Hesselby-Roma

Bild: Museitåg i Hesselby 2008Museitåg i Hesselby 2008. Foto Föreningen Gotlandståget.
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Museitrafik
  • Öppnad: 1878, nedlagd 1953, återuppbyggd 1978 (Hesselby-Eken) och 2007-2015 (Eken-Roma)
  • Spårvidd: 891 mm
  • Längd: 6 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia

Denna museijärnväg är ett levande minne av Gotlands en gång ganska omfattande järnvägsnät. Järnvägsepoken på Gotland inleddes i början av 1870-talet. Efter långa diskussioner enades man 1876 om ett förslag på en smalspårig järnväg från Visby till Hemse och 1878 kunde banan invigas under bolagsnamnet Gotlands Järnväg (GJ). Visby begåvades med ett ståtligt stationshus utanför ringmuren och ett sicksack-spår byggdes ner till hamnen så man fick anslutning till båtarna.

Ett helt järnvägsnät

De första åren blev magra för GJ och länsstyrelsen tyckte till och med att bolaget skulle tas över av staten. När sockerbruket i Roma öppnade på 1890-talet ljusnade dock situationen. Godstrafiken ökade och man började bygga flera nya bibanor, delvis för sockerbrukets behov. I GJ:s regi öppnades sträckorna Visby-Tingstäde (1921 förlängd till Lärbro) och Hemse-Burgsvik. Dessutom tillkom de nya bolagen Klintehamn-Roma Järnväg (KlRJ, öppnad 1898), Slite-Roma Järnväg (SlRJ, öppnad 1902), Ronehamn-Hemse Järnväg (RHJ, öppnad 1903), Visby-Visborgsslätt Järnväg (VVJ, öppnad 1904) och Sydvästra Gotlands Järnväg Klintehamn-Hablingbo (SGJ, öppnad 1924). Därmed hade Gotland fått ett helt nät av smalspårsbanor och större delen av ön kunde nås med tåg.

Bild: Hilding Carlsson-rälsbuss i Lärbro 1959
En Hilding Carlsson-rälsbuss i Lärbro 1959, ett år före nedläggningen. De gotländska rälsbussarna fick en karakteristisk röd färgsättning. Foto Richard Grönstedt.

Konkurrens från bilarna

Efter första världskriget blev det åter kärvare - nu hade bilismen kommit till ön. Biltätheten på Gotland var ovanligt hög och nya lastbilsåkerier och bussbolag bidrog till konkurrensen. Järnvägarna svarade med att sänka taxorna och GJ började köra kompletterande busstrafik i egen regi. På så sätt kunde man få ett tillfälligt andrum. Redan 1918 lades dock den första gotländska banan ner. Ronehamn-Hemse hade sedan starten gått med förlust och efter bara 15 års drift var man tvungna att ge upp.

På 1940-talet köpte GJ och KlRJ in Hilding Carlsson-rälsbussar i ytterligare ett försök att rationalisera trafiken. GJ beställde också som ett av de första smalspårsbolagen i landet Z4p-lokomotorer. När dessa levererades 1948 hade dock GJ och de andra gotländska banorna hunnit förstatligas.

Förstatligande och nedläggning

Statsövertagandet sågs av många som en frälsning men förhoppningarna infriades tyvärr inte. SJ kunde snabbt konstatera att trafiken gick med förlust och lade ner Hablingbo-Roma och Roma-Slite 1953 för att förbättra situationen. Godstrafiken fortsatte dock att minska, framför allt sedan sockerbetstransporterna lagts över på lastbil. Även persontrafiken minskade och 1960 lades de kvarvarande sträckorna Visby-Burgsvik och Visby-Lärbro ner. 1964 hade alla spår rivits upp och den gotländska järnvägsepoken var slut. Några lok och vagnar som hade bevarats ställdes upp vid stationen i Roma som minne.

Bild: Roma station under byggnad i november 2014Roma station under byggnad i november 2014. Föreningen Gotlandståget har återuppbyggt banan etapp för etapp. I slutet av 2014 närmade man sig slutmålet Roma och under 2015 invigde man hela banan. Foto Föreningen Gotlandståget.

Återuppbyggnad hela vägen till Roma

1972 bildades Föreningen Gotlandståget för att ta hand om fordonen i Roma. Man lyckades köpa Hesselby f d station på linjen Slite-Roma och återuppbyggde bangården och så småningom en bit av linjen till Eken, en kilometer från Hesselby. Det första tåget på banan kördes 1978 i samband med Gotlands Järnvägs 100-årsjubileum.

En förlängning av banan hägrade och 2007 öppnades sträckan Eken-Munkebos. Därefter har man fortsatt utbyggnaden, delvis med hjälp av medel från EU:s regionala utvecklingsfond. Hela sträckan till slutmålet Roma blev klar 2015 och nu har banan en längd på 6 kilometer.

Trafik

Bild: Museitåg draget av SlRJ 3 vid Tule 2014Museitåg draget av SlRJ 3 "Dalhem" vid Tule 2014. Foto Föreningen Gotlandståget.

Föreningen Gotlandståget kör museitåg med ånglok sommartid. De dagar då inte tågen går kan dressiner hyras. I föreningens ägo finns bl a ångloket SlRJ 3 "Dalhem" och flera f d GJ-personvagnar.

Möjligheterna att resa kollektivt till museijärnvägen har tidigare varit begränsade men den nya slutstationen Roma kan lätt nås med länstrafikens buss från Visby.

Beskrivning

Bild: Stationen i Hesselby 2008Stationen i Hesselby 2008. Foto Föreningen Gotlandståget.

I Hesselby (Hy, 0 km) finns en välrestaurerad stationsmiljö med bl a stationshus, godsmagasin och verkstad. Här finns också ett litet järnvägsmuseum.

Linjen går mot sydväst till Eken (En, 1 km), en hållplats som fått sitt namn av en stor ek intill, och fortsätter över en väg till hållplatsen Munkebos (Mus, 1,3 km). Efter en stund ser man växeln till Tule grusgrop (Teg, 2,9 km) och så kommer den pietetsfullt renoverade mellanstationen Tule (Te, 3,2 km). Därefter följer hållplatsen Kambshagtorp (Kht, 3,6 km). Banan fortsätter vidare till Roma kungsgård (Rok, 5,4 km) där en kombinerad väg- och järnvägsbro passeras innan slutstationen Roma (Ra, 6,4 km) nås.

Stationsbyggnaderna i Hesselby och Tule är de ursprungliga, i Kambhagstorp, Roma kungsgård och Roma har man återanvänt de f d hållplatshusen från Österport i Visby, Boge och Stora Vede för att skapa en autentisk miljö. I Roma har man byggt en mindre bangård och här finns även ett vattentorn för ångloken.

Bild: Tågmöte i Tule 2014Tågmöte i Tule 2014. Foto Föreningen Gotlandståget.

Fler bilder

Bild: Museitåg vid Roma kungsgård 2014Museitåg vid Roma kungsgård 2014. Här har man byggt en liten hållplats. Bron används av både bilar och tåg. Foto Föreningen Gotlandståget.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- John Kvarnstedt: Gotlands Järnvägar, skriftserien Gotlandica nr 15 1978
- Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
- Martin Ragnar och Eje Hardings: Järnvägen till Ronehamn, SJK Förlag
- Leif Elgh: Minne vid Söderport, tidskriften Tåg nr 4/2005
- Leif Elgh: En poet från Buttle, tidskriften Tåg nr 1/2014
- Leif Elgh: Den långa färden mot Roma, tidskriften Tåg nr 5/2014
- Föreningen Gotlandståget

Annons

Beställ t-shirts och andra varor med järnvägsmotiv