Mellansel-Örnsköldsvik

En backhoppare i Örnsköldsvik på väg att ta mark. Ett godståg mot Mellansel inväntar samtidigt avgång på nuvarande Örnsköldsvik C som delvis är byggd på en viadukt över hoppbackens nedre del. Foto 2010, Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik
• Öppnad: 1892
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 29 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: M
• Hastighet: Upp till 80 km/h

Historia

Riksdagen beslöt år 1891 att bygga en statsbana till Örnsköldsvik. Det var samma år som bygget av Stambanan genom övre Norrland nått upp till Mellansel, en lämplig startpunkt för en sidobana till kusten. Bygget gick snabbt så redan året därpå kunde järnvägen invigas - detta är ju också den kortaste av de fyra tvärbanor som förbinder stambanan med norra Norrlands kuststäder.

Stationer byggdes i Moliden, Själevad och Örnsköldsvik och därtill flera hållplatser. 1957 lades banan om mellan Tvillingsta och Örnsköldsvik, bland annat för att möjliggöra det nya industrispåret från Örnsköldsvik till Gullänget och Svartby. I Gullänget låg (och ligger) en av banans avnämare och en av Örnsköldsviks viktigaste industrier - AB Hägglund & Söner som grundades 1899. Företaget har bland annat byggt spår- och tunnelbanevagnar. Den största kvarvarande delen av koncernen heter numera BAE Systems Hägglunds och tillverkar stridsfordon.

Elektrifiering

1977 flyttades anslutningen från stambanan i Mellansel en bit längre norrut. De lokala persontågen på banan upphörde 1987. 1989 drogs även förbindelsen med nattåg från Stockholm in och Örnsköldsvik blev utan persontrafik på järnväg. Godstrafiken har fortlevt och kommer att fortleva; ett tecken på detta är inte minst att banan elektrifierades så sent som 1997.

Ett kort godståg mot Mellansel inväntar avgång vid Örnsköldsviks gamla station hösten 2003. Lastade först i tåget är ett par nya pansarfordon tillverkade av företaget som då hette Alvis Hägglunds. Idag är alla spår vid den gamla stationen i Örnsköldsvik rivna. Foto Markus Tellerup.

Tillfällig persontrafik

Hösten 2010 återfick Örnsköldsvik persontrafik med tåg. Det var dels den nybyggda Botniabanans regionala trafik till Umeå men också nattågen mellan Stockholm/Göteborg och övre Norrland. Eftersom Botniabanans södra del och den utbyggda Ådalsbanan då inte hade tagits i bruk kördes nattågen tillfälligt på banan Mellansel-Örnsköldsvik, men numera går på nytt bara godståg på banan. Botniabanans tillkomst innebar även att den befintliga stationen i Örnsköldsvik ersattes med nya Örnsköldsvik C som även tågen från och till Mellansel passerar.

Hector Rails ellok av typen 142 är en ganska vanlig syn på banan Mellansel-Örnsköldsvik, här med ett fliståg. Foto David Larsson.

Trafik

Ingen reguljär persontrafik.

Godstrafik utförs bland annat av Green Cargo och Hector Rail. Bland annat transporteras timmer till massa- och pappersindustrierna i Domsjö och Husum.

Vy från Rösåsberget över Moälvens dalgång. Järnvägen följer dalgången och till höger om bildens mitt ses Molidens stationshus. Foto David Larsson.

Beskrivning

Banan börjar i Mellansel (Msl, 0 km/km 737) längs Stambanan genom övre Norrland. Stambanan går här i nästan rakt västlig riktning medan banan mot Ö-vik tar av mot söder. Den passerar det lilla samhället Moliden (9 km/km 746). Stationen och sedermera hållplatsen är sedan länge nedlagd men stationshuset från 1892 finns kvar. Ursprungligen hette stationen Moälven och något senare korsar banan just denna älv. Som de flesta norrländska tvärbanor följer den sedan älvens lopp ner mot kusten. I höjd med mötesstationen Österalnö (Öal, 14 km/km 751) - den enda kvarvarande på banan och normalt inte ens i bruk - rinner älven ut i den breda Själevadsfjärden på banans högra sida. Vi rullar förbi Västerhus (18 km/km 755), en före detta hållplats. Själevad (22 km/km 759) är ett lite större samhälle och när järnvägen kom till var detta den andra av dess två stationer.

Nu går banan närmast parallellt med den nya Botniabanan - denna har dock byggts på södra sidan om Själevadsfjärden och Veckefjärden. De två järnvägslinjerna rundar Varvsberget från varsitt håll och möts nära den gamla hållplatsen Örnsköldsvik Västra (28 km/km 765). Denna trafikplats finns inte kvar utan anslutningen till Botniabanan är en del av den nya stationen Örnsköldsvik C (Ök, 28 km/km 765). På Varvsberget finns en anläggning för backhoppning och stationen är byggd rakt över backens nedre del. Örnsköldsvik har ett vackert läge vid havet omgiven av bergshöjder som Åsberget och Varvsberget. Från Örnsköldsvik V fanns tidigare ett fyra kilometer långt industrispår till Gullänget och Svartby genom en tunnel under Åsberget. Denna linje är numera ersatt av Botniabanans fortsättning mot Husum och vidare norrut mot Umeå. Före Botniabanans tillkomst fortsatte banan från Mellansel ner till den gamla stationen som låg nära vattnet en kort bit utanför centrum. Idag är den gamla bangården helt spårsanerad och en ny anslutning förbinder Örnsköldsvik C med bl.a. Domsjö massabruk.

Örnsköldsviks ursprungliga stationshus i brunrött tegel saknar idag sina spår. Botniabanan söderut ses till höger i bild medan en ny anslutning till hamn- och industriområdet byggts över Modovägen. Ett diesellok typ TMZ växlar vid nuvarande Örnsköldsvik C. Foto 2010, Markus Tellerup.

Tunnelbanevagn C5 2901, tillverkad av Hägglunds 1963, uppställd vid hamnen strax utanför centrala Örnsköldsvik 2003. Vagnen gick i trafik i Stockholm fram till mitten av 90-talet. Den står numera på friluftsmuseet Mannaminne utanför Nordingrå. Foto Markus Tellerup.

En Y8-rälsbuss från Örnsköldsviks Järnvägssällskap korsar Moälven den 28 juli 2012. Föreningens turer på banan är idag normalt den enda möjligheten att åka persontåg mellan Mellansel och Örnsköldsvik. Foto David Larsson.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Jan Stattin, Ö-vik 61, tidskriften Tåg nr 3/1986
- Historiskt.nu om Mellansel-Örnsköldsvik