Här finner du förklaringar till de begrepp som används i faktarutan på varje loktyps sida. I cirklarna ovanför faktarutan presenteras lokets längd (i meter), tjänstevikt (i ton), effekt (i kW) och högsta hastighet (i km/h).
Status
Om loktypen används i trafik eller är utgången (slopad, ombyggd till annan typ eller annat).
Typ
Visar vilken typ av framdrivning loket har. De två största grupperna är ellok och diesellok. Inom dessa, framför allt när det gäller dieselloken, skiljer man på olika typer. Det finns till exempel dieselhydrauliska och dieselelektriska lok. Ett mindre diesellok med lägre effekt kallas ofta lokomotor. På senare tid har det också kommit bimodala lok, t ex ellok som även har en liten dieselmotor för att kunna växla på oelektrifierade spår. I lokguiden kategoriseras dessa utifrån vilken typ av framdrivning som huvudsakligen används.
Axelföljd
Visar hur lokets hjul är arrangerade. Axelföljden kan berätta en del om lokets prestanda och gångegenskaper. Den anges med bokstäver och siffror enligt ett visst system. Läs mer på sidan om axelföljd.
Längd
Lokets längd över buffertar. Om loket inte har buffertar anger talet längd över koppel eller stötplan. Bredd anges inte men är normalt ca 3000 mm.
Tjänstevikt
Lokets vikt i tjänst inklusive eventuellt bränsle.
Max axellast
Vilken maximal axellast loket har, alltså den tyngd som varje axel utövar på spåret. Har betydelse för vilka banor loket kan trafikera då alla banor har en största tillåten axellast (STAX). Läs mer om STAX i banguiden.
Effekt
Visar motoreffekten, mäts i kilowatt (kW). Principiellt kan man säga att ju högre talet är, desto starkare är loket. Om man vill veta effekten mätt i hästkrafter (hk) istället multipliceras kW-talet med 1,36. Har loket flera motorer, vilket är vanligt i framför allt boggieellok, är värdet den sammanlagda effekten. För ellok anges effekten i så kallad timeffekt, det vill säga den effekt loket kan prestera vid en viss hastighet under en timme. Hastigheten brukar vara ungeför två tredjedelar av lokets största tillåtna hastighet.
Startdragkraft
Den dragkraft som loket kan utveckla vid start från stillastående. Mäts i kilonewton.
Bromsvikt
Bromsvikten anger bromsverkan för fordonet. Bromsvikten är den kraft, omräknad i ton, med vilken samtliga bromsblock på fordonet trycker mot hjulen.
De flesta järnvägsfordon har tryckluftsbroms. En huvudledning med luft under tryck går igenom hela tåget (består tåget av flera vagnar kopplas de ihop med slangar samtidigt som kopplen). Trycket i huvudledningen upprätthålls med en kompressor på dragfordonet (loket/motorvagnen). När lokföraren bromsar släpps luft ut och trycket i huvudledningen sjunker, vilket påverkar bromscylindrarna på vagnarna. Det gör i sin tur att bromsblocken trycks mot hjulen med den kraft som motsvaras av det sänkta trycket i huvudledningen.
Ett lätt och snabbt persontåg har andra krav på broms än ett tyngre och långsammare godståg. Därför finns olika bromskategorier (bromsgrupper) för att ställa in bromsarna på ett tåg.
- G-broms har långsam tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. Används t ex för speciellt långa och tunga godståg som malmtåg.
- P-broms har snabb tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. Används vanligtvis för godståg.
- R-broms har snabb tillsättning och lossning samt hög bromskraft. Används vanligtvis för persontåg.
Moderna fordon kan även ha magnetskenbromsar (trycks mot rälerna vid inbromsning) och elektrodynamisk broms där elmotorn bromsar (elbroms). Bromsvikt för lok med elbroms inkopplad anges som P+E och R+E.
Dynamisk vikt
Dynamisk vikt är dragfordonets statiska vikt med ett tillägg för att roterande massor (t ex elmotor) ska bromsas upp. Anges om uppgift finns.
Hastighet
Lokets största tillåtna hastighet i kilometer per timme, det vill säga den hastighet loket är godkänt för i normal trafik. Gränsen för hur fort loket kan gå rent tekniskt kan alltså vara högre. Största tillåtna hastighet förkortas ofta "sth".
Tillverkare
Företaget som tillverkat loken. I många fall är tillverkningen ett samarbete där ett företag till exempel står för elutrustningen medan ett annat gör lokkorgarna. Då anges den som haft huvudansvaret som tillverkare.
Stora (historiska) svenska tillverkare:
- Asea (Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget). Verkstäder i bland annat Västerås. Tillverkade många ellok och elmotorvagnar (de elektriska delarna). Blev 1988 en del ABB och senare Adtranz, som i sin tur såldes till den internationella koncernen Bombardier 2001. Bombardier Transportation blev 2021 en del av Alstom. En del verksamhet finns kvar i Sverige men några tåg tillverkas inte längre i Sverige. Klassiska Asea-produkter är t ex D-loket och Rc-loket.
- AB Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ). Verkstäder i Arlöv utanför Malmö, Linköping och Falun. Tillverkade bland annat diesellok, personvagnar, motorvagnar och även ellok i samarbete med Asea. Verksamheten upphörde i början av 1970-talet.
- Nohab (Nydqvist & Holm AB) i Trollhättan. Började tillverka ånglok redan på 1800-talet och tillverkade många diesellok under 1950- , 60- och 70-talen. Exporterade även lok till bland andra Danmark och Norge. Klassiska Nohab-lok är till exmpel TMY och T43.
- Kalmar Verkstads AB (KVAB). Byggde bland annat lokomotorer och personvagnar. Såldes 1990 till ABB och blev liksom Asea en del av Adtranz och därefter Bombardier Transportation. Tillverkade i samarbete med före detta Asea X2-tågen under 1980- och 90-talen. Fram till avvecklingen 2005 då Bombardier valde att flytta tillverkningen till Tyskland tillverkades även Öresundståget X31K i Kalmar.
- Kockums Mekaniska Verkstad (KMV) i Malmö. Tillverkade bland annat personvagnar och lokomotorer. Verksamheten levde vidare under en period genom företaget Kockums Industrier som tillverkade godsvagnar.
Byggår
Det/de år loken levererats.
Byggt/inköpt antal
Antalet lok som tillverkats av aktuell typ till de ägare som anges, eller hur många som köpts in om det är till exempel begagnade lok. Observera att i en del fall kan fler lok av samma typ tillverkats till exempelvis industribanor och detta anges inte.
Ursprunglig nummerserie/nummer
Anges om uppgifter finns tillgängliga. De nummer som fordonen fått vid leveransen eller som de fått i Sverige om det gäller importerade fordon. När det är importerade eller ombyggda fordon anges bara "Nummer" som rubrik.
Tillhör/tillhörde
Vem som äger/ägde loken. Lok som tillhör industrier redovisas inte. Numera kan fordon ägas av uthyrningsföretag som leasar ut dem, som ägare anges då oftast både uthyrare och användande bolag.
Littera och nummer
Alla lok har en typbeteckning, ett littera, för att skilja olika typer åt. Litterat berättar vilken loktyp det är och kan ofta också säga något om loktypens egenskaper. Läs mer om littera.
Förutom littera har fordonet även ett nummer så att man kan skilja på olika fordonsindivider. I dag används europeiska EVN-nummer på alla lok, motorvagnar och personvagnar.
