Järnvägsmuseet Rc1 1007 i Tillberga 2021. Loket har återfått det utseende det hade i slutet av 1970-talet. Foto Martin Oscarsson.

Fakta

• Status: Enstaka i trafik
• Typ: Ellok
• Axelföljd: Bo'Bo'
• Längd: 15470 mm
• Tjänstevikt: 80 ton
• Effekt: 3600 kW
• Hastighet: 135 km/h
• Tillverkare: Asea
• Byggår: 1967-1968
• Byggt antal: 20
• Ursprunglig nummerserie: 1007-1026
• Tillhörde: SJ/Green Cargo
• Tillhör: Tågab, Trafikverket, Järnvägsmuseet

Det steglösa tyristorloket

Rc-loken är inte bara en av de mest kända svenska loktyperna utan också den typ som tillverkats i flest exemplar, totalt 366 lok i olika versioner.

Asea började leverera Rc-loken 1967 efter omfattande tester av Rb-loken. Strömmen till motorerna i loken styrdes med tyristorer, en nyhet som minskade risken för slirning och gjorde steglös acceleration möjlig. Konstruktionen blev en succé och olika versioner av Rc-lok byggdes till SJ ända fram till 1988. Lok exporterades också till bland andra Österrike, Iran och Norge.

Karakteristisk färgsättning

Rc1-loken var den första serien och bestod av 20 lok. De fick liksom Rb-loken en karakteristisk färgsättning med svart nederdel och orange lokkorg med vita dekorlinjer som slutade i ett V i fronten. Lokkorgarna tillverkades av Motala Verkstad och Nohab, så Rc-loken var som så ofta tidigare ett samarbete med flera underleverantörer.

De först levererade loken fick till en början bara litterat Rc och inte förrän Rc2-loken var beställda ändrades litterat till Rc1.

Nylevererade Rc 1013 i Stockholm 1967. Detta lok fick ett kort liv, vid en kollision 1973 skadades loket svårt och skrotades senare. Foto Lars Carlsson.

Expresståg

Konstruktionen blev en succé och olika versioner av Rc-lok byggdes till SJ ända fram till 1988

Loken sattes in i all slags tjänst, både person- och godståg, men till en början användes de framför allt i expresstågen där de ersatte Ra- och F-loken som fick mindre prestigefulla arbetsuppgifter. När Rc2, Rc3 och Rc4 kom kunde även de många D-loken ersättas och Rc blev det nya standardloket.

Ombyggnader

I slutet av 1970-talet gjordes mindre ombyggnader av bland annat bromsar. Dessutom fick loken telefilter, det vill säga filter som ska hindra loken från att störa teleanläggningar.

Färgsättningen ändrades så att det röda fältet på buffertbalkarna försvann och blev svart som resten av lokens nederdel. Det gula vinghjulet i fronten ersattes med det så kallade SJ-frimärket - en fyrkantig logotype med ränder på båda sidorna som symboliserar ett stiliserat vinghjul.

Rc1 1016 med tåg 893 Storlien-Malmö ankommer Malmö C 21 december 1993. Foto Frederik Tellerup.

Tre lok kan multipelköras 

Upp till tre Rc/Rm-lok kan multipelköras, men hur många lok som får användas beror på standarden på den aktuella banan. På en del banor räcker inte strömförsörjningen till för multipelkopplade lok.

Några skillnader mellan Rc-lokstyperna

Radiostyrda växellok

I början av 1990-talet ställdes Rc1-loken av under en period men moderniserades sedan med nya luftintag, försågs med radiostyrning och målades om i SJ:s nya blå färg. Loken överfördes till Green Cargo 2001 och användes därefter mest till växling på rangerbangårdar. De fick behålla SJ:s blå färgsättning, med en röd snedställd rand som markerade A-änden (framänden på loket).

De första i en lång rad

De tjugo Rc1-loken blev alltså inledningen till en lång serie av Rc-lok i olika versioner - läs mer om Rc2, Rc3, Rc4, Rc5, Rc6 och Rm.

Fortfarande enstaka lok i trafik

Under 2013 och 2014 togs de flesta av Rc1-loken ur trafik och skrotades. Rc1 1007, det först tillverkade Rc-loket, såldes i december 2014 till Sveriges Järnvägsmuseum (nu Järnvägsmuseet) där loket sedan renoverades till 1978 års skick med orange färgsättning och det typiska "SJ-frimärket" i fronten. Rc1 1021 köptes tillsammans med 1007 och var tänkt att fungera som reservdelsförråd. Våren 2016 bestämde man sig dock för att rusta upp även 1021. Loket tillhör nu Trafikverket och används i verkets interna transporter.  Det har fått en färgsättning i rött. Järnvägsmuseets Rc1 1007 används även det i interna transporter och kan alltså betraktas som trafiklok även om det är museilok.

Rc1 1026 fortsatte att tjänstgöra som sista Rc1-lok hos Green Cargo men togs slutligen ur trafik i juni 2015. Rc1 1014 hade dock i maj 2015 sålts till Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) som avser att använda loket så länge det går utan större reparationer. I december samma år köpte Tågab även nummer 1009 (som reservdelsförråd) och 1026. De två loken 1014 och 1026 har alltså fått ett förlängt liv hos Tågab.

Tågab Rc1 1014 i Kristinehamn 2018. Foto Frederik Tellerup.

Trafikverket Rc1 1021 i Örebro 2021. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Green Cargo Rc1 1009 i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.

SJ Rc1 1025 i äldre orange målning i Malmö 1992. Foto Frederik Tellerup.

Interiör förarhytt Rc1 1025.

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Hans Johan Polanik: Ombyggnad av lok litt Rc1, artikel i tidningen Tåg 10/1979
- Oskar Fröidh: Första Rc-loket 20 år, artikel i tidningen Tåg 1/1987
- Rc-databasen
- Rc-loket, en elektroteknisk bedrift
- På järnväg.net: Tema Rc-lok