En av lokens viktigaste delar är hjulen. Det är därför kanske inte så förvånande att det finns många olika varianter på hur hjulen är ordnade under loken - hur axelföljden ser ut. Det finns ett eget system för att beskriva axelföljden på lok och motorvagnar med hjälp av bokstäver och siffror.
Så beskrivs axelföljden
Stor bokstav = antalet drivande axlar (A = en axel, B = två axlar o s v)
o = tillägg som visar att varje axel drivs individuellt/har en egen motor
Siffra = antalet löpaxlar (1 = en axel, 2 = två axlar o s v)
' = anger boggie eller axel som inte är fast lagrad i ramverket (anges efter bokstaven/siffran)
( )' = anger fördelning av axlar i boggien om löpaxel finns
+ = delat lok
Om loket har en tender, som många ånglok har, anges det med ett bindestreck, till exempel C-2 för ett treaxligt lok med tvåaxlig tender.
Mindre lok som lokomotorer brukar ha fasta axlar. Så fort det handlar om längre och kraftigare lok är boggier vanligare - de ger bättre gångegenskaper och gör att loken kan gå genom snävare kurvor.
Annons
Några exempel
Tågab Z65 219 i Kristinehamn 2018. Foto Frederik Tellerup.
Två fasta axlar
Inte så svårt: bara två axlar ger beteckningen B om båda är drivande. Vanligt bland lokomotorer. Skulle bara den ena axeln driva och den andra bara är en löpaxel blir det 1A. Lok med axelföljden B är exempelvis Z65 och Z66.
Green Cargo V5 160 i Alvesta 2010. Foto Frederik Tellerup.
Tre fasta axlar
Ett lok med tre axlar. Är alla tre drivande blir axelföljden C. Skulle axeln i mitten bara ha löphjul blir det A1A. Exempel på ett lok med axelföljd C är V5.
SJ Rc6 1348 i Göteborg 2016. Foto Frederik Tellerup.
Två tvåaxliga boggier
Här måste vi veta om axlarna är drivande, det vill säga har en motor. Har alla axlar var sin motor blir beteckningen Bo'Bo'. Om de två axlarna i varje boggie delar motor blir beteckningen istället B'B' och om den ena boggien bara har löphjul blir det 2'B' eller 2'Bo'. Har boggierna var sin drivaxel och löpaxel blir det t ex - beroende på placeringen av dem - (1A)'(A1)'. Parenteserna används för att hålla isär boggierna. Boggierna gör naturligtvis också att hjulen inte är fast lagrade i ramverket och vi får lägga till '.
Vanliga Bo'Bo'-lok är Rc6 och T44. Motorvagnen Y1 har axelföljden (1A)'(A1)'.
SJ Ma 829 i Storvik 1990. Foto Markus Tellerup.
Två treaxliga boggier
Ett boggielok med tre axlar per boggie får följdaktligen axelföljden Co'Co'. Är den mittersta axeln en löpaxel blir det (A1A)'(A1A)'. Exempel på ett Co'Co'-lok är Ma.
D 109 som museilok i Kolforsen 2006. Lägg märke till blindhjulet som via koppelstången driver hjulen. Blindhjulet räknas inte med i axelföljden för koppelstångsdrivna lok. Foto Markus Tellerup.
En löpaxel, tre drivaxlar, en löpaxel
Det här loket har löphjul i båda ändar. Axelföljden blir 1C1, eller 1'C1' om löpaxlarna inte är fasta. Exempel: Du.
SJ Dm 945-944 i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup.
Fyra drivaxlar, en löpaxel x 2
Samma princip används för ett tvådelat lok, men delarna skiljs med ett plustecken. I det här fallet blir axelföljden 1D+D1 eller 1'D+D1'. Exempel: Dm.
Samma system används för motorvagnar som ofta kan ha flera delar. X55 har till exempel axelföljden Bo'Bo'+Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo' - fyra vagnar med tvåaxliga boggier som förutom en vagn också är drivande.
