Tb/DLL

Infranord DLL 3107C i Kil 2010. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Dieselelektriskt lok
• Axelföljd: Bo'Bo'
• Längd: 16600 mm (med plogar 18130 mm)
• Tjänstevikt: 84 ton (med plogar 88 ton)
• Max axellast: 21,5 ton
• Effekt: 1235 kW
• Startdragkraft: 250 kN
• Bromsvikt G/P: 49/51 ton
• Dynamisk vikt: 94/98 ton (utan/med plogar)
• Hastighet: 105 km/h
• Tillverkare: Nohab
• Byggår: 1969-1970
• Byggt antal: 10
• Ursprunglig nummerserie: 284-293
• Tillhör: Infranord

Snöröjande diesellok med helikopterljud

Förutom T44-loken fick Nohab i slutet av 1960-talet också uppdraget att tillverka 10 boggielok littera Tb och 20 tvåaxliga lok littera Tc. Tanken med Tb- och Tc-loken var att de skulle fungera som kombinerade godstågs- och snöröjningslok. Tb är den största av de två typerna och byggdes framför allt för snöröjning av bangårdar.

Tb 286 i ursprunglig färgsättning i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup.

Lyftplatta för vändning

Hytten placerades i ena änden och stora fönster gav bra sikt framåt och åt sidorna. Loken fick även en lyftplatta mellan boggierna och tack vare denna kunde loken vändas vid behov så att man kunde köra från hyttänden. På grund av lokens tyngd kunde vändningen dock bara ske på angivna platser.

Framtill och på sidorna fick loket stora plogar som kunde monteras av sommartid. Axeltrycket visade sig vara större än förväntat och loken fick därför en extra mittaxel som kunde monteras av sommartid då lokens vikt var lägre tack vare de avmonterade plogarna. Mittaxeln togs under 1970-talet bort permanent.

Förvirrande helikopterljud

Tb-loken utvecklades samtidigt som T44 och fick samma motor från General Motors (EMD 645E). Det var dock inte tillräckligt med plats för en effektiv ljuddämpare och loken blev därför ganska högljudda. Tb-lokens speciella motorljud kan på avstånd liknas vid ljudet av en helikopter vilket ibland lär förvirra boende utmed järnvägar.

Två Tb-lok kan multipelköras med varandra eller med T44.

Timmertåg och banarbetståg

SJ använde loken till snöröjning på vintern och i godståg och banarbetståg sommartid. Loken drog bland annat timmertåg på Siljansbanan och några enstaka gånger hände det att Tb-lok till och med användes i persontåg på just denna bana.

Banverket DLL 3101 (f d Tb 285) under snöplogning i Ånge 1998. Foto Sten-Åke Bergholm, bilden förmedlad av Allan Östlund.

Hamnade hos Banverket

Efter att Banverket bildats 1988 överfördes loken dit och de används numera enbart vid banarbeten och snöröjning. En vanlig uppgift är att dra makadamtåg.

Loken fick först littera QTB men detta ändrades senare till DLL (förkortning för diesellinjelok), ett littera som Banverket använde till flera olika typer av lok.

Annons

Extra bränsletank ersatte lyftplattan

De flesta av loken har på senare tid fått lyftplattan borttagen och ersatt med en extra bränsletank. Nästan alla lok har också målats om och är numera gula. Den ursprungliga färgsättningen var orange med grått underrede och tak.

Infranord DLL 3106E i Hallsberg 2021. Foto Frederik Tellerup.

Infranord ny ägare

De åtta kvarvarande loken tillhör nu Infranord. Infranord är namnet på det bolag som uppstod när Banverket Produktion bolagiserades 2010.

2021 beställde Infranord modernisering av två Tb-lok hos Railcare. Loken får bl a nya dieselmotorer (Caterpillar C32B) och upprustade förarhytter.

Infranord DLL 3109E i Nässjö 2014. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Banverket DLL 3104, f d Tb 288, i Hässleholm 2008. Foto Frederik Tellerup.

Banverket DLL 3107, f d Tb 291, i Kiruna 2003. Foto Markus Tellerup.

Banverket DLL 3104, f d Tb 288, i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.

SJ Tb 286 i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup.

Interiör förarhytt DLL 3100/Tb 284 1999. Foto Markus Blidh.

Banverket DLL 3100/QTB 284, f d Tb 284, i Malmö 1996. Foto Frederik Tellerup.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998