En av lokens viktigaste delar är hjulen. Det är därför kanske inte så förvånande att det finns många olika varianter på hur hjulen är ordnade under loken - hur axelföljden ser ut. Det finns ett eget system för att beskriva axelföljden på lok och motorvagnar med hjälp av bokstäver och siffror.
Så beskrivs axelföljden
Stor bokstav = antalet drivande axlar (A = en axel, B = två axlar o s v)
o = tillägg som visar att varje axel drivs individuellt/har en egen motor
Siffra = antalet löpaxlar (1 = en axel, 2 = två axlar o s v)
' = anger boggie eller axel som inte är fast lagrad i ramverket (anges efter bokstaven/siffran)
( )' = anger fördelning av axlar i boggien om löpaxel finns
+ = delat lok
Om loket har en tender, som många ånglok har, anges det med ett bindestreck, till exempel C-2 för ett treaxligt lok med tvåaxlig tender.
Mindre lok som lokomotorer brukar ha fasta axlar. Så fort det handlar om längre och kraftigare lok är boggier vanligare - de ger bättre gångegenskaper och gör att loken kan gå genom snävare kurvor.
Några exempel
![Bild: Tågab Z65 219 i Kristinehamn 2018](/images/bild/lokguide/Z65_219_Kristinehamn180205.jpg)
![Bild: Loksymbol](/images/bild/lokguide/axellok4.gif)
Två fasta axlar
Inte så svårt: bara två axlar ger beteckningen B om båda är drivande. Vanligt bland lokomotorer. Skulle bara den ena axeln driva och den andra bara är en löpaxel blir det 1A. Lok med axelföljden B är exempelvis Z65 och Z66.
![Bild: V5 160 i Alvesta 2010](/images/bild/lokguide/V5_160_Alvesta100403.jpg)
Tre fasta axlar
Ett lok med tre axlar. Är alla tre drivande blir axelföljden C. Skulle axeln i mitten bara ha löphjul blir det A1A. Exempel på ett lok med axelföljd C är V5.
![Bild: SJ Rc6 1348 i Göteborg 2016](/images/bild/lokguide/Rc6_1348_Goteborg160423.jpg)
Två tvåaxliga boggier
Här måste vi veta om axlarna är drivande, det vill säga har en motor. Har alla axlar var sin motor blir beteckningen Bo'Bo'. Om de två axlarna i varje boggie delar motor blir beteckningen istället B'B' och om den ena boggien bara har löphjul blir det 2'B' eller 2'Bo'. Har boggierna var sin drivaxel och löpaxel blir det t ex - beroende på placeringen av dem - (1A)'(A1)'. Parenteserna används för att hålla isär boggierna. Boggierna gör naturligtvis också att hjulen inte är fast lagrade i ramverket och vi får lägga till '.
Vanliga Bo'Bo'-lok är Rc6 och T44. Motorvagnen Y1 har axelföljden (1A)'(A1)'.
![Bild: SJ Ma 829 i Storvik 1990](/images/bild/lokguide/Ma829Storvik1990MT.jpg)
Två treaxliga boggier
Ett boggielok med tre axlar per boggie får följdaktligen axelföljden Co'Co'. Är den mittersta axeln en löpaxel blir det (A1A)'(A1A)'. Exempel på ett Co'Co'-lok är Ma.
![Bild: D 109 som museilok i Kolforsen 2006](/images/bild/lokguide/D_109_Kolforsen2006MT.jpg)
En löpaxel, tre drivaxlar, en löpaxel
Det här loket har löphjul i båda ändar. Axelföljden blir 1C1, eller 1'C1' om löpaxlarna inte är fasta. Exempel: Du.
![Bild: SJ Dm 945-944 i Gävle 1989](/images/bild/lokguide/Dm945Gavle1989.jpg)
Fyra drivaxlar, en löpaxel x 2
Samma princip används för ett tvådelat lok, men delarna skiljs med ett plustecken. I det här fallet blir axelföljden 1D+D1 eller 1'D+D1'. Exempel: Dm.
Samma system används för motorvagnar som ofta kan ha flera delar. X55 har till exempel axelföljden Bo'Bo'+Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo' - fyra vagnar med tvåaxliga boggier som förutom en vagn också är drivande.