Iore 123+129 i Krokvik 2019 Iore 123+129 i Krokvik 2019. Foto Christian Tellerup.

Annons

Bild: Iore 123+129 i Krokvik 2019Iore 123+129 i Krokvik 2019. Foto Christian Tellerup.

45,8

m

360

ton

10800

kW

80

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: I trafik
  • Typ: Ellok
  • Axelföljd: Co'Co'+Co'Co'
  • Längd: 45810 mm
  • Tjänstevikt: 360 ton
  • Max axellast: 30 ton
  • Effekt: 12 x 900 = 10800 kW
  • Startdragkraft: 1300 kN
  • Bromsvikt G/P: 140/154 ton
  • Hastighet: 80 km/h
  • Tillverkare: Bombardier
  • Byggår: 2000-2004, 2009-2010, 2012-2013
  • Byggt antal: 34 enkellok som går kopplade som 17 dubbellok
  • Tillhör: LKAB Malmtrafik

Siffrorna gäller dubbellok eftersom loken vanligtvis går parkopplade.

Det envisa malmtågsloket

På 1990-talet började Dm3-loken bli ålderstigna samtidigt som man ville höja kapaciteten i tågen på Malmbanan. Gruvbolaget LKAB:s transportbolag Malmtrafik i Kiruna AB (MTAB, numera LKAB Malmtrafik) beställde därför en ny typ av malmtågslok av Bombardier. Loken togs fram speciellt för MTAB men fick många likheter med andra ellok från Bombardiers TRAXX-familj.

Parkopplade lok

Ett Iore-lok består egentligen av två parkopplade lok. Ett lok, eller lokhalva om man så vill, kan alltså köras som ett eget lok men det sker inte i normal trafik. Upp till fyra (individuella) lok kan dessutom multipelköras vid behov. Vilka individuella lok som går sammankopplade varierar och kan ändras vid till exempel verkstadsbesök.

Det parkopplade loket är 46 meter långt, väger 360 ton och kan dra tåg med en vikt på drygt 8000 ton. För att klara tågvikten har loken gjorts extra tunga genom att göra lokkorgen 4 cm tjock - på ett vanligt lok är väggarna en tiondel så tjocka. Lokens tyngd och därmed stora axellast betyder att de inte kan köras på andra banor än Malmbanan som är anpassad för så hög axellast.

Alla hjul går lika fort

Varje lokdel har två boggier med vardera tre drivande axlar. Den fördel med koppelstångsdrift som Dm3 hade genom låg slirningsrisk kompenseras på Iore med att strömmen till motorerna automatiskt regleras så att alla axlar i boggien går lika fort. Lokets hastighet övervakas av fordonsdatorn som också styr broms, multipelkoppling med mera.

Loken har blockbroms och elektrodynamisk broms. Iore har inte vanliga skruvkoppel som de flesta andra svenska järnvägsfordon utan automatkoppel av SA3-typ, anpassade till malmvagnarna som loken drar.

Iore 114+120 i Bergfors 2013 Iore 114+120 i Bergfors 2013. Foto Christian Tellerup.

Nya beställningar 2007 och 2011

Det första loket kom till Sverige i augusti 2000 och provkördes samma höst. Loken sattes in i ordinarie trafik under 2001 och alla de första 18 loken var levererade tre år senare. Sommaren 2007 beställdes ytterligare åtta lokdelar (fyra parkopplade lok). Som de tidigare tillverkades dessa lok vid Bombardiers anläggning i Kassel i Tyskland. Det första loket i den andra serien - nr 119 - anlände till Kiruna hösten 2009. En tredje serie med åtta lokdelar beställdes i april 2011 och dessa tillverkades 2012-2013.

Toalett ombord

Vanligtvis saknar svenska lok toalett men Iore fick en sådan på grund av avstånden och vinterklimatet på Malmbanan.

Iore är namnet

MTAB gav loken litterat Iore till en del järnvägsvänners förtret. Följer man SJ:s litteraregler skulle ett littera som börjar på M vara det korrekta. Iore anspelar på "iron ore" (engelska för järnmalm) men ger också associationer till den envisa åsnan Ior i böckerna om Nalle Puh. Ett envist lok alltså.

MTAB har också namngett loken individuellt efter olika platser utmed Malmbanan, se lista.

Namn
Nummer 101-117
  • 101: Polcirkeln
  • 102: Malmberget
  • 103: Luleå
  • 104: Gällivare
  • 105: Narvik
  • 106: Kiruna
  • 107: Svappavaara
  • 108: Torneträsk
  • 109: Abisko
  • 110: Björkliden
  • 111: Katterat
  • 112: Vassijaure
  • 113: Bergfors
  • 114: Rautas
  • 115: Stenbacken
  • 116: Stordalen
  • 117: Boden
Nummer 118-134
  • 118: Murjek
  • 119: Koskullskulle
  • 120: Kaisepakte
  • 121: Rombak
  • 122: Råtsi
  • 123: Riksgränsen
  • 124: Kaitum
  • 125: Sjisjka
  • 126: Sandskär
  • 127: Bjørnfjell
  • 128: Krokvik
  • 129: Nattavaara
  • 130: Mertainen
  • 131: Straumsnes
  • 132: Rensjön
  • 133: Kopparåsen
  • 134: Notviken

 

Bild: Iore 114+120 i Kaisepakte 2013Iore 114+120 i Kaisepakte 2013. Foto Christian Tellerup.
Bild: Iore 102+101 i Kiruna 2000Iore 102+101 i Kiruna 2000. Loken hade ännu inte fått namndekaler, nummer i fronten m m. Foto Bernt Schechinger.
Bild: Interiör förarhytt Iore 102 2003Interiör förarhytt Iore 102 2003. Foto Markus Blidh.

Mer om loktypen

- René Sjöstrand: Första provkörningen med Iore, artikel med ritning i tidningen Tåg 10/2000
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer