Y3 med manöver- och mellanvagnar

Y3 1264 i Simrishamn 1990. Foto Christian Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Dieselmotorvagnståg bestående av motorvagn andra klass (Y3), mellanvagn första och andra klass (UAB3), mellanvagn andra klass (UB3/UB3B) och manövervagn andra klass (UB3Y)
• Antal sittplatser: 34 (Y3), 18/28 (UAB3, första/andra klass), 56 (UB3), 42 (UB3B), 62 (UB3Y)
• Axelföljd: B'B' (Y3)
• Längd: 19620 mm (Y3/UB3Y), 21000 mm (UAB3/UB3/UB3B), 81240 mm (Y3+UAB3+UB3+UB3Y)
• Tjänstevikt: 61,9 ton (Y3), 28,6 ton (UAB3), 29,4 ton (UB3/UB3B), 37,4 ton (UB3Y), 156,9 ton (Y3+UAB3+UB3+UB3Y)
• Effekt: 2 x 455 = 910 kW (Y3)
• Hastighet: 140 km/h
• Tillverkare: Linke-Hofmann-Busch
• Byggår: 1966-1967
• Byggt antal: 6 (Y3), 4 (UA3, senare ombyggda till UAB3), 3 (UB3), 4 (UB3B), 2 (UB3Y)
• Ursprunglig nummerserie: 1261-1266 (Y3), 2160, 2161 (UB3Y), 2169-2172 (UAB3), 2162-2164 (UB3), 2165-2168 (UB3B)
• Tillhörde: SJ

Den eldfängda kamelen - SJ:s första tvåvåningståg

I slutet av 1950-talet började SJ skissa på önskemål till ett nytt dieselmotorvagnståg som skulle kunna användas i snabba tåg på längre oelektrifierade linjer.

Tågen skulle liksom X9 bestå av motorvagn, varierande antal mellanvagnar och manövervagn och tanken var först att Hilding Carlsson skulle bygga även dessa tågsätt. På grund av Hildings bortgång upphörde dock samarbetet och SJ fick se sig om efter en ny tillverkare.

Två våningar

Motor- och manövervagnarna fick efter en del funderingar två våningar, vilket var första gången i SJ:s historia. Motorvagnen (Y3) hade passagerarutrymme på ovanvåningen och maskinrum på nedervåningen, medan manövervagnen (UB3Y) hade resandeutrymme på båda våningarna. Både Y3 och UB3Y fick luftkonditionering - till skillnad från mellanvagnarna - eftersom fönstren inte var öppningsbara.

Byggdes i Tyskland 

1964 beställde SJ sex motorvagnar, två manövervagnar och elva mellanvagnar av Linke-Hofmann-Busch i Tyskland. Tågsätten började levereras 1966 och sattes under 1967 in på sträckorna Stockholm-Mora och Malmö-Karlskrona.

Tågsammansättningen var antingen Y3+mellanvagnar+Y3 eller Y3+mellanvagnar+UB3Y. I tåg med två motorvagnar kunde man koppla in fler mellanvagnar, upp till sex stycken.

Tre typer av mellanvagnar

Det fanns tre typer av mellanvagnar, UA3 med förstaklassutrymme, UB3 med andraklassutrymme och UB3B med andraklassutrymme, pentry och barnkupé. Inredningen i mellanvagnarna var ordnad i både kupéer och salonger. Behovet av första klass visade sig inte vara så stort som man trott och UA3-vagnarna byggdes därför 1970 och 1972 om till kombinerade första- och andraklassvagnar med littera UAB3. Salongen gjordes om till andra klass medan kupéerna fick behålla sina förstaklassplatser.

I sin krafts dagar: Ett skinande nytt Y3-tågsätt i Malmö 16 november 1966. En demonstrationstur för journalister och andra inbjudna kördes Malmö-Stockholm denna dagen. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Pucklar gav smeknamn

En tidvis vaggande gång och motor- och manövervagnarnas två våningar som på avstånd kunde liknas vid pucklar gjorde att tågen snart fick smeknamnet "kamel"

En tidvis vaggande gång och motor- och manövervagnarnas två våningar som på avstånd kunde liknas vid pucklar gjorde att tågen snart fick smeknamnet "kamel". Tågen hade under hela sin levnadstid en rödorange färgsättning.

Eldfängda

Y3-motorvagnarna drabbades i början av en del barnsjukdomar. De påtänkta Rolls Royce-motorerna hade under konstruktionen av tågen bytts ut mot starkare Deutz-motorer för att kunna höja hastigheten till 140 km/h. Deutz-motorerna utvecklade dock mer värme vilket ledde till problem när tågen sattes i trafik. Motorvagnarna visade sig vara eldfängda eftersom kylningen av motorerna i kombination med den höga maxhastigheten inte riktigt fungerade i det trånga motorrummet. Även bränslespridarrör som sprang läck var ett problem. På flera platser utmed sträckorna där Y3 användes fick brandkåren rycka ut och under 1970-talet byggdes motorvagnarna om för att förbättra driftssäkerheten.

Gick i lokaltrafik

Y3 försvann från Mora-tågen redan 1972 och användningen koncentrerades till Malmö-Karlskrona. 1982 degraderades tågen till lokaltrafiken på linjen Malmö-Ystad. Under en tid utsträcktes trafiken även till Tomelilla, men Y3 användes aldrig hela vägen till Simrishamn. Ett tågsätt kom dock dit i alla fall i samband med att Svenska Järnvägsklubben 1990 anordnade en avskedsresa med Y3.

En motorvagn och flera mellanvagnar förolyckades under åren. 10 augusti 1978 spårade ett Y3-tåg ur i Stehag i Skåne. Fyra personer omkom och motorvagnen Y3 1263 liksom mellanvagnen UB3B 2166 skrotades senare. I januari 1983 brann en Y6-motorvagn på bangården i Malmö och mellanvagnarna UB3 2163 och UB3B 2167 som stod intill skadades så illa att de fick skrotas.

Slopning

Y3-motorvagnarna användes på Ystadbanan till maj 1990 då de ersattes av Y1. Tågen stod sedan avställda tills de skrotades 1993, förutom ett tågsätt som sparades en tid för att eventuellt bli museifordon. Efter drygt ett år visade det sig dock att ingen museiförening dessvärre kunde ta hand om tåget och det skrotades 1994/1995.

Det dröjde till 2004 innan SJ återigen fick ett tvåvåningståg - då i form av X40.

Ritning Y3.

UB3B 2165 i Simrishamn 1990. Foto Christian Tellerup.

UB3 2162 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.

Y3-tåg i Malmö 1989. Foto Christian Tellerup.

Interiör Y3 1265 1988. Foto Christian Tellerup.

UB3Y 2160 i Malmö 1986. Foto Markus Tellerup.

Interiör förarhytten Y3 1265 1988. Texten på den gröna skylten till höger lyder "Lämna förarhytten i det skick som du själv önskar återse den". Foto Christian Tellerup.

Interiör UA3 1966. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Interiör kupé UA3 1966. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Y3-tågen hade ingen restaurangvagn och när tågsätten var nya erbjöds ambulerande servering, en service som dock upphörde efter ett par år. Pentry fanns i mellanvagnarna med littera UB3B. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Interiör ovanvåningen Y3 1966. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Interiör förarhytt Y3 1966. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Mer om vagntypen

- Arne Hällqvist: Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Minihistorik över Y3, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
- Lars Olsson: Vyer från linjen: De sista kamelerna, fotoreportage i tidningen Tåg 4/1991
- Jan Lindahl: Fula fordon 2: Farväl till kamelerna, artikel i tidningen Tåg 2/1993
- Jan Lindahl: Till minnet av en schysst kamel, i Motorvagnsåret 1990, bok utgiven av Svenska Motorvagnsklubben 1991
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag