Göteborg Kville-Skandiahamnen

Ett SHN Cargo containertåg, draget av ett Rc4-lok, på väg till Skandiahamnen på Göteborgs hamnbana i juli 2025. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik
• Öppnad: 1914-1960
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Kvillebangården-Skandiahamnen 8 km (totalt 60 km spår)
• Dubbelspår: Ja, Eriksberg-Skandiahamnen
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Lokal fjärrstyrning från Göteborg C
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 40 km/h

Historia

Denna järnväg har aldrig haft persontrafik utan är och har varit enbart avsedd för transporter till och från Göteborgs hamnar och industriområden.

Bangården vid Sannegården 1960. Foto Järnvägsmuseet.

Kommunalt industrispår

Järnvägen öppnades 1914 och ägdes då av Göteborgs stad under namnet Göteborg-Tingstad-Sannegårdens Järnväg (GTSJ). Sträckan till Sannegården var bara tre kilometer lång men banan förlängdes i flera omgångar: 1934 till Pölsebo, 1955 till Älvsborgshamnen och 1960 till Arendal. 1961 öppnades även ett sidospår till Volvos Torslandaanläggning.

Numera statlig och elektrifierad

Själva banan var dock länge ett kommunalt industrispår och togs över av staten, det vill säga dåvarande Banverket, först 1999

Trafiken sköttes fram till järnvägens avreglering av SJ. Själva banan var dock länge ett kommunalt industrispår och togs över av staten, det vill säga dåvarande Banverket, först 1999. Spåret mellan Skandiahamnen och Volvo ägs av Volvo. Under 2003 påbörjades elektrifiering av Banverkets del av spårsystemet och de första elloken kunde börja trafikera banan i juli 2004.

Inre delen av Göteborgs hamn med Älvsborgsbron i förgrunden. Hamnbanan följer Göta älvs utlopp på Hisingen (till vänster i bild) där Eriksbergsvarvets bockkran är ett landmärke. Foto 2007, Markus Tellerup.

Dubbelspår, ny bro och tunnel

Göteborg har Nordens största hamn så underlaget för hamnbanans trafik har varit stort och växande. Förutom all växling ankommer omkring 30 tåg varje dag och lika många avgår. Därför beslöt man på 2010-talet att bygga ut banan till dubbelspår  på sträckan Eriksberg-Skandiahamnen. Som första steg i utbyggnaden kompletterades den befintliga Marieholmsbron över Göta älv (belägen öster om Kvillebangården) med en till öppningsbar svängbro strax söder om den befintliga. Precis som den gamla används den nya även av Bohusbanans tåg. Brobygget startade under 2013 och var klart 2016.

Det fortsatta arbetet skedde etappvis. Dubbelspåret Pölsebo-Skandiahamnen öppnades 2018 och fortsättningen Eriksberg-Pölsebo var klar 2023. På den senare sträckan byggde man ett helt nytt dubbelspår i en ca 1,2 kilometer lång tunnel under Bratteråsberget och Krokängsparken. Tunneln minskar bullret och järnvägens barriäreffekt och underlättar för fortsatt bostadsbyggande i området.

Ett T44-lok växlar vid Pölsebo i juli 2025. Loket tillhör Green Cargo men SJ:s gamla logo kan fortfarande ses. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Göteborgs hamnbana har enbart godstrafik. Växlingen till Älvsborgshamnen, Skandiahamnen och Bilhamnen sköts med diesellok av företaget Protrain på Göteborgs Hamns uppdrag. Tåg till Energihamnen och Volvo körs av Green Cargo.

De flesta av Sveriges godsoperatörer på järnväg har någon form av trafik till och från hamnbanans bangårdar, som Green Cargo, Hector Rail, Tågab, SHN Cargo och CargoNet. De senaste åren har många direkta containertåg till terminaler runtom i Sverige startats och förbinder nu Göteborgs hamn med bland andra Båramo (nära Vaggeryd), Jönköping, Eskilstuna, Karlstad, Gävle, Insjön och Sundsvall.

Annons

En tunnel byggdes i samband med dubbelspårsutbyggnaden. Här ser man den västra tunnelmynningen vid Pölsebo 2025. I bakgrunden sticker Karlatornet upp. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Från Göteborgs stora "järnvägsknut" Olskroken svänger två spår västerut och korsar Göta Älv på de öppningsbara Marieholmsbroarna. I december 2007 färdigställdes ett triangelspår som även ger direkt förbindelse från Norge/Vänerbanan. Banan löper sedan under motorvägen som här kommer upp från Tingstadtunneln under älven. Bohusbanan viker sedan av norrut. Göteborg-Tingstad hette platsen tidigare, numera Kvillebangården eller mera korrekt Göteborg-Kville (Gk, 0 km).

Hamnbanan fortsätter sedan västerut på Hisingen längs älvens norra sida. Från Kvillebangården fanns tidigare ett spår till Frihamnen, men denna förbindelse revs 2006. Stadsdelen Lindholmen passeras. Här har Karlatornet byggts, en byggnad med hotell och lägenheter som med sin höjd på 245 meter är Sveriges högsta byggnad. Före detta Sannegårdsbangården följer sedan. Vid älven passeras något senare det nedlagda Eriksbergsvarvet med den karaktäristiska bockkranen ännu kvar.

Ett 261-lok drar ett av Hector Rails långa containertåg förbi Pölsebo den 28 december 2014. Det overksamma elloket är av typen 143 (f d Rc3). Foto Markus Tellerup.

Det nya dubbelspåret går sedan i en 1,2 kilometer lång tunnel fram till Pölsebo (Pöb, 6 km). Här fanns tidigare en bangård som dock försvann i samband med utbyggnaden till dubbelspår. Från dess västra utfart leder spår till Göteborgs oljehamn Skarvikshamnen. Här korsas också hamnbanan av en viadukt för vägtrafiken mellan Hisingen och Älvsborgsbron. Strax väster om viadukten följer Hökebangården som ligger vid drivmedelsföretaget St1:s raffinaderi.

Hamnbanans huvudspår har sin bortre ändpunkt vid Göteborg-Skandiahamnen (Gsh, 8 km) som består av flera bangårdar. Här finns bland annat Skandiaterminalen med sin containerhantering och Älvsborgsbangården. Där Skandiahamnen börjar avviker ett spår inåt land mot Torslanda där Volvos stora anläggningar ligger. På järnvägsspråk slutar denna gren vid Göteborg-Volvo (Gvo, 10 km).

ProTrain 261 003 växlar i Skandiahamnen i Göteborg 2025. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Ulf Nyström: Banverket tar över hamnspår i Göteborg, tidskriften Tåg nr 8/1997
- Ulf Nyström: Gravita - ett nytt lok i hamnen, tidskriften Tåg nr 3/2012
- Ulf Nyström: Byggstart för nya Marieholmsbron, tidskriften Tåg nr 6-7/2013
- Ulf Nyström: Nya Marieholmsbron växer fram, tidskriften Tåg nr 11/2014