Hällnäs-Lycksele-Storuman

En Y31-motorvagn gör uppehåll i Hällnäs 2013. Sträckan Hällnäs-Lycksele återfick persontrafiken 2011. Foto Jeff Trigwell.

Innehåll

Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan

Fakta

Trafik: Godstrafik hela sträckan, persontrafik Hällnäs-Lycksele
Öppnad: 1922-1930
Spårvidd: 1435 mm
Längd: 167 km
Dubbelspår: Nej
Elektrifierad: Nej
Fjärrblockering: Nej
ATC: Nej

Historia

Statsbanan Hällnäs-Storuman är den längsta av de tvärbanor som byggdes för att förbinda Inlandsbanan med Stambanan genom övre Norrland. I likhet med de två andra tvärbanorna Forsmo-Hoting och Jörn-Arvidsjaur - och själva Inlandsbanan - kom banan till efter att guldåldern för järnvägsutbyggnaden var över.

Öppnades i etapper

Banan öppnades i etapper. Viss godstrafik kom igång 1922 mellan Hällnäs och Åmsele. Regelrätt person- och godstrafik startade 1924 på sträckan Hällnäs-Lycksele. Först i december 1930 öppnades delen mellan Lycksele och Storuman.

Nedläggning och nystart för persontrafiken

Bild: Tåg från Hällnäs med Y1 1299 i Lycksele 1994

Tåg från Hällnäs med Y1 1299 har just ankommit Lycksele den 21 juli 1994, ett knappt år innan persontrafiken lades ned. Foto Mattias Eriksson.

1992 lades persontrafiken mellan Lycksele och Storuman ned, tre år senare även på sträckan Hällnäs-Lycksele. De sista åren bedrevs trafiken på uppdrag av Länstrafiken i Västerbotten.

Persontrafiken på sträckan Hällnäs-Lycksele togs upp igen i augusti 2011 i form av genomgående tåg Umeå-Lycksele. Tågen ingår i trafiksystemet Norrtåg och en Y31-motorvagn beställdes för trafiken.

Trafik

Banan har persontrafik Hällnäs-Lycksele. Det är de fyra nordligaste länstrafikbolagens företag Norrtåg som startat trafiken som är genomgående från Umeå Östra och utgörs av en Y31-motorvagn.

Godstrafik, framför allt timmertransporter, förekommer på hela banan och utförs bl a av Green Cargo med diesellok typ Td.

Beskrivning

Stationen i Gunnarn 2005. Foto Christian Tellerup.

Från Hällnäs (Hls, 0 km) station fortsätter Stambanan genom övre Norrland rakt norrut medan banan till Storuman tar av mot nordväst. Banan går till en början genom Västerbottens djupa och öde skogar, avbrutna endast av mindre sjöar. Nära före detta Åmsele (Åm, 28 km) station korsar banan Vindelälven. Åmsele samhälle ligger flera kilometer norr om järnvägen och persontågen stannar inte vid den gamla stationen, men 2019 ska en ny mötesstation stå klar för att underlätta för tågtrafiken. Apropå namnet Åmsele - många av samhällena längs norrlandsälvarna har fått namn av benämningen "sel" för ett avsnitt med lugnt strömmande vatten (i motsats till "fors").

Stationshuset i Lycksele i juli 2003. Foto Martin Oscarsson.

Därefter följer banan Arvån som förbinder Umeälven och Vindelälven. Arvån (An, 46 km) är även namnet på en av banans tidigare stationer. Lycksele (Ly, 64 km) är den enda större orten längs banan och här lastas en hel del av de skogsprodukter som banan transporterar. Lycksele är också slutstation för persontågen.

Banan korsar Umeälven som delar Lycksele i två delar. Hädanefter följer banan Umeälven och den går därför genom mer befolkade trakter. Parallellt med banan hela vägen till Storuman går även Europaväg 12, mera känd som "Blå vägen". Längs färden passeras Umgransele (85 km), Kattisavan (Kat, 97 km) och Blåviksjön (106 km). Umeälven korsas på nytt vid Åskilje (120 km) just där den rinner samman med Juktån norrifrån. Gunnarn (Gun, 135 km) med flygplats en bit söder om järnvägen passeras och därefter Barsele (148 km). Stationen i Stensele (162 km) var sista uppehåll före Storuman på den tiden persontågen gick här. Banan når Storuman (Sum, 167 km) söderifrån och ansluter till Inlandsbanan från (Östersund-) Vilhelmina.