Göteborg Kville-Skandiahamnen

Göteborgs hamnbana

Inre delen av Göteborgs hamn med Älvsborgsbron i förgrunden. Hamnbanan följer Göta älvs utlopp på Hisingen (till vänster i bild) där Eriksbergsvarvets bockkran är ett landmärke. Foto 2007, Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik
• Öppnad: 1914-1960
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Kvillebangården-Skandiahamnen 8 km (totalt 60 km spår)
• Dubbelspår: Ja, Eriksberg-Skandiahamnen
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Lokal fjärrstyrning från Göteborg C
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 40 km/h

Historia

Denna järnväg har aldrig haft persontrafik utan är och har varit enbart avsedd för transporter till och från Göteborgs hamnar och industriområden.

Kommunalt industrispår

Järnvägen öppnades 1914 och ägdes då av Göteborgs stad under namnet Göteborg-Tingstad-Sannegårdens Järnväg (GTSJ). Sträckan till Sannegården var bara tre kilometer lång men banan har sedan förlängts i omgångar: 1934 till Pölsebo, 1955 till Älvsborgshamnen och 1960 till Arendal. 1961 öppnades även ett sidospår till Volvos Torslandaanläggning.

Numera statlig och elektrifierad

Trafiken sköttes fram till järnvägens avreglering av SJ. Själva banan var dock länge ett kommunalt industrispår och togs över av staten, det vill säga dåvarande Banverket, först 1999. Spåret mellan Skandiahamnen och Volvo ägs av Volvo. Under 2003 påbörjades elektrifiering av Banverkets del av spårsystemet och de första elloken kunde börja trafikera banan i juli 2004.

T44 394 med ett tågsätt från Volvo mellan Skandiahamnen och Pölsebo den 25 maj 2004. Vid tidpunkten pågick elektrifieringen av hamnbanan. Foto Åke Karlsson.

Dubbelspår, ny bro och tunnel

Göteborg har Nordens största hamn så underlaget för hamnbanans trafik har varit stort och växande. Förutom all växling ankommer omkring 30 tåg varje dag och lika många avgår. Därför beslöt man på 2010-talet att delvis bygga ut banan till dubbelspår (Eriksberg-Skandiahamnen). Som första steg i utbyggnaden kompletterades den befintliga Marieholmsbron över Göta älv (belägen öster om Kvillebangården) med en till öppningsbar svängbro strax söder om den befintliga. Precis som den gamla används den nya även av Bohusbanans tåg. Brobygget startade under 2013 och var klart 2016.

Det fortsatta arbetet utförs etappvis. Dubbelspåret Pölsebo-Skandiahamnen öppnades 2018 och fortsättningen Eriksberg-Pölsebo beräknas vara klar 2023. På den senare sträckan bygger man ett helt nytt dubbelspår i en ca 1,2 kilometer lång tunnel under Bratteråsberget och Krokängsparken. Tunneln ska minska bullret och järnvägens barriäreffekt och underlätta för fortsatt bostadsbyggande i området.

Ett Voith Gravita-lok drar ett av Hector Rails långa containertåg förbi Pölsebo den 28 december 2014. Det overksamma elloket är av typen 143 (fd Rc3). Foto Markus Tellerup.

Trafik

Göteborgs hamnbana har enbart godstrafik. Växlingen till Älvsborgshamnen, Skandiahamnen och Bilhamnen ombesörjs med diesellok av företaget Protrain på Göteborgs Hamns uppdrag. Tåg till Energihamnen och Volvo körs av Green Cargo.

De flesta av Sveriges godsoperatörer på järnväg har någon form av trafik till och från hamnbanans bangårdar såsom Green Cargo, Tågfrakt, CFL Cargo, Hector Rail, Tågab och CargoNet. De senaste åren har många direkta containertåg till terminaler runtom i Sverige startats och förbinder nu Göteborgs hamn med bl.a. Båramo (nära Vaggeryd), Jönköping, Eskilstuna, Karlstad, Gävle, Insjön och Sundsvall.

Beskrivning

T44 272 med tankvagnar på väg till Skarvikshamnen möter ett containertåg i Pölsebo i september 2003, före elektrifieringen av banan. Foto Åke Karlsson.

Från Göteborgs stora "järnvägsknut" Olskroken svänger två spår västerut och korsar Göta Älv på de öppningsbara Marieholmsbroarna. I december 2007 färdigställdes ett triangelspår som även ger direkt förbindelse från Norge/Vänerbanan. Banan löper sedan under motorvägen som här kommer upp från Tingstadtunneln under älven. Bohusbanan viker sedan av norrut. Göteborg-Tingstad hette platsen tidigare, numera Kvillebangården eller mera korrekt Göteborg-Kville (Gk, 0 km).

Hamnbanan fortsätter sedan västerut på Hisingen längs älvens norra sida. Från Kvillebangården fanns tidigare ett spår till Frihamnen, men denna förbindelse revs 2006. Stadsdelen Lindholmen passeras. Här byggs Karlatornet, en byggnad med hotell och lägenheter som med sin höjd på 245 meter blir Sveriges högsta byggnad. Före detta Sannegårdsbangården följer sedan. Vid älven passeras något senare det nedlagda Eriksbergsvarvet med den karaktäristiska bockkranen ännu kvar.

Det nya dubbelspåret kommer sedan gå i en tunnel fram till Pölsebo (Pöb, 6 km). Här finns en bangård som dock försvinner i samband med utbyggnaden till dubbelspår. Från dess västra utfart leder spår till Göteborgs oljehamn Skarvikshamnen. Här korsas också hamnbanan av en viadukt för vägtrafiken mellan Hisingen och Älvsborgsbron. Strax väster om viadukten följer Hökebangården. Hamnbanans huvudspår har sin bortre ändpunkt vid Göteborg-Skandiahamnen (Gsh, 8 km) som består av flera bangårdar. Här finns bland annat Skandiaterminalen med sin containerhantering, Älvsborgsbangården och Arendalsvarvet. Där Skandiahamnen börjar avviker ett spår inåt land mot Torslanda där Volvos stora anläggningar ligger. På järnvägsspråk slutar denna gren vid Göteborg-Volvo (Gvo, 10 km).

CargoNet El16 nr 2216 vid Skandiahamnen i juli 2004. Foto Åke Karlsson.

Papperskoncernen Stora Enso transporterar pappersrullar på järnväg och båt i speciella containrar (SECU-boxar - Stora Enso Cargo Units) med hög kapacitet. Här ses T44 384 med sådana vagnar vid Skandiahamnen i juli 2004. Foto Åke Karlsson.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Ulf Nyström: Banverket tar över hamnspår i Göteborg, tidskriften Tåg nr 8/1997
- Ulf Nyström: Gravita - ett nytt lok i hamnen, tidskriften Tåg nr 3/2012
- Ulf Nyström: Byggstart för nya Marieholmsbron, tidskriften Tåg nr 6-7/2013
- Ulf Nyström: Nya Marieholmsbron växer fram, tidskriften Tåg nr 11/2014