Uppsala-Sala-Avesta Krylbo-Borlänge

Dalabanan*

SJ snabbtåg Falun-Stockholm i form av X55 3360 söder om Hedemora 18 juli 2016. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik
• Öppnad: Uppsala-Krylbo 1873, Krylbo-Säter 1880, Säter-Borlänge 1881
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 160 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Uppsala-Sala upp till 160 km/h, Sala-Borlänge upp till 180 km/h

Historia

Järnvägslinjen som idag går under namnet Dalabanan har rötter dels i form av den Norra stambanan mellan Uppsala och Krylbo, dels enskilda Södra Dalarnes Järnväg på sträckan Krylbo-Borlänge.

Norra stambanan Uppsala-Krylbo

Järnvägen Stockholm-Uppsala öppnades 1866 och var då den första statsbanan norr om Stockholm. Vid den tidpunkten var sträckningen för den planerade fortsättningen norrut inte fastlagd. Vissa hävdade att en sträckning fortsatt rakt norrut via Gävle var det bästa men Nils Ericsson som hade högsta ansvaret för stambanebyggandet förfäktade en järnväg via Sala upp till Storvik. Riksdagsbeslutet 1870 följde hans linje och järnvägen Uppsala-Gävle fick lokala intressen ta hand om. 1871 började stambanan byggas vidare från Uppsala och 1873 öppnades den på sträckan Uppsala-Krylbo.

SDJ lok 9 med tåg på bron över Lustån söder om Hedemora 1910. Foto Järnvägsmuseet.

Södra Dalarnes Järnväg

Södra Dalarnes Järnvägsaktiebolag (SDJ) bildades 1875 i Hedemora med syfte att bygga en järnväg som skulle förbinda stambanan i Krylbo med Bergslagernas Järnvägar i Borlänge

Södra Dalarnes Järnvägsaktiebolag (SDJ) bildades 1875 i Hedemora med syfte att bygga en järnväg som skulle förbinda stambanan i Krylbo med Bergslagernas Järnvägar i Borlänge. Den sydligaste biten av denna tänkta järnväg existerade redan - från Krylbo till Strömsnäs i form av Krylbo-Norbergs Järnväg (KNJ) och Strömsnäs-Avesta i form av Avesta bruks egen spårförbindelse. I koncessionen som gavs 1876 fick SDJ tillstånd att använda respektive köpa in dessa båda bandelar. 1880 kom bolaget igång med trafik upp till Säter, året därpå hela vägen till Borlänge. Redan före trafikstart insåg man att det var opraktiskt att dela linjen närmast Krylbo med KNJ så 1881 hade man även byggt ett eget spår Krylbo-Strömsnäs.

SDJ var inblandade redan från början i Siljans Järnväg mellan Borlänge och Insjön som öppnades 1883-84. I och med denna järnväg skapades det som var tanken med SDJ från början - att bli en viktig del i transportleden mellan Siljan och Mälaren (Västerås). År 1912 köptes Siljans Järnväg av SDJ som sedan förlängde den till Rättvik. Senare under 1910-talet kom SDJ att ingå i det trafiksamarbete som 1919 utvecklades till Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle (GDG). Hela GDG-rörelsen, det vill säga förutom SDJ även Bergslagernas Järnvägar och Gävle-Dala Järnvägar, förstatligades 1947 och inkorporerades i SJ 1948.

X2000 593 mot Stockholm och Malmö susar förbi Hedemora den 21 februari 2007. Foto Markus Tellerup.

"Dalabanan" växer fram

Stambanan Uppsala-Krylbo elektrifierades 1934, den förstatligade järnvägen Krylbo-Borlänge 1948. Successivt tappade sträckan Uppsala-Krylbo (-Storvik-Ockelbo) sin status som stambana för trafiken mellan Stockholm och Norrland till förmån för den rakare vägen via Gävle. För persontrafikens del blev istället sträckningen (Stockholm-) Uppsala-Borlänge-Mora en enhet som kom att benämnas Dalabanan när Banverket bildats och delat in järnvägsnätet i "stråk".

1966 levererades de första dieselmotorvagnstågen typ Y3 till SJ och sattes till en början bland annat in i direkttågen mellan Stockholm och Mora eftersom Siljansbanan ännu var oelektrifierad. Olika satsningar på trafiken Stockholm-Dalarna har sedan kommit och gått: En period med början 1985 marknadsförde SJ linjen under namnet "Dalapendeln" med särskilt avskiljda vagnar. X2000-trafik infördes i mitten av 1990-talet mellan Stockholm och Falun trots att Dalabanan bara är marginellt snabbtågsanpassad.

InterCity-tåg 36 Stockholm-Mora ankommer Hedemora i juli 2016. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontåg: Hela linjen trafikeras av SJ:s InterCity-tåg Stockholm-Falun/Mora samt snabbtåg Stockholm-Falun, numera i första hand X55. Tåg i Bergslagen kör enstaka kompletterande tåg. Sträckan Uppsala-Sala trafikeras förutom av fjärrtågen även av regionala tåg (motorvagnar typ ER1 och Regina). Dessa var från 2013 en del av Upplands Lokaltrafiks trafiksystem Upptåget men blev i juni 2022 en del av Mälartåg.

Godsstationer är enbart Uppsala, Avesta Krylbo och Borlänge, men Borlänge och i någon mån Krylbo är i gengäld knutpunkter för godstrafik. Bandelarna Sala-Krylbo och Krylbo-Borlänge används också av ganska många godståg på väg från/till andra håll.