Svensk Tågkraft TMX 1021 i Mariestad 2026. Foto Frederik Tellerup.18,3
m89
ton1047
kW120
km/hFakta
- Status: I trafik
- Typ: Dieselelektriskt lok
- Axelföljd: (A1A)'(A1A)'
- Längd: 18300 mm
- Tjänstevikt: 89 ton
- Max axellast: 16 ton
- Effekt: 1047/1064/1235 kW (beroende på motorvariant)
- Startdragkraft: 160 kN
- Bromsvikt G/P/R: 60/76/110 ton
- Dynamisk vikt: 98 ton
- Hastighet: 120 km/h
- Tillverkare: Nohab
- Byggår: 1960-1962
- Inköpt antal: 17
- Nummer (inköpta till Sverige): 1004, 1009, 1012, 1013, 1014, 1015, 1016, 1017, 1019, 1021, 1024, 1028, 1031, 1033, 1038, 1041, 1042
- Tillhör: Railcare, Svensk Tågkraft, SHN Cargo
Dieselloken som hittade hem
När danska DSB började slopa sina MX-diesellok i början på 1990-talet köpte flera privata godsbolag i Sverige lok, bland andra Inlandsbanan AB (IBAB) och godsbolaget BSX. I Sverige fick loken littera TMX och målades om i respektive bolags färger.
Tillverkades av Nohab
Loktypen tillverkades av svenska Nohab i Trollhättan 1960-1962 i sammanlagt 45 exemplar. Två serier byggdes - det första fick en något svagare motor, GM 567C på 1047 kW (nummer 1001-1020), medan den andra serien fick GM 567D1 på 1064 kW (nummer 1021-1045). Några av de loken som finns i Sverige har senare fått motorn GM 12-645E på 1235 kW.
Loktypen tillverkades av svenska Nohab i Trollhättan 1960-1962 i sammanlagt 45 exemplar
TMX-loken är växlade för en största hastighet på 133 km/h men är i Sverige bara godkända för 120 km/h. Loken kan multipelköras med andra TMX-lok och med TMY och TMZ. Ett flertal av loken har på senare tid fått utrustning för radiostyrning.
"Gammeldanskar"
MX-loken hade många likheter med de MY-lok som Nohab hade börjat tillverka till DSB i mitten av 1950-talet. MY var längre, tyngre och starkare men på sidobanor behövde DSB lok med lägre axeltryck och därför togs MX-loken fram. Även flera av MY-loken såldes till Sverige under 1990-talet, se TMY. Ursprunget gör att både TMY- och TMX-loken skämtsamt kallas för "gammeldanskar" i Sverige.
De båda loktyperna är utseendemässigt väldigt lika men MX-loken har till skillnad från MY tre runda maskinrumsfönster istället för fyra och en annan placering av ventilationsgallren.
Totalt 17 inköpta lok
Elva lok kom till Sverige under 1990-talet. Godsbolaget BSX köpte sex lok, Inlandsbanan fyra lok och Tågab ett lok
2006 köpte Svensk Tågkraft två MX-lok från LJ i Danmark och 2012 ytterligare tre lok från Contec. 2022 tillkom ett sista lok från BLDX, också det ett danskt bolag. Totalt hamnade alltså 17 MX-lok i Sverige, men på grund av bland annat ägarbyten och avställningar så har alla lok aldrig varit i trafik samtidigt.
Efter att Inlandsbanan AB tagit över trafiken på Inlandsbanan provade man under några år att köra loktåg. Här gör "Vildmarkståget" mellan Östersund och Mora uppehåll i Sveg i början av juli 2003. Dragkraft är TMX-loket 1016. Foto Markus Tellerup.Användes i persontrafik på Inlandsbanan
MX-loken användes i Danmark till all slags trafik, både i persontrafik och godstrafik. I Sverige drar loken vanligtvis bara godståg men i början av 2000-talet användes Inlandsbanans TMX-lok även i persontrafik i de så kallade "Vildmarkstågen" på Inlandsbanan. Loken och vagnarna i tågen fick en röd färgsättning. Dotterbolaget som marknadsförde och sålde resorna på Inlandsbanan ändrade dock 2004 namn till Grand Nordic och två av TMX-loken (och även flera personvagnar) målades om i en mörkblå färgsättning med texten Grand Nordic. Satsningen på loktågen upphörde dock efter ett par år och 2012 slutade man att använda namnet Grand Nordic.
Annons
Specialmålning
Det TMX-lok som Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab) köpte hade en specialmålning i olika färger som loket fick under sin DSB-tid (se bild på TMX 104 nedan). Loket ägs numera av Svensk Tågkraft. Det har fått deras färgsättning i rött och svart och har återfått numret 1021.
Slutstationen? Avställda Railcare TMX 1014 i Långsele 2025. Till vänster skymtar ett 1144-lok. Foto Frederik Tellerup.Många ägarbyten
Många av loken har under sin tid i Sverige bytt ägare och färgsättning både en och två gånger. Inlandsbanans fyra lok såldes till Three T (numera Railcare) 2014.
De lok BSX köpte såldes efter några år till ett annat godsbolag, BSM, som i sin tur blev uppköpt av BK Tåg år 2000. BK Tågs lok fördes senare över till Svensk Tågteknik (STT) som sedermera gick i konkurs. Loken hamnade sedan hos bland andra Svensk Tågkraft som i dag har de flesta av TMX-loken. Loken har flera olika färgsättningar men de flesta har en färgsättning i rött eller rött och svart.
Svensk Tågkraft TMX 1042 i Jakobsberg 2014. Foto Markus Tellerup.
Svensk Tågkraft TMX 1012 i Hallsberg 2025. Foto Frederik Tellerup.
Svensk Tågkraft TMX 1033 i Nässjö 2006. Foto Ingemar Gustafsson.
Svensk Tågkraft TMX 1038 i Jönköping 2024. Foto Frederik Tellerup.
Svensk Tågkraft TMX 1009 i Värnamo 2012. Foto Felix Hubertsson.
Avställda Railcare TMX 1013 i Långsele 2025. Foto Frederik Tellerup.Utgångna varianter/färgsättningar
Inlandsbanan (IBAB) TMX 1013 i Malmö 2006. Loket tillhör nu Railcare. Foto Frederik Tellerup.
Inlandsbanan (IBAB) TMX 1014 i Uppsala 2001. Markus Tellerup.
BK Tåg TMX 1042 i Nässjö 2003. Loket tillhör numera Svensk Tågkraft AB. Foto Ingemar Gustafsson.
Bantåg (numera Railcare) TMX 1015 i Vassijaure 2006. Foto Håkan Nebelius.
BSM TMX 1012 i Kil 2000. BSM var ett mindre godsbolag som köptes upp av BK Tåg 2000. Foto Markus Blidh.
Tågab TMX 104 i Kristinehamn 2000. Loket har en specialmålning som det fick under DSB-tiden när det användes för provkörningar med säkerhetssystemet ATC och designen ska symbolisera kretskort. Foto Markus Blidh.
Svensk Tågteknik TMX 1024 i Nässjö 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bantåg TMX 1015 i Kil 2005. Målning kvar från tiden hos Inlandsbanan AB. Jämför bild ovan. Foto Markus Tellerup.
IBAB/Tågkompaniet TMX 1013 i Boden 2000. Tågkompaniet återupplivade persontrafiken Boden-Haparanda sommaren 2000 och hyrde lok och vagnar från Inlandsbanan AB till tågen. Resenärerna var dock inte tillräckligt många och försöket varade bara en sommar. Foto Markus Blidh.
Interiör förarhytt TMX 1014 2003. Foto Markus Blidh.Mer om loktypen
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Erik Forss: My, Mv och Mx-loken vid DSB, artikel i tidningen Tåg 4/1994
- Erik Forss: Mx- och My-lokens vidare öden, artikel i tidningen Tåg 4/1995
- Rutger Friberg: Opus My och Mx, artikel i tidningen Allt om Hobby 2/1998 (del 1) och 3/1998 (del 2)
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
- Svante Fäldt: Brokig fordonsflotta hos Tågab, artikel i tidningen Tåg 6-7/2003
- Jernbanen.dk
- Danskejernbaner.dk
Andra länkar:
- Svenska-lok.se

