Falun-Grycksbo

Banan till Grycksbo går genom centrala Falun och har ett flertal vägkorsningar. Foto 2025, Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Tidvis museitrafik
• Öppnad: 1889
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 13 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: S
• Hastighet: Upp till 30 km/h

Historia

Den här korta banan är en rest av Falun-Rättvik-Mora Järnväg (FRMJ), ett bolag som såg sin början på 1880-talet.

Blandat tåg på stationen i Grycksbo 1915. Foto Järnvägsmuseet.

Nära koppling till Gävle-Dala Järnväg

Järnvägens syfte var att skapa en förbindelse mellan GDJ:s huvudlinje Falun-Gävle och Siljan

FRMJ:s huvudägare var Gävle-Dala Järnväg (GDJ) och järnvägens syfte var att skapa en förbindelse mellan GDJ:s huvudlinje Falun-Gävle och Siljan. 1889 öppnades dess första del Falun-Grycksbo-Sågmyra. Knappt ett år senare stod den färdig upp till Rättvik och efter ytterligare ett år till Mora-Noret strax öster om Mora. 1892 förlängdes den ytterligare, nämligen upp till Orsa. Trafiken sköttes hela tiden av GDJ och 1920 upplöstes FRMJ som bolag och banan blev en del av GDJ. Hela GDJ:s bannät togs över av staten 1947 och inkorporerades i SJ 1948. (Den nordligaste bandelen Mora-Orsa blev statlig tidigare som en del i byggandet av Inlandsbanan - se vidare Mora-Brunflo.)

Pappersbruket i Grycksbo 1962. Bruket hade ett eget växellok. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Nedläggningar

Den 1 december 1965 blev dagen då en stor del av före detta FRMJ försvann från järnvägskartan. Trafiken till Rättvik och Mora leddes i fortsättningen via banan från Borlänge. Persontrafiken drogs in på hela sträckan Falun-Rättvik och mellan Grycksbo och Rättvik även godstrafiken. Den senare sträckan revs upp kort därefter. Nu återstod sträckan Falun-Grycksbo för transporterna från pappersbruket i Grycksbo. 1987 lades även denna trafik ned då pappersbruket övergick till att använda lastbil.

Ett tåg från Grycksbo med två V5-lok i täten korsar Magasinsgatan i Falun den 5 februari 2007. Under trafiktiden 2003-2009 användes främst V5 och i viss mån T44-lok i tågen. Foto Anders Lavas.

Pånyttfödelse 2003

Efter att Stora Enso investerat i en ny rationell modell för sina papperstransporter visade det sig åter bli billigare att använda järnväg hela vägen från Grycksbo. Det så kallade "Base Port"-konceptet innebär järnvägs- och sjötransporter med stora containrar (SECU-boxar - Stora Enso Cargo Units) som lastbärare. Återupptagandet av trafiken stötte på svårigheter och överklaganden på grund av järnvägens centrala sträckning genom Falun. Bland annat räddningstjänsten uttryckte farhågor eftersom det på en lång sträcka inte finns någon planskild vägkorsning med banan. Till slut kunde ändå beslutet om återstart fattas under 2002 och efter en viss banupprustning inleddes trafiken i september 2003.

Nedlagd på nytt

2006 sålde Stora Enso bruket i Grycksbo till en ny ägare. De valde att inte använda sig av Grycksbobanan för brukets transporter och det sista ordinarie tåget på banan rullade i mars 2009. I december samma år såldes bruket på nytt - nu till koncernen Arctic Paper - men transporterna har fortsatt att gå på väg.

I dag är det bara museiföreningen Gefle-Dala Järnväg (mfGDJ) som trafikerar Grycksbobanan. Vid stationen i Falun har föreningen sina fordon i två lokstallar. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Ingen reguljär trafik. Museiföreningen Gefle-Dala Järnväg (mfGDJ) i Falun kör tidvis museitåg på banan. I tågen används vanligtvis ånglok av typerna B eller E2 med personvagnar av 1930-talstyp.

Annons

I Falun har banan till Grycksbo en egen plattform (i förgrunden) på baksidan av stationshuset. Härifrån utgår mfGDJ:s museitåg till Grycksbo. Bergslagsbanans spår skymtar bakom träden till vänster. Foto 2025, Frederik Tellerup.

Beskrivning

Banan ansluter till järnvägen mellan Borlänge och Gävle via bangården vid Falun C (Fln, 0 km/km 92). Vid stationen har museiföreningen Gefle-Dala Järnväg sina fordon i två lokstallar som då och då är öppna för besök. Grycksbobanan tar sin början bakom stationshuset där banan har en egen plattform. Järnvägen svänger norrut och inledningsvis går den genom centrala Falun och har åtskilliga plankorsningar med stadens gator. Tidigare fanns en centralt belägen station vid namn Falun norra (1 km/km 93).

Vid Bergsgårdens före detta hållplats går banan längs sjön Grycken. Foto i juni 2004, Markus Tellerup.

Banan går sedan väster om sjön Varpan. Vackert belägna Bergsgården (9 km/km 101) fungerade tidigare som hållplats. De sista kilometrarna följer banan sjön Gryckens östra strand. Färden tar slut vid bangården i Grycksbo (Gyo, 13 km/km 105). En ny anläggning för lastning av containrar byggdes här i samband med att godstrafiken återupptogs i början av 2000-talet.

Fram till upprivningen 1966-67 fortsatte banan från Grycksbo via Sågmyra, Slättberg och Västgärde upp till Rättvik. FRMJ:s vidare sträckning norrut finns kvar som delar av Siljansbanan (Rättvik-Mora) respektive Inlandsbanan (Mora-Orsa).

Grycksbo fick ett nytt stationshus 1941. Huset finns fortfarande kvar. Foto 1970, Järnvägsmuseet. Licens CC BY-SA.

Grycksbobanans utfart i Falun 2025. Till höger stationshuset som numera har ersatts av ett modernt resecentrum. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Inger Söderlund: Det våras (kanske) för Grycksbobanan, tidskriften Tåg nr 1-2/2002
- Inger Söderlund: Klart Grycksbo till sist, tidskriften Tåg nr 9/2002
- Inger Söderlund: Upprustningen av Grycksbobanan igång, tidskriften Tåg nr 12/2002
- Inger Söderlund: Grycksbobanan öppnad igen, tidskriften Tåg nr 9/2003