Malmö-Trelleborg

Kontinentalbanan / Trelleborgsbanan

Pågatåg på Trelleborg C 27 december 2015. Den gamla banhallen har åter kommit til heders - det är bara stationerna i Trelleborg och Malmö som kan ståta med banhall i Sverige. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Persontrafik och godstrafik
• Öppnad: 1898
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 32 km
• Dubbelspår: Malmö-Lockarp
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 160 km/h (200 km/h Rosengård-Fosieby)

Historia

Trelleborg fick järnvägsförbindelse 1875 genom Lund-Trelleborgs Jernväg (LTJ) och från Malmö 1886 genom Malmö-Trelleborgs Järnväg (MTJ) som gick via Vellinge. 1898 öppnades en järnväg med östligare sträckning, Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), som precis som namnet anger byggdes för att ta hand om den långväga trafiken ut i Europa. Banan gjordes extra påkostad och kostade betydligt mer än vad MTJ gjort.

Tågfärjor

Från början fick resenärerna själva byta till postbåtar i Trelleborg men 1909 sattes de första ångdrivna tågfärjorna, S/S Drottning Victoria, S/S Deutschland och S/S Preussen, in på leden till Sassnitz. Det innebar ett stort uppsving för trafiken. Direkta vagnar sattes in från Oslo och Stockholm till Berlin och Hamburg. I Trelleborg kompletterades centralstationen med en färjestation, Trelleborg F. I samband med invigningen av tågfärjeleden förstatligades också MKontJ eftersom banan ansågs vara av riksintresse och alltså borde drivas av SJ, Statens Järnvägar.

Nyfikna resenärer samlas i fönstren på de svenska och tyska personvagnarna som rullar ombord på S/S Deutschland i Trelleborg på 1930-talet. Foto Järnvägsmuseet.

Nya boggievagnar

Vid öppningen av tågfärjeleden satte SJ in nya boggievagnar i trafiken. De var för dåtiden mycket moderna och hade inbyggda plattformar och bälgar i ändarna så att resenärerna kunde gå skyddade mellan vagnarna. Vagnarna var byggda enligt den smalare kontinentala profilen för att kunna gå i internationell trafik. Tågen drogs på de svenska sträckorna av ånglok littera A, senare B och även F. Efter elektrifieringen användes D-lok. I den lokala persontrafiken sattes tidigt motorvagnar in, bland andra Xoa4, efterföljaren X7 och, vid insättandet av SJ:s färja Gustav Vasa på Travemündeleden, “paprikatåget” Yoa2 (X9).

Omläggning i Trelleborg

Kontinentalbanan elektrifierades 1933 och på 1950-talet byggdes en del av sträckningen i Malmö ut till dubbelspår för att underlätta för den tidvis täta trafiken. Infarten i Trelleborg som gick i en snäv kurva med många vägkorsningar byggdes om 1970 så att järnvägen fick en östligare dragning. De lokala persontågen fick på samma gång Trelleborg F som slutstation och Trelleborg C stängdes. Bara tre år senare lades dock det mesta av den lokala persontrafiken ner. Ett tågpar fortsatte att gå till 1977, men sedan var det slut.

2003 gjorde Berlinaren återbesök i Malmö - nu som museitåg. Motorvagnstypen VT 18.16 byggdes i mitten av 1960-talet i åtta exemplar till den östtyska järnvägen, DR. Tågen användes i prestigefulla internationella förbindelser. Foto Frederik Tellerup.

Utländska vagnar

Mellan 1969 och 1971 körde östtyska Deutsche Reichsbahn (DR) ett motorvagnståg Malmö-Berlin under namnet Berlinaren.

De internationella persontågen kom efter hand att bestå mest av utländska vagnar - inte bara tyska utan även tjeckoslovakiska och ryska beroende på tågens destination. På den svenska sträckan kopplades dock alltid en svensk personvagn till för nationella resenärer. Mellan 1968 och 1971 körde östtyska Deutsche Reichsbahn (DR) ett motorvagnståg Malmö-Berlin under namnet Berlinaren.

I början av 1990-talet ökade den internationella trafiken kraftigt med fyra dagliga tåg - “Sassnitz-Express”, “Berlinaren” och ytterligare ett dagtåg Malmö–Berlin samt “Csardas” Malmö–Budapest. I slutet av 1990-talet försvann dock alla tågen utom “Sassnitz-Express”, som först bytte namn till “Nils Holgersson” och sedan “Berlin Night Express”. SJ:s samarbetspartner DB önskade dock inte längre köra nattågen på tysk sida och 2000 tog istället ett privat tyskt bolag, GVG, över.

Mot kontinenten via den skånska slätten: Nattåget "Csardas" vid Västra Ingelstad 4 april 1996. Främsta vagnen är en svensk AB3-vagn som kopplades av i Trelleborg, resten av vagnarna är ungerska eller tjeckiska och hade bl a Prag och Budapest som destination. I dag kan man inte längre se utländska personvagnar på Kontinentalbanan. Foto Frederik Tellerup.

Förlängt dubbelspår

I samband med Öresundsförbindelsens öppnande 2000 rustades sträckan genom Malmö upp och dubbelspåret förlängdes från Lönngatan (Malmö Persborg) till Lockarp där linjerna till Köpenhamn, Trelleborg och Ystad skiljs åt.

SJ gav upp nattågstrafiken

2011 bestämde sig SJ för att lägga ned den anrika nattågstrafiken till Berlin på grund av dålig lönsamhet. Veolia (numera Snälltåget) återupptog dock trafiken våren 2012 och började köra nattåg under sommarsäsongen.

Pågatåg mot Trelleborg i Västra Ingelstad i december 2015, då den nya persontrafiken på banan bara var ett par veckor gammal. Till höger det gamla stationshuset. Foto Frederik Tellerup.

Åter lokal persontrafik

Malmö-Trelleborg var länge med på listan över framtida utbyggnader av den lokala och regionala tågtrafiken i Skåne (Pågatågen) och vid tidtabellsskiftet i december 2015 återfick banan lokaltrafiken till sist. Nya hållplatser för persontågen byggdes i Östra Grevie och Västra Ingelstad och gamla Trelleborg C rustades upp, inklusive stationens anrika banhall.

Malmö stad och Region Skåne började 2010 arbeta för skapa lokal persontrafik från Malmö C via Kontinentalbanan och Öresundsbanan till Citytunneln och tillbaka till Malmö C, alltså i en ring runt staden. Projektet innebar att en ny hållplats byggdes i Rosengård, samtidigt som hållplatserna Östervärn och Persborg återöppnades. Trafiken startade 9 december 2018 och har fått namnet Malmöpendeln. 

Nattågstrafiken försvann igen

På grund av pandemin och osäkerhet runt färjetrafiken Trelleborg-Sassnitz ställde Snälltåget in sin nattågstrafik till Berlin sommaren 2020. Från 2021 körs nattågen istället via Danmark och Hamburg. Därmed har Sveriges sista persontågstrafik med tågfärja förmodligen upphört för gott. 

Pågatåg i Persborg i Malmö 2019. Pågatågstrafiken på den här delen av Kontinentalbanan är inte en del av trafiken till Trelleborg utan den så kallade Malmöpendeln som går i en ring Malmö C-Triangeln-Hyllie-Svågertorp-Persborg-Rosengård-Östervärn-Malmö C. Foto Christian Tellerup.

Trafik

Persontrafiken består av pågatåg som körs med X61-motorvagnar i regi av Skånetrafiken. Tågen Malmö-Trelleborg går via Citytunneln medan trafiken på Kontinentalbanan i östra Malmö är en del av "Malmöpendeln" som går i en ring Malmö C-Triangeln-Hyllie-Svågertorp-Persborg-Rosengård-Östervärn-Malmö C.

Godstågen körs av bl a Green Cargo och dras av bl a Rd2 och Rc4. Även andra godsbolag använder banan.

Ett kort godståg vid kilometer 632 (räknat från Stockholm) i Arrie 2005. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Tågen på Kontinentalbanan utgår från Malmö C (persontåg) eller Malmö godsbangård, men banan börjar egentligen inte förrän vid Östervärn (Övn, 0 km/km 620) i norra Malmö där linjen svänger av österut. Pågatågen till/från Trelleborg går dock inte den här vägen utan genom Citytunneln för att sedan ansluta till Kontinentalbanan vid Lockarp (se nedan). Östervärns station hette tidigare Lundavägen, men bytte namn 2000. Namnet togs från den nedlagda privatbanestation som tidigare funnits i närheten. Vid Östervärn fanns tidigare en hållplats för tågen till Ystad (som numera också går via Citytunneln) och hållplatsen återöppnades 9 december 2018 när trafiken med Malmöpendeln startade. Banan fortsätter till Rosengård (Rog, 2 km/km 622) som är en nybyggd hållplats för Malmöpendelns lokaltåg.

Banan fortsätter vidare söderut förbi Malmö Persborg (Mpb, 3 km/km 623) som också det är en tidigare hållplats för Ystadstågen, även denna återöppnades i samband med den nya lokaltrafiken. Färden fortsätter genom Malmös utkanter förbi Fosieby (Fsb, 5 km/km 625). Denna sträcka användes tidigare av alla tåg till och från Ystad, Trelleborg och Köpenhamn och var mycket livligt trafikerad, men efter att Citytunneln öppnade 2010 blev det betydligt lugnare. I och med lokaltrafiken med Malmöpendeln har dock trafiken blivit livligare igen. I Fosieby tar järnvägen till Köpenhamn av mot väster. Dubbelspåret fortsätter ytterligare någon kilometer till Lockarp (Lrp, 7 km/km 627) där Ystadbanan viker av österut och Kontinentalbanan fortsätter mot söder. Här finns också ett förbindelsespår till Öresundsbanan för tåg från Ystad/Trelleborg. 

Stationen i Västra Ingelstad gick tidigare under namnet Jordholmen eftersom man ansåg att Västra Ingelstad kunde förväxlas med andra stationer. Men nu har hållplatsen fått samma namn som den lilla byn på den skånska slätten. Foto 2015, Frederik Tellerup.

Vi passerar den f d stationen i Arrie (11 km, km 631) och kommer till Västra Ingelstad (Vid, 14 km/km 634) där pågatågen gör uppehåll. Stationen gick tidigare under namnet Jordholmen efter en plats i närheten. Vi är mitt på Söderslätt och järnvägen går genom ett mjukt böljande jordbrukslandskap. Östra Grevie (Ög, 18 km/km 638) är nästa stopp för pågatågen innan mötesstationen Skytts Vemmerlöv (Svö, 24 km/km 644) passeras.

Därefter är det bara en knapp mil kvar till Trelleborg (Trg, 32 km/km 652) dit infarten går i en halvcirkel runt stadens östra utkanter. Den stora bangården ligger vackert vid havet - tyvärr också som en barriär för badsugna och strandflanörer. Den tidigare färjestationen, en oansenlig byggnad med en plattform, ligger i omedelbar anslutning till färjelägena. Centralstationen som liknar en borg med sina tinnar och torn ligger några hundra meter närmare stadens centrum. Stationens banhall (som tillsammans med den på Malmö C är de enda som finns kvar i Sverige) har åter kommit till heders - här stannar pågatågen sedan trafikstarten i december 2015. Tidigare fanns det ett litet järnvägsmuseum i banhallen, nu har stationen efter sin törnrosasömn blivit resecentrum för både tåg och bussar.

Trelleborg har till sist fått ett riktigt resecentrum för både bussar och tåg - ett stenkast bort lägger även färjorna till Tyskland till. Foto 2015, Frederik Tellerup.

Hållplatsen Rosengård i Malmö 2019. Foto Christian Tellerup.

Snälltågets nattåg till Malmö inväntar avgång på Berlin Hauptbahnhof 13 juli 2016, då nattågen till och från Berlin fortfarande gick via Kontinentalbanan. Loket är ett ellok typ 109 från det privata bolaget GVG. Loktypen var den första egenutvecklade ellokstypen i DDR och byggdes i 96 exemplar under 1960- och 70-talen. Foto Frederik Tellerup.

SJ:s nattåg Berlin-Malmö vid Arrie 5 oktober 2005. Foto Frederik Tellerup.

Ett ensamt Rc-lok på väg mot Malmö i Lockarp 8 maj 2005. Spåret i förgrunden är Ystadbanan. På platsen finns numera en skärning under Kontinentalbanan för förbindelsespåret till Öresundsbanan. Foto Frederik Tellerup.

Sommaren 1996 gick en Y1-motorvagn Malmö-Trelleborg som en extra förbindelse med anslutning till båten. Här ses Y1 1313 vid Trelleborg F. Foto Frederik Tellerup.

Banhallen på Trelleborg C användes under en period som ett improviserat järnvägsmuseum. Förutom ångloken syns bl a ett D-lok. Foto 1993, Frederik Tellerup.

Pågatåg i banhallen på Trelleborg C 27 december 2015. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90.
- Lars Erik Bernström: Statens Järnvägars vackraste tåg (om personvagnarna för kontinenttrafiken), tidskriften Tåg 6/1984
- Lars Olsson: Banhallen i Trelleborg räddas, tidskriften Tåg 10/1999