Värtabanan

5
kmH
system40
km/hHistoria
Statsbanan Karlberg-Värtan öppnades 1882 liksom förbindelsen från Tomteboda till Norrtull, nuvarande Stockholm Norra. Stationen och godsbangården i Tomteboda kom till samtidigt. Syftet med banan var att förbinda hamnen vid Lilla Värtan (vattnet som skiljer Stockholm från Lidingö) med järnvägsnätet.
Bland annat underlättades införseln av kol till järnvägsdriften genom Värtabanan. Senare tillkom ett spår från Albano till Stockholm Östra vilket utgjorde en förbindelse mellan Roslagsbanan och övriga järnvägsnätet. Det har sedermera rivits upp.
Elektrisk försöksbana
Värtabanan var under perioden 1905-1907 SJ:s försöksbana för elektrisk drift. Detta var ett led i förstudierna inför de första elektrifieringarna av järnvägsnätet i Sverige. När proven var avslutade revs all utrustning men banan elektrifierades på nytt. 1927 blev sträckan till Värtan elektrifierad och 1940 hade hela "bansystemet" eldrift.

Bara godstrafik
Fram till 1913 gick lokala persontåg till Värtan, men sedan dess har Värtabanan i stort sett enbart trafikerats av godståg. I mitten av 1980-talet återuppstod persontrafiken tillfälligt i form av biltåg till övre Norrland som utgick från Värtan. Denna trafik pågick bara ett par år.
Hamnområdet och spåren vid banans ändpunkt byggdes ut i flera omgångar och kom förutom Värtahamnen att omfatta även Frihamnen, oljehamnen Loudden och en containerterminal. Dessutom har Värtahamnen under flera perioder trafikerats av tågfärjor från Finland med Värtabanan som anslutning till det övriga svenska järnvägsnätet. Trots relativt omfattande trafik var största hastigheten på banan länge bara 40 km/h men under 2003 rustades banan upp för att möjliggöra högre hastighet och även automatisk tågkontroll (ATC) installerades. Tågfärjan mellan Åbo och Stockholm drogs dock in vid årsskiftet 2011/12. Detta avbräck samt att övrig godshantering vid Lilla Värtan också har minskat har lett till att trafiken på Värtabanan avtagit betydligt.
I början av 2016 fick dock Värtabanan nytt liv igen när Hector Rail började köra träflis till det nya värmekraftverket i Värtan. Kraftverket är Sveriges största som eldas med biobränsle och de omkring fem tågen i veckan motsvarar ca 40 % av förbrukningen, resten tas in med båt.

Överdäckning
I och omkring före detta Norra stationsområdet samsas Värtabanan med flera av Stockholms största byggprojekt som trafikleden Norra länken, nya Karolinska sjukhuset och den nya stadsdelen Hagastaden. Hagastaden byggs ovanpå Värtabanans spår och Norra länken som båda har däckats över på en cirka 800 meter lång sträcka. Arbetet med järnvägstunneln beräknas var klart 2019. Många förslag på att åter (helt eller delvis) utnyttja Värtabanan för persontrafik har lagts fram, inte minst mot bakgrund av det minskade behovet av spåren för godstrafikens del.

Trafik
Enbart godstrafik. Trafik utförs av Green Cargo med lok typ Rd2/Rc4. Vissa tåg samt växling i Värtan sköts med T44/Td. Flera gånger i veckan anländer Hector Rail med fliståg från mellersta Sverige och Norge, bl a med lok typ 143. Sedan 2017 kör även Green Cargo flis till Värtan. Det triangelspår som utgörs av sträckorna Karlberg-Stockholm Norra-Tomteboda utnyttjas ibland när tågsätt behöver vändas.

Beskrivning
Som nämnts finns två anslutningar till Värtabanan - det ena ansluter från det sydgående fjärrtågsspåret på huvudlinjen (Stockholm-Uppsala) vid Karlberg (Ke, 0 km), det andra från Tomteboda (Tm, 0 km) godsbangård. Bägge går både över och under det komplicerade motorvägssystemet söder om Tomteboda och går samman strax före den gamla godsstationen "Norra station", nuvarande Stockholm Norra (Nst, 1 km). Här finns ett kortare mötesspår. Stationen ersatte 1925 den ursprungliga med namnet Norrtull. Banan passerar över Uppsalavägen helt nära värdshuset Stallmästaregården med anor från 1600-talet. Värdshuset hade en egen hållplats fram till 1910. Idag slingrar sig Värtabanan på bland annat en provisorisk bro över de massiva Norra länken-arbetena här vid Norrtull. Spåret går sedan genom Bellevueparken nära Brunnsvikens södra strand.
Norrtäljevägen korsas och sedan passeras den före detta godsstationen Albano (2 km). Stationshuset är rivet sedan länge. Roslagsbanan korsar sedan Värtabanan på en bro. Från Albano har det funnits ett anslutningsspår upp till Roslagsbanans Östra station. Via överföringsrampen vid Östra station kunde vagnar från det smalspåriga Roslagsbanenätet överföras till normalspårsnätet. Efter Albano fortsätter Värtabanan genom Lilljansskogen. Under den korta persontrafiktiden fanns här hållplatser vid namn Uggleviken och Skuggan - den senare hette ursprungligen Kattrumpedalen. Efter att gasverket i Hjorthagen passerats korsas banan av tunnelbanan mot Ropsten och sedan motorleden mot Lidingö. Från banans slutpunkt vid Värtan (Vn, 5 km) finns ytterligare spår till Frihamnen och oljehamnen Loudden. Järnvägen har varit elektrifierad ända ut till Loudden men på sträckan Värtan-Loudden revs ledningarna 1975.




Mer om banan
- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Gun-Britt & Åke Jannesson: Värtabanan 100 år, tidskriften Tåg nr 4/1982
Generella länkar:
- Trafikverket: Järnvägskarta
- Banvakt.se