X9 med manöver- och mellanvagnar

Yoa2 1959-1970

X9A 135+UA9 2312+UB9 2370+X9B 136 i Herrljunga 1993. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Elmotorvagnståg bestående av motorvagn X9A, mellanvagn första klass (UA9), mellanvagn första och andra klass (UAB9), mellanvagn andra klass (UB9) och motorvagn X9B
• Antal sittplatser: 24 (X9A), 46 (X9B), 30 (UA9), 17+18 (UAB9), 54 (UB9)
• Axelföljd: (1A)'(A1)' (X9A/X9B)
• Längd: 17500 mm (X9), 17400 mm (UA9/UAB9/UB9), 69800 mm (X9A+UA9+UB9+X9B)
• Tjänstevikt: 26 ton (X9A), 21 ton (X9B), 16 ton (UA9/UAB9/UB9), 79 ton (X9A+UA9+UB9+X9B)
• Effekt: 2 x 170 = 340 kW (X9A+X9B)
• Hastighet: 115 km/h
• Tillverkare: Hilding Carlsson
• Byggår: 1959-1963
• Byggt antal: 23 (X9A+X9B), 18 (UA9), 2 (UAB9), 22 (UB9)
• Ursprunglig nummerserie: 101-145 (X9A/X9B), 2301-2318 (UA9), 2319, 2320 (UAB9), 2351-2372 (UB9)
• Tillhörde: SJ

Paprikatågen - Hilding Carlssons sista tåg

Under 1950-talet började SJ fundera på att skaffa elektriska rälsbusståg, det vill säga lättare motorvagnståg. Den kände rälsbusstillverkaren Hilding Carlsson i Umeå hade i mitten av 1950-talet levererat några motorvagnståg till TGOJ som intresserade SJ.

SJ hade redan en innestående beställning på smalspårsrälsbussar hos Hilding men eftersom dessa inte behövdes ändrades den till 14 normalspåriga tågsätt bestående av motorvagn, mellanvagnar och manövervagn. Elutrustningen kom från Asea, resten stod Hilding Carlsson för.

Yoa2 115 1961. Foto Ekholz Umeå/Järnvägsmuseet.

Mer komfortabel inredning 

Från början hade SJ tänkt sig tågsätt med ganska enkel inredning som skulle gå i lokal- och regionaltrafik runt större städer. Efter hand som konstruktionsarbetet fortsatte blev dock inriktningen ett mer komfortabelt tåg som skulle kunna användas även i långväga trafik.

Tågen fick ett gott mottagande och den orangeröda färgsättningen gav dem smeknamnet "paprikatåg"

Det första tågsättet levererades i slutet av 1959 och fick litterat Yoa2. Tågen bestod av en motorvagn med andra klass i varje ände och ett varierande antal mellanvagnar med första och andra klass. Stor vikt hade lagts på att göra komforten så bra som möjligt. Inredningen var av salongstyp och det fanns fällbart serveringsbord och fotstöd vid varje plats. Tågen fick ett gott mottagande och den orangeröda färgsättningen gav dem smeknamnet "paprikatåg".

Yoa2 blev de sista tågen Hilding Carlsson konstruerade eftersom han gick bort 1961. Tillverkningen av järnvägsfordon vid hans verkstad upphörde ett par år senare.

Byggde delvis på X20/X21

X9 byggde alltså delvis på TGOJ:s X20/X21-motorvagnar som Hilding byggt i mitten och slutet av 1950-talet. Till skillnad från X20/X21 hade X9 raka fronter för att göra konstruktionen stabilare. Tågsättens mellanvagnar var inte heller fast sammankopplade utan kunde lätt växlas isär om tågens längd behövde varieras.

Den ursprungliga beställningen kompletterades så att det till slut blev 23 tågsätt som tillverkades. De ursprungliga beteckningarna var Yoa2A/Yoa2B för motorvagnarna och UAoa2, UABoa2 och UBoa2 för mellanvagnarna. Littera blev efter SJ:s litterareform 1970 X9A/X9B för motorvagnarna och UA9, UAB9 och UB9 för mellanvagnarna. Framdrivningen i motorvagnarna skedde via kardaner från en elmotor i mitten under vagnen till de två drivboggierna på vardera sida (detta syns tydligt på ritningen nedan).

Totalt 42 mellanvagnar levererades, 18 UA9, 2 UAB9 och 22 UB9. Flera UA9 byggdes under 1970-talet om till UAB9 och UB9.

Namnskyltar

Tågen sattes in i både fjärr- och regionaltrafik. De olika fjärrtågsträckorna hade namn som "Mälardalen" (Stockholm-Örebro-Charlottenberg), "Västan" (Göteborg-Karlskrona) och "Östergyllen" (Stockholm-Mjölby) och namnskyltar sattes upp i fronterna på tågen. Detta försvann dock efter ett par år och i början av 1970-talet fick tågen det klassiska utseendet med "SJ-frimärke" i fronten. I samband med detta försvann också de vita dekorlinjer som tågen ursprungligen hade mitt på vagnssidorna.

Experimenttåget HP1

Ett tågsätt bestående av X9A 137, UA9 2301 och X9B 138 byggdes 1980 om för tester med hydrostatisk framdrivning. För framdrivningen användes istället för X9:ans vanliga elmotorer hydraulmotorer på varje hjulaxel som via hydraulpumpar drevs av två dieselmotorer placerade i mellanvagnen. Ombyggnaden var ett samarbete mellan SJ, Volvo Flygmotor och STU, Styrelsen för teknisk utveckling, och tågsättet fick beteckningen HP1. Efter testerna återställdes ändvagnarna och sattes i vanlig trafik igen medan mellanvagnen skrotades.

Västsverige sista tjänstgöringsområdet

Under 1980-talet koncentrerades tågen till Skåne och Västsverige. I Skåne gick tågen på linjerna Malmö-Helsingborg och Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. Efter 1987 användes X9-motorvagnarna endast i Göteborgsområdet. En del av tågsätten gick i länstrafik och målades om, till exempel för trafiken Göteborg-Strömstad ("Bohuståget") och Borås-Varberg ("Viskadalen"). Ett tågsätt hann också få SJ:s blå färgsättning. Olyckor och ålder decimerade dock antalet tåg och de sista X9:orna togs ur trafik 1999.

Ett tågsätt bevarat

Ett tågsätt bestående av X9A 137+UB9 2352+X9B 138 finns bevarat hos Svenska Motorvagnsklubben. Av en slump blev det alltså ändvagnarna som användes i HP1-tåget som bevarades (plus en mellanvagn).

Ritning X9A.

Ritning X9B.

Ritning UA9.

Ritning UB9.

X9 101 i Håkantorp 1990. Det först levererade tågsättet hade färre sickar (korrugering, linjerna på sidorna) än de efterföljande. Foto Markus Tellerup.

X9B 108 i Helsingborg 1987. Foto Christian Tellerup.

UA9 2312 i Herrljunga 1993. Foto Christian Tellerup.

Interiör X9B 138 (museifordon) 2002. Foto Markus Tellerup.

Sydvästen (Göteborg-Malmö) var ett av namnen som fick pryda tågsätten. Foto Järnvägsmuseet.

Interiör första klass Yoa2. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Interiör andra klass Yoa2. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Interiör förarhytt Yoa2. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Mer om vagntypen

- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Arne Hällqvist: Paprikatågen, bok utgiven av Svenska Motorvagnsklubben 1981
- Arne Hällqvist: Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Jan Bergsten: Ombyggd X9 testar nytt drivsystem, artikel i tidningen Tåg 4/1981
- Bernt Talbrant: Slutet nalkas för X9, artikel i tidningen Tåg 2/1997
- Bernt Talbrant: Exit X9, artikel i tidningen Tåg 7/1998
- Jan Lindahl: X9 - Paprikatåget, artikel i tidningen Tåg 7/1998