Annons

DB 112 165 i Berlin 2016DB 112 165 i Berlin 2016. Det är lok av denna typen som Blå Tåget har köpt. Foto Frederik Tellerup.

16,6

m

82,5

ton

4000

kW

160

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Inköpta
  • Typ: Ellok
  • Axelföljd: Bo'Bo'
  • Tjänstevikt: 82,5 ton
  • Max axellast: 20,6 ton
  • Längd: 16640 mm
  • Effekt: 4 x 1000 = 4000 kW
  • Startdragkraft: 248 kN
  • Hastighet: 160 km/h
  • Tillverkare: LEW (senare AEG)
  • Byggår: 1990-1994
  • Byggt antal 112: 129 st
  • Inköpt antal Sverige: 2
  • Tillhör: Blå Tåget

Tyskt ellok till Blå Tåget

Det privata bolaget Blå Tåget som 2011 började köra persontåg Göteborg-Stockholm använde under lång tid inhyrda lok till tågen. 2021 köpte man två begagnade112-lok från tyska DB som ska användas i trafiken framöver.

Standardlok till DR

Under 1980-talet ökade behovet av nya ellok hos DR, Deutsche Reichsbahn, som skötte tågtrafiken i Östtyskland. Loktillverkaren LEW i Hennigsdorf utvecklade därför ett prototyplok som presenterades 1982. Loket var konstruerat för en hastighet på 160 km/h men eftersom så gott som inga sträckor i Östtyskland hade en så hög hastighet vid den tiden så blev största hastighet 120 km/h. Konstruktionen byggde delvis på tyristorteknik som gav en steglös reglering av hastigheten.

Loktypen, som fick litterat 243 (hos DB ändrat till 143), började serietillverkas 1984 och fram till 1990 byggdes mer än 600 exemplar. Loken användes både i persontrafik och godstrafik.

DB 143 070-1 i Berlin 2012Föregångaren 243/143 såg stort sett likadan ut som de efterföljande 112-loken men hade en högsta hastighet på bara 120 km/h. Här är ett typiskt regionaltåg med 143-lok och tvåvåningsvagnar i Berlin 2012. Foto Frederik Tellerup.

Snabbare lok - 112

Efter återföreningen av Tyskland 1990 började man rusta upp infrastrukturen i f d Östtyskland och elektrifieringen av järnvägarna fortsatte. Man behövde därför snabbare ellok och en ny serie lok med 160 km/h som högsta hastighet beställdes med 243-loken som grund. Efter en prototypserie på 4 lok levererades 35 lok till DR 1990-1991. Loken fick först litterat 212 men från 1992 klassificerades de som 112.0.

Denna första serien efterföljdes av ytterligare två beställningar av östtyska DR och västtyska DB på vardera 45 lok, 112.1, som utseendemässigt skiljde sig genom att ha mindre strålkastare än 112.0. Att DR och DB beställde loken i samarbete gjorde att loktypen blev en symbol på det tyska återförenandet.

Från 1990 till 1994 levererades alltså totalt 129 lok med numren 002-040 (112.0) och 101-190 (112.1). Loken sattes in i tågtrafiken både i västra och östra Tyskland och den typiska tjänstgöringen blev i regionala persontåg. Efter att DR slagits ihop med Deutsche Bundesbahn 1994 tillhörde loken DB, Deutsche Bahn.

Skiftande tjänstgöring

1999 delade DB upp sin trafik i två divisioner för lokal- och regionaltrafik (DB Regio) respektive fjärrtrafik (DB Fernverkehr). 112.0-loken överfördes till DB Regio medan 112.1 hamnade hos DB Fernverkehr. För att lättare särskilja loken omlittererades därför 112.0-loken till 114 år 2000.

2004 överfördes dock även 112.1-loken till DB Regio och därefter har loken oavsett serie använts i regionaltrafik. De har bl a tjänstgjort runt Berlin, Frankfurt och Kiel, ofta tillsammans med tvåvåningsvagnar. 

Försäljning till Sverige

Under senare tid har en del 112-lok blivit övertaliga med avställning och skrotning som följd. Blå Tåget köpte 2021 två lok av DB till sin persontrafik Göteborg-Stockholm och det första loket, 112 175, ankom Sverige våren 2021. Loket har målats om i Blå Tågets mörkblå färgsättning men har ännu inte tagits i trafik. Blå Tågets trafik har varit inställd sedan 2019 men bolaget uppger att man planerar för en ny trafikstart.

 

Mer om loktypen

- Wikipedia.de om 243/112

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer