Annons

Bild: Stationen i Vadstena med en YP-rälsbuss 2026Stationen i Vadstena med en YP-rälsbuss i juli 2026. Lägg märke till stolpen i mitten, ett minne från tiden då banan var elektrifierad. Foto Frederik Tellerup.

10

km

SÄO

system

25

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Museitrafik Vadstena station-Folkets Park
  • Öppnad: 1874
  • Spårvidd: 891 mm
  • Längd: 10 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: 7 ton
  • Elektrifierad: Nej (men var elektrifierad under perioden 1919-1956)
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
  • Trafikeringssystem: SÄO (Vadstena station-Folkets Park)
  • Hastighet: Upp till 25 km/h

Historia

I början av 1870-talet pågick planeringen av en järnväg mellan Hallsberg och Mjölby. Vadstena såg sin chans att få järnvägsförbindelse och försökte få banan dragen via staden. Det nybildade bolaget Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ) visade dock inget intresse och drog banan längre inåt land.

Infarten till stationen i Vadstena. Stationen ligger vackert i närheten av Vadstena slott. Foto Frederik Tellerup.

Byggde bana till Fågelsta

Vadstena gav dock inte upp utan kommunen beslöt att istället bygga en bana till den närmaste stationen på HMMJ, Fågelsta. Av kostnadsskäl blev banan smalspårig med 891 mm spårvidd vilket omöjliggjorde samtrafik med HMMJ, men det viktiga ansågs vara att få en förbindelse. I slutet av 1874 invigdes Vadstena-Fågelsta Järnväg, med förkortningen WFJ eftersom Vadstena fortfarande skrevs Wadstena på 1800-talet.

Vadstena gav dock inte upp utan kommunen beslöt att istället bygga en bana till den närmaste stationen på HMMJ, Fågelsta

Förlängning

Efter några år visade sig WFJ gå ganska bra och man beslöt att förlänga banan söderut från Vadstena till Ödeshög. I samband med detta byggdes också stationsområdet i Vadstena om och ett nytt stationshus uppfördes. När arbetena var klara 1888 döpte man om bolaget till Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs Järnväg (FWÖJ).

Vid den här tiden växte järnvägsnätet hastigt och 1897 öppnades nästa smalspårsbana i området, Fågelsta-Linköping, av Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Efter att ett spårkors byggts över normalspåret i Fågelsta kunde genomgående tåg köras från Vadstena till Linköping. Det blev startskottet på ett allt intensivare samarbete mellan östgötasmalspåren.

Bild: MÖJ 1 "Ankan" i Borensberg 1907Början på det elektriska äventyret: MÖJ 1 "Ankan" i Borensberg 1907. Foto Järnvägsmuseet.

Elektrifiering

1907 öppnade MÖJ den elektrifierade bibanan Klockrike-Borensberg. Eldrift var ännu ovanligt (SJ elektrifierade sin första järnväg, Malmbanan, 1915) men tack vare ett förmånligt avtal med kraftbolaget i Motala vågade man prova denna nymodighet. Till skillnad från Djursholmsbanan (som hade elektrifierats drygt tio år tidigare) valde man växelström istället för likström. Eldrift visade sig vara ett smart drag eftersom driftskostnaderna blev mycket låga och 1914 beslöt man att elektrifiera även huvudlinjen Fågelsta-Linköping, liksom Fornåsa-Motala som öppnades 1915.

1919 tog MÖJ över FWÖJ och även Vadstena-Fågelsta elektrifierades. Nu hade man alltså skapat ett helt litet nät av elektrifierade smalspårsbanor. Den första motorvagnen, tillverkad av Asea och med smeknamnet Ankan (troligen på grund av gångegenskaperna), kompletterades med flera lok och motorvagnar. Ankan finns numera bevarad hos Friluftsmuseet Gamla Linköping.

Trafiksamarbete

För att rationalisera och spara pengar startade smalspårsbolagen i Östergötland ett trafiksamarbete 1930, Trafikförvaltningen Östergötlands Smalspåriga Järnvägar (TÖJ). I detta ingick förutom MÖJ även Norra Östergötlands Järnvägar (NÖJ), Vikbolandsbanan (VB) och Väderstad-Skänninge-Bränninge Järnväg (VSBJ). Trots detta gick både MÖJ och NÖJ i konkurs, men bolagen rekonstruerades så att trafiken kunde fortsätta. En satsning skedde till och med på linjen Vadstena-Linköping med upprustning till högre standard. Två nya eldrivna rälsbussar - med elutrustning från Asea - beställdes hos Hilding Carlsson. Dessa levererades 1949 och 1950 och blev uppskattade både för sin hastighet (upp till 80 km/h) och komfort. Rälsbussarna fick litterat Y2B och en röd färgsättning med ett smalt blått band på mitten.

Bild: MÖJ Y2B 1 och 2 med två släpvagnar 1950MÖJ Y2B 1 och 2 med två släpvagnar 1950. Elrälsbussarna levererades 1949 och 1950 men togs ur trafik redan 1956 då eldriften på f d MÖJ avslutades. Foto Järnvägsmuseet.

Avelektrifiering och nedläggning

1950 förstatligades MÖJ. Framtiden var osäker och utrustningen för den elektriska driften var ålderstigen vilket gjorde att SJ bestämde sig för att avelektrifiera MÖJ:s linjer 1956. De nya elrälsbussarna - som fått litterat Yoa1p och målats om i en vit färgsättning efter SJ:s övertagande - slopades och ersattes av vanliga dieseldrivna Hilding Carlsson-rälsbussar. Fristen blev dock kort, under 1950- och 60-talen lades så gott som all trafik ned. Den sista linjen blev Fågelsta-Vadstena. Efter att persontrafiken lagts ner 1963 fortsatte godstrafiken till 1978.

Museijärnväg

1974 bildades Västra Östergötlands Järnvägsförening (VÖJF) med syftet att rädda Fågelsta-Vadstena, den sista kvarvarande delen av det östgötska smalspårsnätet. Efter nedläggningen 1978 köptes banan av Vadstena kommun och föreningen startade arbetet med att skapa en museijärnväg. 1984 kunde det första museitåget vinkas av och VÖJF bytte namn till museiföreningen Wadstena-Fogelsta Järnväg (mfWFJ).

Nedläggningshot avvärjdes

På grund av dålig banstandard spårade ett museitåg ur på stationen i Vadstena 1998 och flera personer skadades. Trafiken fick ställas in vilket gjorde att museiföreningens ekonomi försämrades. Den nödvändiga banupprustningen drog därför ut på tiden och dåvarande Järnvägsinspektionen drog in trafiktillståndet. Efter upprustning av banan närmast Vadstena och ny ansökan återfick museiföreningen trafiktillståndet 2006.

Problemen fortsatte dock. Vadstena kommun sade 2008 upp museiföreningens arrendeavtal med hänvisning till att man inte var nöjda med hur verksamheten sköttes och att man önskade bebygga järnvägens område. Under en tid var banan starkt nedläggningshotad men efter att majoriteten i kommunfullmäktige svängt i frågan och ville ha museijärnvägen kvar kunde mfWFJ fortsätta verksamheten.

Bild: Stationen i Vadstena med en YP-rälsbuss 2026Stationen i Vadstena med en YP-rälsbuss i juli 2026. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Sommartid körs museitåg med YP-rälsbuss på sträckan Vadstena-Folkets Park närmast Vadstena. Läs mer på mfWFJ:s hemsida.

Det har tidigare varit möjligt att cykla dressin på den del av banan som inte används för museitrafik men för närvarande är det ingen uthyrning av dressiner. Se mfWFJ.

Annons

Bild: Stationen i Vadstena ligger i historiska omgivningar bara ett stenkast från Vadstena slottEn YP-rälsbuss avgår från Vadstena. Stationen i Vadstena ligger i historiska omgivningar bara ett stenkast från Vadstena slott. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ) gick ursprungligen från Linköping via Klockrike och Fornåsa och korsade normalspåret i Fågelsta (Fgl, 0 km/km 39) där smalspåret delar station med järnvägen Mjölby-Motala. Stationshuset är rivet och inga persontåg stannar längre och stationsområdet är därför ganska öde. Banan viker av mot väster och passerar Aska (Aska, 4 km/km 43) som är den enda mellanstationen på linjen. Det böljande landskapet erbjuder många vackra vyer.

Bild: Vy mellan Aska och Fågelsta 2004Vy mellan Aska och Fågelsta 2004. Foto Frederik Tellerup.

Vid utkanten av Vadstena, dit museitågen kör, finns två hållplatser med namnen Folkets park (7½ km) och Quisbergs allé (8 km). Efter en kurva som ofta vållade bekymmer på ånglokens tid kommer vi till Vadstena (Vst, 10 km/km 49). Stationsområdet är välbevarat med bland annat ett lokstall byggt i kalksten. Stolparna på bangården är ett minne från tiden då banan var elektrifierad. Stationen ligger vackert nära slottet och hamnen. Vadstena är förutom sitt läge vid Vättern kanske mest känt för den heliga Birgitta och här finns än idag ett kloster.

Från Vadstena fortsatte järnvägen söderut förbi Omberg till Ödeshög. Denna sträcka lades ner 1958.

Bild: Vadstena slott med hamnspåren i förgrundenVadstena slott med hamnspåren i förgrunden. Foto 2026, Frederik Tellerup.
Bild: Bangården i Vadstena 2026Bangården i Vadstena 2026. Lokstallet är ovanligt nog byggt i kalksten. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Den nuvarande ändstationen för museitrafiken, Folkets Park, i utkanten av VadstenaDen nuvarande ändstationen för museitrafiken, Folkets Park, i utkanten av Vadstena. Foto 2026, Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Sverker Johansson och Carl Johan Fahlgren: Från Wadstena till Vadstena, VÖJF skrift 2, 1981
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Museiföreningen Wadstena-Fogelsta Järnväg

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Banor i Götaland

Malmö-Trelleborg

Kontinentalbanan / Trelleborgsbanan

Malmö-Köpenhamn

Öresundsbanan med Citytunneln

Ystad-Simrishamn

Österlenbanan

Eslöv-Teckomatorp-Ramlösa (-Helsingborg)

Marieholmsbanan och Rååbanan

Fagerrör-Trollskogen

Böda Skogsjärnväg

Varberg-Borås

Viskadalsbanan

Emmaboda-Karlskrona

Kust till kust-banan

Mellerud-Bengtsfors-Årjäng

De Vackra Vyernas Järnväg

Banor i Götaland

Utforska Södra stambanan, Västkustbanan och många fler.

Läs mer

Banor i Svealand

Utforska Mälarbanan, Värmlandsbanan och många fler.

Läs mer

Banor i Norrland

Utforska Botniabanan, Malmbanan och många fler.

Läs mer

Meny

järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube
Inställningar för cookies
Här kan du ändra inställningarna för cookies. Tryck på Läs mer för mer information om hur vi använder cookies och andra personuppgifter på järnväg.net.
Acceptera alla
Blockera alla
Läs mer
Analytics
Verktyg för att bland annat mäta antalet besökare på en hemsida och hur besökarna använder hemsidan
Google Analytics
Acceptera
Blockera
Spara