Här finner du förklaringar till de begrepp som används i faktarutan på varje vagntyps sida. I cirklarna ovanför faktarutan presenteras fordonets längd (i meter), tjänstevikt (i ton) och högsta hastighet (i km/h). För motorvagnar anges också effekt (i kW).
Status
Om vagntypen används i trafik eller är utgången (slopad, ombyggd till annan typ eller annat).
Typ
Visar vilken typ av vagn eller motorvagn det är, t ex sittvagn första klass eller elmotorvagn.
Antal platser
Antalet platser för respektive kategori (sittplatser, liggplatser eller sovplatser).
Axelföljd
Anges endast för motorvagnar. Visar hur hjulen är arrangerade och vilka som är drivande. Läs mer om axelföljd i lokguiden.
Längd
Längden mäts från buffert till buffert. Om buffertar inte finns anger talet längd över koppel eller stötplan. Bredd anges inte men är normalt mellan 2800 och 3100 mm. Normal höjd för en personvagn är 4000 mm.
Tjänstevikt
Vikt i tjänst inklusive eventuellt bränsle.
Max axellast
Anges endast för motorvagnar. Vilken maximal axellast fordonet har, alltså den tyngd som varje axel utövar på spåret. Har betydelse för vilka banor fordonet kan trafikera då alla banor har en största tillåten axellast (STAX). Läs mer om STAX i banguiden.
Effekt
Anges endast för motorvagnar. Visar motoreffekten, mäts i kilowatt (kW). Principiellt kan man säga att ju högre talet är, desto starkare är motorvagnen. Om man vill veta effekten mätt i hästkrafter (hk) istället multipliceras kW-talet med 1,36. Har motorvagnen flera motorer, vilket är vanligt, är värdet den sammanlagda effekten. För elmotorvagnar anges effekten i så kallad timeffekt, det vill säga den effekt motorvagnen kan prestera vid en viss hastighet under en timme. Hastigheten brukar vara ungeför två tredjedelar av motorvagnens största tillåtna hastighet.
Hastighet
Hastigheten är största tillåtna hastighet, det vill säga den hastighet fordonet är godkänt för i normal trafik. Gränsen för hur fort fordonet kan gå rent tekniskt kan vara högre. Största tillåtna hastighet förkortas ofta "sth".
Bromsvikt
Anges endast för motorvagnar. Bromsvikten anger bromsverkan för fordonet. Bromsvikten är den kraft, omräknad i ton, med vilken samtliga bromsblock på fordonet trycker mot hjulen.
De flesta järnvägsfordon har tryckluftsbroms. En huvudledning med luft under tryck går igenom hela tåget (består tåget av flera vagnar kopplas de ihop med slangar samtidigt som kopplen). Trycket i huvudledningen upprätthålls med en kompressor på dragfordonet (loket/motorvagnen). När lokföraren bromsar släpps luft ut och trycket i huvudledningen sjunker, vilket påverkar bromscylindrarna på vagnarna. Det gör i sin tur att bromsblocken trycks mot hjulen med den kraft som motsvaras av det sänkta trycket i huvudledningen.
Ett lätt och snabbt persontåg har andra krav på broms än ett tyngre och långsammare godståg. Därför finns olika bromskategorier (bromsgrupper) för att ställa in bromsarna på ett tåg.
- G-broms har långsam tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. Används t ex för speciellt långa och tunga godståg som malmtåg.
- P-broms har snabb tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. Används vanligtvis för godståg.
- R-broms har snabb tillsättning och lossning samt hög bromskraft. Används vanligtvis för persontåg.
För motorvagnar används R-broms.
Dynamisk vikt
Anges endast för motorvagnar och om uppgift finns. Dynamisk vikt är dragfordonets statiska vikt med ett tillägg för att roterande massor (till exempel elmotor) ska bromsas upp.
Tillverkare
Företaget som tillverkat fordonet. I många fall är tillverkningen ett samarbete och då anges den som haft huvudansvaret som tillverkare.
Stora svenska tillverkare av motorvagnar och personvagnar genom tiderna:
- Asea (Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget). Verkstäder i bland annat Västerås. Tillverkade många ellok och elmotorvagnar (främst de elektriska delarna). Blev 1988 en del ABB och senare Adtranz, som i sin tur såldes till den internationella koncernen Bombardier 2001. Bombardier Transportation blev 2021 en del av Alstom. En del verksamhet finns kvar i Sverige men några tåg tillverkas inte längre i Sverige. Klassiska Asea-produkter är till exempel D-loket och Rc-loket men också motorvagnar som X5 och X10.
- AB Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ). Verkstäder i Arlöv utanför Malmö, Linköping och Falun. Tillverkade bland annat diesellok, personvagnar, motorvagnar och även ellok i samarbete med Asea. Verksamheten upphörde i början av 1970-talet.
- Kalmar Verkstads AB (KVAB). Byggde bland annat lokomotorer och personvagnar. Såldes 1990 till ABB och blev liksom Asea en del av Adtranz och därefter Bombardier Transportation. Tillverkade i samarbete med före detta Asea X2-tågen under 1980- och 90-talen. Fram till avvecklingen 2005 då Bombardier valde att flytta tillverkningen till Tyskland tillverkades även Öresundståget X31K i Kalmar.
- Kockums Mekaniska Verkstad (KMV) i Malmö. Tillverkade bland annat personvagnar och lokomotorer. Verksamheten levde vidare under en period genom företaget Kockums Industrier som tillverkade godsvagnar.
- Hilding Carlsson (HC) i Umeå. Tillverkade ett stort antal rälsbussar och motorvagnståg under 1930-, 40- och 50-talen. Verksamheten upphörde på 1960-talet.
Byggår
Det/de år vagnarna levererats.
Byggt/inköpt antal
Antalet vagnar som tillverkats av aktuell typ till de ägare som anges, eller hur många som köpts in om det är till exempel begagnade vagnar.
Ursprunglig nummerserie/nummer
Anges om uppgifter finns tillgängliga. De nummer som fordonen fått vid leveransen eller som de fått i Sverige om det gäller importerade fordon. När det är importerade eller ombyggda fordon anges bara "Nummer" som rubrik.
Tillhör/tillhörde
Vem som äger/ägde vagnarna. Numera kan fordon ägas av uthyrningsföretag som leasar ut dem, som ägare anges då oftast både uthyrare och användande bolag.
Littera och nummer
Alla personvagnar och motorvagnar har en typbeteckning, ett littera, för att skilja olika typer åt. Här hittar du förklaringar till de vanligaste. Observera att det finns typer som inte följer litterareglerna, som till exempel ER1. Läs mer om littera.
A = sittvagn, första klass
B = sittvagn, andra klass
BC = liggvagn
D = postvagn
F = resgodsvagn
M = manövervagn till loktåg
R = serveringsvagn (bistro/restaurang)
S = specialvagn (S som andra bokstav = kiosk)
U = manöver-, mellan- eller släpvagn till motorvagn
V = tvåaxlig vagn
WL = sovvagn
X = elmotorvagn
Y = dieselmotorvagn
Förutom littera har fordonet även ett nummer så att man kan skilja på olika fordonsindivider. I dag används europeiska EVN-nummer på alla lok, motorvagnar och personvagnar.
