Hässleholm-Åstorp-Ramlösa / Kattarp (-Helsingborg)

Skånebanan*

Pågatåg mot Helsingborg lämnar Bjuv 23 december 2016. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: 1875
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Hässleholm-Ramlösa 73 km, Åstorp-Kattarp 14 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 130 km/h

Historia

Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ) invigdes i hela sin längd 1875. I Helsingborg hade man börjat diskutera en järnväg som skulle ansluta till Södra stambanan redan 1859.

Flera alternativa sträckningar togs fram och man fastnade slutligen för en järnväg mot sydöst till Eslöv. Den öppnades 1865 av Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ). Planerna på en nordligare järnväg levde dock kvar, inte minst för att man hittat rika stenkolsfyndigheter i Bjuv och för att militären i Ljungbyhed ville ha järnvägsanslutning. Efter många turer började HHJ byggas i början av 1870-talet. Den slutgiltiga sträckningen blev via Åstorp och Klippan (där ett stort pappersbruk fanns) istället för Ljungbyhed som dock fick järnvägsförbindelse via Klippan-Röstånga Järnväg (senare Klippan-Eslövs Järnväg) några år senare (se Klippan-Ljungbyhed).

En stämningsbild med HHJ lok 2 och 16 i Klippan 1907. Foto Axel Blomgren/Järnvägsmuseet.

Omfattande godstrafik

Åstorp fick ytterligare en förbindelse med Helsingborg när Skåne Hallands Järnväg (SHJ) öppnade sträckan Helsingborg-Halmstad med bibanan Kattarp-Åstorp 1885. SHJ:s historia blev dock kort, bolaget förstatligades redan 1896 så att SJ skulle kunna skapa Västkustbanan.

HHJ var en av de viktigaste privatbanorna i Skåne. Godstrafiken var omfattande och persontågen mellan Södra stambanan i Hässleholm och hamnstaden Helsingborg hade en kontinental prägel. Man köpte tidigt in tenderånglok och de modernaste loken hamnade efter förstatligandet hos SJ där de fick littera A4/A6 och E4. I Helsingborg hade HHJ en egen verkstad där man under 1930-talet till och med byggde flera egna motorvagnar.

Kustpilen

HHJ förstatligades 1940 och elektrifierades 1943. Under SJ-tiden användes omväxlande loktåg och motorvagnar i persontrafiken. Fram till 1987 gick X9-motorvagnar på banan, därefter blev det åter loktåg till i mitten av 1990-talet då Kustpilen-trafiken med Y2-motorvagnar startade Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad (och vidare till Karlskrona). Mellan 1