Hällnäs-Lycksele-Storuman

Hector Rails timmertåg, draget av ett T66-lok, utanför Lycksele i september 2021. Foto Roy Mårtensson. 

Fakta

• Trafik: Godstrafik, ingen persontrafik för närvarande
• Öppnad: 1922-1930
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 167 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: M
• Hastighet: Upp till 90 km/h

Historia

Statsbanan Hällnäs-Storuman är den längsta av de tvärbanor som byggdes för att förbinda Inlandsbanan med Stambanan genom övre Norrland. I likhet med de två andra tvärbanorna Forsmo-Hoting och Jörn-Arvidsjaur - och själva Inlandsbanan - kom banan till efter att guldåldern för järnvägsutbyggnader var över.

Öppnades i etapper

Tanken var först att bara bygga en bana från Hällnäs till Lycksele eftersom fortsättningen till Storuman gick genom glesbefolkade trakter. Riksdagen bestämde dock 1917 att hela sträckan till Storuman skulle byggas.

Byggandet av banan bjöd på utmaningar. Flera broar fick byggas över Umeälven i Lycksele och stora schaktningsarbeten behövdes på andra ställen. Banan öppnades i etapper och viss godstrafik kom igång 1922 mellan Hällnäs och Åmsele. Regelrätt person- och godstrafik startade 1924 på sträckan Hällnäs-Lycksele. Först i december 1930 öppnades delen mellan Lycksele och Storuman.

I trafiken på banan användes bland annat ånglok av typerna E och E2, på 1960-talet ersatta av T43-diesellok. I persontågen gjorde Y6-rälsbussarna sitt intåg på 1950-talet.

Nedläggning och nystart för persontrafiken

1992 lades persontrafiken mellan Lycksele och Storuman ned, tre år senare även på sträckan Hällnäs-Lycksele. De sista åren bedrevs trafiken på uppdrag av Länstrafiken i Västerbotten och Y1-motorvagnar användes.

Persontrafiken på sträckan Hällnäs-Lycksele togs upp igen i augusti 2011 i form av genomgående tåg Umeå-Hällnäs-Lycksele. Tågen blev en del av trafiksystemet Norrtåg och en Y31-motorvagn användes i trafiken.

Tåg mot Lycksele vid Bjursele 2021. Persontrafiken Hällnäs-Lycksele upphörde i december 2022 men tanken är att återuppta trafiken när sträckan har elektrifierats. Foto Roy Mårtensson.

Pausad persontrafik

I oktober 2022 beslutade Region Västerbotten att pausa persontrafiken Hällnäs-Lycksele från tidtabellskiftet i december 2022. Eftersom man bara hade en motorvagn för trafiken hade tågen ofta ersatts av buss.

Målet är istället att elektrifiera Hällnäs-Lycksele så att elmotorvagnar kan användas på hela sträckan Umeå-Lycksele. När detta kan ske är dock inte klart.

Godståg mot Storuman rullar över Umeälven i Lycksele september 2021. Foto Roy Mårtensson.

Trafik

Persontrafiken Hällnäs-Lycksele ersattes med buss från tidtabellskiftet i december 2022 och banan saknar för närvarande persontrafik.

Godstrafik, framför allt timmertransporter,  förekommer på hela banan och utförs av bland andra Green Cargo med diesellok typ Td/T44. Även Hecor Rail kör timmertåg på banan.

Annons

Stationen i Lycksele 26 september 2021 med ett persontåg bestående av en Y31-motorvagn. Foto Roy Mårtensson.

Beskrivning

Från Hällnäs (Hls, 0 km) station fortsätter Stambanan genom övre Norrland rakt norrut medan banan till Storuman tar av mot nordväst. Banan går till en början genom Västerbottens djupa och öde skogar, avbrutna endast av mindre sjöar. Nära Åmsele (Åm, 28 km) station korsar banan Vindelälven. Åmsele samhälle ligger flera kilometer norr om stationen som fick ett nytt mötesspår 2019 för att underlätta för tågtrafiken. Apropå namnet Åmsele - många av samhällena längs norrlandsälvarna har fått namn av benämningen "sel" för ett avsnitt med lugnt strömmande vatten (i motsats till "fors").

Därefter följer banan Arvån som förbinder Umeälven och Vindelälven. Arvån (An, 46 km) är även namnet på en av banans tidigare stationer. Lycksele (Ly, 64 km) är den enda större orten längs banan och här lastas en hel del av de skogsprodukter som banan transporterar.

Banan korsar Umeälven som delar Lycksele i två delar. Hädanefter följer banan Umeälven och den går därför genom mer befolkade trakter. Parallellt med banan hela vägen till Storuman går även Europaväg 12, mera känd som "Blå vägen". Längs färden passeras Umgransele (85 km), Kattisavan (Kat, 97 km) och Blåviksjön (106 km).

Umeälven korsas på nytt vid Åskilje (120 km) just där den rinner samman med Juktån norrifrån. Gunnarn (Gun, 135 km) med flygplats en bit söder om järnvägen passeras och därefter Barsele (148 km). Stationen i Stensele (162 km) var sista uppehåll före Storuman på den tiden persontågen gick här. Banan når Storuman (Sum, 167 km) söderifrån och ansluter till Inlandsbanan från (Östersund-) Vilhelmina.

Stationen i Storuman 2005. Foto Christian Tellerup.

En Y31-motorvagn gör uppehåll i Hällnäs 2013. Foto Jeff Trigwell.

Stationen i Gunnarn 2005. Foto Christian Tellerup.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009