X50-X54

X-trafik X52 9046 i Gävle 2014. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

3.8 of 5 (21 Votes)

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Elmotorvagn, två eller tre vagnar
• Antal sittplatser: 135-166 (två vagnar), 245-267 (tre vagnar)
• Axelföljd: Bo'Bo'+Bo'2' (två vagnar), Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo' (tre vagnar)
• Längd: 53900 mm (två vagnar), 80500 mm (tre vagnar)
• Tjänstevikt: 142 ton (två vagnar), 203 ton (tre vagnar)
• Max axellast: 18,5 ton
• Effekt: 6 x 265 = 1590 kW (två vagnar), 8 x 265 = 2120 kW (tre vagnar)
• Startdragkraft: 107 kN (tåg med två vagnar och sth 180 km/h), 114 kN (tåg med två vagnar och sth 200 km/h), 143 kN (tåg med tre vagnar och sth 200 km/h)
• Bromsvikt R: 222 ton (två vagnar), 322 ton (tre vagnar)
• Dynamisk vikt: 148 ton (två vagnar), 214 ton (tre vagnar)
• Hastighet: 180-200 km/h beroende på variant (se nedan)
• Tillverkare: Bombardier
• Byggår: 2000-2004, 2008, 2012-2013
• Byggt antal: 89 (varav 35 tredelade tåg med mellanvagn)
• Tillhör: Transitio och länstrafikbolag (se nedan), SJ AB

Egenskaper

• Eluttag
• Wifi (endast vissa, t ex Värmlandstrafik, Tåg i Bergslagen)
• Tillgänglig - lågt insteg och rullstolshiss i manövervagnen
• Kiosk (vissa tåg, se faktaruta)
• AC/klimatanläggning

Regina - en modern svensk motorvagn

Tågtillverkaren Adtranz (senare Bombardier) utvecklade i slutet av 1990-talet en ny elmotorvagn med namnet Regina. Den anpassades efter svenska förhållanden och den med internationella mått stora svenska lastprofilen utnyttjades till att göra tågen extra breda, 3450 mm. Motorvagnen fick också en del gemensamma drag med Öresundstågen, även de tillverkade av Bombardier.

Många varianter

Tågtypen levererades till vagnbolaget Transitio och en rad länstrafikbolag med varierande inredningar, klasser och färgsättningar. Littera X50-X54 används därför för att hålla isär de olika utförandena, se lista nedan. Flera motorvagnar har sedan leverans ändrat ägare/användare och färgsättning.

Två eller tre vagnar

De flesta tågen består av två delar (benämnda A- respektive B-vagnen) och har salongsinredning med 3+2 stolar i bredd. I ena änden på tågsättet finns lågt insteg och hiss för rullstol. Tågsätt med tre vagnar, alltså med en mellanvagn, får tillägget "-3" i litteran, exempelvis X53-3. Själva mellanvagnen har ett littera som börjar på UB, t ex UB50. Mellanvagnar till en del av tågsätten började levereras hösten 2002 och tredelade tåg började gå i trafik december 2002. Mellanvagnen saknar motorer men för att kompensera den ökade vikten har B-vagnen i trevagnarstågen fyra istället för två motorer.

De 70 första Reginatågen levererades under åren 2000-2004. Dessa tillverkades i Sverige, därefter byggdes tågen på Bombardiers fabrik i Tyskland. Tre nya tåg levererades 2008 till Västtrafik som sedan gjorde en ny beställning på totalt 12 trevagnståg, medan Värmlandstrafik beställde 4 tågsätt. Dessa levererades 2012-2013. Fyra av tågen avdelades för Intercity-trafik på sträckan Göteborg-Karlstad.

Två Regina-motorvagnar i trafik för Upplands Lokaltrafik och X-trafik en vacker sommarkväll i Gävle 2014. Foto Frederik Tellerup.

Ägs av Transitio

Alla Reginatåg - förutom en del av Västtrafiks - ägs på pappret av vagnuthyrningsbolaget Transitio, även de fyra tåg SJ använder på sträckan Göteborg-Karlstad. Intresserade trafikutövare (länstrafikbolag) får köpa in sig i bolaget och kan sedan hyra tåg. Tågsätten behandlas som om de var trafikutövarens egna och får respektive bolags färgsättning och märkning. Numera används dock nästan enbart Transitios vagnsnumrering som baseras på tillverkningsnumret (9001 för först tillverkade Reginatåget) istället för trafikutövarens egen numrering. Många motorvagnar har därför bytt nummer från nummerserien 32xx (som ligger i SJ:s serie) till 90xx. Transitio har även några egna motorvagnar som används som reservtåg i fall något av de uthyrda tågen måste tas ur trafik.

En ganska stor del av den svenska regionaltrafiken på järnväg körs idag med Regina-motorvagnar

Under årens lopp har också en del motorvagnar flyttat från en trafikutövare till en annan. Efter att Upplands Lokaltrafik fått ER1-motorvagnar har t ex en del av UL:s Regina-motorvagnar hamnat hos X-Trafik och Norrtåg.

Vanlig i regionaltrafiken

En ganska stor del av den svenska regionaltrafiken på järnväg körs idag med Regina-motorvagnar, i synnerhet i Mellansverige (Bergslagen, Gävleborg, Värmland och Västra Götaland). Längre norrut sattes Reginatåg under en period in mellan Luleå och Umeå i form av den så kallade Norrskenan. 2007 infördes de även i trafiken mellan Sundsvall och Östersund (Mittnabotåget). Numera kan Norrtågs Reginamotorvagnar ses på dessa sträckor. SJ använde tidigare många Reginatåg i Mälardalen och en period även på sträckan Göteborg-Kalmar/Karlskrona. Mellan 2008 och 2010 gästspelade Regina-motorvagnar även på Skånebanan.

Transitio X52 9062 "Gröna tåget" i Rättvik 2007. Foto Markus Tellerup.

Vinterproblem

Vintern 2002 när tågen fortfarande var nya uppstod många problem och Bombardier fick ta fram ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med barnsjukdomarna. Bl a slitbanorna på hjulen slets ovanligt mycket och vattentankar till tågens toaletter frös sönder.

Annons

Rekordtåget "Gröna tåget"

Reginatågen har även fått positiv publicitet, särskilt X52 9062 som periodvis användes som provtåg i projektet Gröna tåget som syftade till att utveckla ett nytt svenskt snabbtåg. På tåget provades olika tekniska lösningar som nya boggier, aktiv fjädring m m. Sommaren 2006 satte Gröna tåget svenskt hastighetsrekord på järnväg (281 km/h). Rekordet slogs av samma tåg 2008 då man kom upp i 303 km/h. Mellan provkörningarna användes Gröna tåget i reguljär trafik. Projektet avslutades 2013 och motorvagnen återställdes då till normalt utförande. Den används nu av Norrtåg.

Regina för fjärrtrafik - X55

SJ beställde 2008 20 Reginatåg med inredning anpassad för fjärrtrafik. Dessa fick fyra vagnar och littera X55.

Interiörskiss SJ X52. Bild: SJ.

Mälartåg X52 9064 i Uppsala 2025. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik X52 9076 i Hallsberg 2022. Foto Ivar Lättman-Masch.

Norrtåg X52 9051 i Kilvo 2021. Motorvagnen användes tidigare av Upptåget, därav den röda färgsättningen. Foto Christian Tellerup.

Tåg i Bergslagen X51 9011 i Mora 2014. Motorvagnen har ett förflutet hos X-trafik, därav färgsättningen som skiljer sig från andra Tåg i Bergslagen-Reginor. Foto Frederik Tellerup.

Norrtåg X52 9042 i Umeå 2014. Foto Frederik Tellerup.

Värmlandstrafik X53 3284 i Kil 2004. Foto Markus Tellerup.

Tåg i Bergslagen X54 9056 i Hallsberg 2010. Foto Frederik Tellerup.

Transitio X52 3261 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.

Interiör X-Trafik X51 204 i Gävle 2003. Foto Markus Tellerup.

Interiör tidigare första klass Tåg i Bergslagen X51 9022 2016. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Tåg i Bergslagen X51 9022 2016. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass/kiosk Tåg i Bergslagen X51 9022 2016. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Värmlandstrafik X52 9082 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Transitio X52 3261 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.

Regina saknar låggolvsavdelning men i ena änden av B-vagnen finns lågt insteg. Via en hiss kan rullstolsburna nå resten av vagnen. Foto i Transitio X52 9044 2008, Frederik Tellerup.

Till vänster: Ingång Transitio X52 9044 2008 (vanligt högt insteg, jämför bilden ovan). Till höger: Knapp för att öppna ytterdörr och skylt som visar hur man öppnar innerdörr. Foto Frederik Tellerup.

Till vänster: Gång mellan vagnarna i Transitio X52 9044 2008. Till höger: toalett i B-vagnen. Foto Frederik Tellerup.

Förarhytt Värmlandstrafik X52 9082 2014. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Trafik i Mälardalen (nu Mälartåg) X50 9003 i Hälleforsnäs 2012. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik X50 3291 i Göteborg 2007. Västtrafiks fordon får numera en blå färg. Foto Frederik Tellerup.

SJ X52 9080 i Göteborg 2014. Foto Frederik Tellerup.

Upplands Lokaltrafik X52 9063 i Gävle 2014. Upptåget blev 2022 en del av Mälartågs trafik. Foto Frederik Tellerup.

Transitio/Gröna Tåget X52 9062 i Karlstad 2008. Foto Frederik Tellerup.

X-trafik X51 204 i Hudiksvall 2003. Foto Markus Tellerup.

Transitio/Skånetrafiken X52 9044 i Kristianstad 2008. Inhyrda Reginatåg användes under en period på Skånebanan. Foto Frederik Tellerup.

Transitio/Skånetrafiken UB52 9044 (mellanvagn) i Kristianstad 2008. Foto Frederik Tellerup.

Västmanlands Lokaltrafik X50 3244. Foto Markus Tellerup.

Upplands Lokaltrafik X50 305 i Uppsala 2003. Detta var Upptågets första färgsättning. Foto Markus Tellerup.

Transitio/SJ X52 3283 i Eskilstuna 2005. Foto Markus Tellerup.

Interiör Upplands Lokaltrafik X50 306 i Uppsala 2002. Foto Markus Tellerup.

Interiör andra klass SJ X52 3276 i Västerås 2003. Foto Markus Tellerup.

Förarhytt Transitio X52 9052 2003. Foto Frederik Tellerup.

Upplands Lokaltrafik X52 9064 i Tierp 2006. Foto Patrik Hansson.

X50 3243 i Stockholm 2005. Foto Christian Tellerup.

Västtrafik X53 3262 i Göteborg 2002. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik UB50 2182 (mellanvagn) i Göteborg 2005. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Västtrafik X53 3262 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör första klass Transitio X52 9051 i Stockholm 2003. Foto Christian Tellerup.

Mer om vagntypen

- Erik Sandblom: "Crusaris Regina" - ett nytt regionaltåg på bredden, artikel i tidningen Tåg 7/1998
- Jan Lindahl: X50 - knappast någon höjdare, artikel i tidningen Tåg 1-2/2001
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag