Tc/DLL

Strukton Tc 9506 (ursprungligen Tc 294) i Ställdalen 2026. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: Enstaka i trafik
• Typ: Dieselhydrauliskt lok
• Axelföljd: B
• Längd: 12370 mm (med plogar 13900 mm)
• Tjänstevikt: 33,4 ton (med plogar 36 ton)
• Max axellast: 18 ton
• Effekt: 450 kW (Deutz-motor), 493 kW (Scania-motor), 563 kW (CAT-motor)
• Startdragkraft: 90 kN
• Bromsvikt G/P: 21/23 ton
• Dynamisk vikt: 40 ton
• Hastighet: 90 km/h
• Tillverkare: Nohab
• Byggår: 1969-1971
• Byggt antal: 20
• Ursprunglig nummerserie: 294-313
• Tillhör: Infranord, Strukton Rail

Dieselloket med egen vändskiva

Mellan 1969 och 1971 tillverkade Nohab 10 boggielok littera Tb och 20 tvåaxliga lok littera Tc till SJ. Loken byggdes som kombinerade godstågs- och snöröjningslok. Tc-loken är svagare än Tb och är dieselhydrauliska istället för dieselelektriska.

Tc 303 under vändning i Skellefteå 1974. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet, licens CC BY-SA 4.0.

Stora plogar

Loken levererades med en motor från Deutz (BF12M716). Hytten är placerad i ena änden och har stora fönster som ger bra sikt framåt och åt sidorna. Mellan hjulen finns en lyftplatta som gör att loket kan vändas vid behov så att hytten alltid kan vara framåt. Framtill och på sidorna har loket stora plogar som kan monteras av när de inte behövs.

Loken fick en färgsättning i orange med grått underrede och tak. Två Tc-lok kan multipelköras.

Tc 304 med besprutningståg i Sandviken 1989. Det var inte ovanligt att Tc-loken fick dra tåg för ogräsbekämpning. Foto Markus Tellerup.

Blev tjänstefordon

SJ använde loken i godståg och banarbetståg sommartid och till snöröjning på vintern. Medan Tb-loken ofta fick ploga bangårdar så användes Tc-loken främst till snöröjning på linjen.

1984 överfördes loken till tjänstefordonsparken och de användes sedan främst till banarbetståg. Ny littera blev Qaz men många av loken behöll den ursprungliga märkningen.

Till Banverket

Efter att Banverket bildats 1988 överfördes loken dit och de användes enbart vid banarbeten och snöröjning. Loken fick först littera QTC men detta ändrades senare till DLL (diesellinjelok). De flesta målades också om i gul färgsättning.

Annons

Bara ett fåtal kvar

1994 sålde Banverket ett lok (ursprungligen Tc 294) till BK Tåg som målade om det i sin blå/vita färgsättning. Detta lok såldes senare till DVVJ, som i sin tur sålde det till Strukton Rail efter ett par år. Senare köpte Strukton ytterligare ett lok (ursprungligen Tc 304).

Under början av 2000-talet minskade användningen av Tc-loken och många av loken skrotades. I dag finns bara fyra lok kvar i trafik, förutom de två loken hos Strukton Rail finns också två lok hos Infranord (3127D/Tc 307 och 3130C/Tc 310). Infranord är det bolag som uppstod när Banverket Produktion bolagiserades 2010. Infranord har även ett avställt lok (3116D/Tc 295).

Flera av loken har fått ny motor, antingen från Scania eller CAT.

Strukton Rail Tc 9510, f d Tc 304, i Kristinehamn 2016. Loket har fått namnet Hans Köhler efter en medarbetare hos Strukton. Foto Frederik Tellerup.

Avställda Infranord DLL 3116D i Hallsberg 2026. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Strukton Rail Tc 9506, f d Tc 294, i Nyköping 2013. Loket har numera en gul färgsättning. Foto Janne Hylander.

Banverket DLL 3124C, f d Tc 304, i Sundsvall 2002. Foto Peter Sandström.

Banverket Tc 295 i Malmö 1994. Foto Frederik Tellerup.

Banverket DLL 3116, f d Tc 295, i Kristinehamn 2001. Foto Markus Blidh.

Interiör förarhytten Banverket DLL 3116, f d Tc 295, 2003. Foto Markus Blidh.

Tc 307, fortfarande med SJ-märkning, i Mellerud 1990. Foto Christian Tellerup.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998