör numera Inlandståg men är avställt. Foto Markus Tellerup.

Railcare TMY 1150 i Kungsängen 2017. Foto Markus Tellerup.

Svensk Tågkraft TMY 1111 i Nässjö 2011. Foto Ingemar Gustafsson.

Svensk Tågteknik TMY 1111 i Nässjö 2005. Foto Ingemar Gustafsson.

Motala Verkstad TMY 1122 i Sveg 2005. Loket användes för transporter åt Vägverket Produktion vid fototillfället. Loket såldes senare till Stena. Foto Christian Tellerup.

Inlandsgods TMY 1150 i Hallstavik 2006. Inlandsgods var ett godsbolag som gick i konkurs 2007. Foto Markus Tellerup.

Inlandsgods TMY 1132 i Kristinehamn 2002. Inlandsgods var ett godsbolag som gick i konkurs 2007. Loket köptes senare av Tågab. Foto Markus Blidh.

DSB MY 1157 i Helsingør 1989. Den klassiska röda färgsättningen som DSB-loken hade under lång tid. Foto Christian Tellerup.

BK Tåg TMY 1111 i Kristinehamn 2001. Loket fick senare Svensk Tågteknik som ny ägare (ett företag som avknoppats från BK Tåg). Foto Markus Blidh.

Interiör förarhytt Tågab TMY 102 2003. Förarplatsen i TMY- och TMX-loken är placerad till höger till skillnad från de flesta andra svenska lok, eftersom detta är det vanliga i Danmark dit loken ursprungligen levererades. Foto Markus Blidh.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Peter Löf: Tre gammeldanskar flyttar till Värmland, artikel i tidningen Tåg 1/1994
- Erik Forss: My, Mv och Mx-loken vid DSB, artikel i tidningen Tåg 4/1994
- Erik Forss: Mx- och My-lokens vidare öden, artikel i tidningen Tåg 4/1995
- Rutger Friberg: Opus My och Mx, artikel i tidningen Allt om Hobby 2/1998 (del 1) och 3/1998 (del 2)
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
- Svante Fäldt: Brokig fordonsflotta hos Tågab, artikel i tidningen Tåg 6-7/2003
- Jernbanen.dk