Annons

Älvdalsbanan
Bild: T43 med timmertåg vid Spjutmosjön 2003T43 240 med timmertåg vid Spjutmosjön 2003. Foto Martin Oscarsson.

38

km

S

system

40

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Godstrafik Mora-Blyberg, ingen trafik Blyberg-Märbäck
  • Öppnad: 1900
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 38 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: C2 - 20 ton
  • Elektrifierad: Nej, förutom Mora-Morastrand
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
  • Trafikeringssystem: S
  • Hastighet: Upp till 40 km/h (Blyberg-Märbäck 10 km/h)

Historia

Järnvägen Mora-Märbäck är den avkortade del som återstår av Mora-Älvdalens Järnväg (MEJ).

Älvdalens kommun avsatte i början av 1890-talet en miljon kronor för bygget av en järnväg till Mora och Mora-Elfdalens Jernvägsaktiebolag bildades. Efter tre års arbeten kunde banan invigas i november 1900. Det fanns planer på att fortsätta banbygget från Älvdalen till Elverum i Norge och på så vis skapa en internationell förbindelse, men så blev det aldrig.

Många bolag inblandade

Älvdalsbanan blev redan från början invecklad i olika turer mellan de andra järnvägsbolagen i området. Till en början skötte Mora-Vänerns Järnväg (MVJ) trafiken på banan, men 1906 gick MEJ i konkurs. Falun-Rättvik-Mora Järnväg (FRMJ) köpte då bolaget på exekutiv aktion och MEJ övertogs formellt 1909. FRMJ hade i sin tur ett nära samarbete med Gävle-Dala Järnväg (GDJ) och gick helt upp i detta bolag 1920. Från detta år var alltså Älvdalsbanan en del av GDJ och man började köra direkta persontåg Falun-Älvdalen.

Bild: Gåsvarv f d station 2003Zorn-inspirerade stationshus: Mora-Älvdalens Järnväg fick sju karakteristiska stationshus i rundhyvlat timmer. De byggdes med utskjutande övervåningar och spröjsade fönster. Husens arkitekt Ferdinand Boberg sägs ha fått inspiration från den kände nationalromantiske konstnären Anders Zorn som bodde utanför Mora. Boberg - kanske mest känd för NK-huset och kvarteret Rosenbad i Stockholm - ritade också stationshusen till Stockholm-Nynäs Järnväg. På bilden Gåsvarv station 2003. Foto Martin Oscarsson.

Förstatligande

I samband med att GDJ förstatligades 1948 blev banan en del av SJ:s nät. Persontrafiken som varit blygsam sedan 1930-talet lades ner helt 1961. Godstrafiken fortsatte däremot med timmer och trävaror som de viktigaste transportslagen. Ångloken ersattes med diesellok och under 1970-talet var multipelkopplade Tb-lok vanliga som dragkraft, framför allt sommartid då loken var befriade från sin vanliga tjänst som snöröjare.

Upprustning - och nedläggning

1982 började SJ rusta upp banan och delen Blyberg-Älvdalen (10 km) stängdes av för trafik under tio månader. Trafiken kom åter igång i juni 1983, men upphörde 1989 på delen Blyberg-Älvdalen. Den nordligaste sträckan Märbäck-Älvdalen (3 km) revs slutligen upp 1995.

De privata godsbolagen gjorde sitt intåg på banan 1997 när Woxna Express började köra timmertåg Märbäck-Mora-Orsa-Bollnäs. Transporterna togs över av Orsatåg 1999 som fortsatte med sin trafik fram till 2001. Olika bolag har därefter trafikerat banan.

Bro dömdes ut

Den kombinerade väg- och järnvägsbron över Österdalälven vid Oxberg dömdes ut p g a rostskador vid Trafikverkets inspektion 2 november 2016, vilket fick till följd att tågtrafiken omedelbart stoppades. Trafiken kunde inte återupptas förrän i juli 2017 då en beredskapsbro lagts in som ersättning. En mer permanent lösning med separata väg- och järnvägsbroar planeras.

Nytt liv för den norra delen?

De sex kilometrarna av banan norr om sågverket i Blyberg har inte trafikerats på länge men Försvarsmakten önskar kunna lasta bl a fordon i Mjågen strax norr om Märbäck. Här finns det en ändlastkaj sedan tidigare. Den igenvuxna sträckan röjdes hösten 2023.

 

Td 404 med tåg passerar Läde den 14 juli 2014. Foto Martin Oscarsson.Td 404 med tåg passerar Läde den 14 juli 2014. Foto Martin Oscarsson.

Trafik

Ingen persontrafik, men chartertåg har körts till Oxberg i samband med Vasaloppet.

I godstrafiken dominerar skogsvaror. Green Cargo kör Mora-Blyberg. Dragkraft i tågen är numera normalt diesellok typ Td.

Ingen trafik Blyberg-Märbäck för närvarande.

Bild: Timmertåg på den kombinerade väg- och järnvägsbron i Oxberg 2003Timmertåg på den kombinerade väg- och järnvägsbron i Oxberg 2003. Foto Martin Oscarsson.

Beskrivning

Banan utgår från Mora (Mra, 0 km/km 221). På privatbanetiden utgick dock tågen från Mora-Noret som låg en bit söder om Mora station. Banan fortsätter förbi Morastrand (Mras, 1 km/km 220) som är belägen vid Siljan. Denna del är gemensam med Inlandsbanan Kristinehamn-Mora. I Morastrand fanns det 1953-1969 en hållplats för persontågen på de båda banorna. Hållplatsen återöppnades 1994 och används nu av tågen på banan från Borlänge. Morastrand ligger nämligen betydligt mer centralt än Mora station. I samband med öppnandet elektrifierades sträckan Mora-Morastrand.

I Morkarlby (2 km) och Eldris (9 km) fanns det tidigare stationer. Den kända skidtävlingen Vasaloppet går här utmed järnvägen varje år i början av mars. Läde (13 km) f d lastplats passeras. Omgivningarna erbjuder många vackra vyer och efter Gopshus (23 km) går järnvägen mycket spektakulärt på en bank över Spjutmosjön som är en uppdämd del av Österdalälven. I Oxberg (Oxb, 28 km) fanns det tidigare en timmerterminal och hit har man flera gånger kört chartertåg med Vasaloppsåkare. Stationshuset är sedan 1960-talet hembygdsgård. Strax efter stationen korsar banan Österdalälven på en kombinerad väg- och järnvägsbro, något som i dag är en sällsynthet. Bron fick stängas p g a rostskador i november 2016 och istället lades en beredskapsbro in som provisorium. Planer finns på att bygga två helt nya broar, en för tågtrafiken och en för biltrafiken.

Bild: T44 403 med godståg i Blyberg 2003T44 403 med fliståg i Blyberg 2003. Foto Martin Oscarsson.

I Blyberg (Bbe, 31 km) finns ett sågverk och här lastas bland annat flis. Den före detta stationen i Gåsvarv (36 km) passeras. Stationshuset med utstickande övervåning är typiskt för banan. Älvdalsområdet är känt för bergarten porfyr och lastplatsen Märbäck (Mäk, 38 km) användes en period för att lasta ut porfyrgrus. Efter lastplatsen tar spåret slut efter några hundra meter vid Mjågen. De återstående två kilometrarna till den tidigare slutstationen Älvdalen används som gång- och cykelbana. Stationsområdet i Älvdalen fungerar numera bland annat som busstation men är ganska välbevarat med stationshus, godsmagasin och lokstall.

Bild: Spårslutet vid Märbäck 2007Efter lastplatsen i Märbäck fortsätter spåret några hundra meter mot Älvdalen och avslutas med en ändkaj. Foto i december 2007, Markus Tellerup.
Vasaloppståg söder om Gopshus 25 februari 2011Vasaloppståg söder om Gopshus 25 februari 2011. Foto Jørn Ole Steina.
Bild: Det f d stationsområdet i Älvdalen 2003Älvdalens f d station 2003. T v godsmagasinet, rakt fram skymtar lokstallet och kyrkan, t h stationshuset. Foto Martin Oscarsson.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Thomas Edoff: Vyer från linjen - Mora-Älvdalens järnväg, tidskriften Tåg nr 10/1981
- Göran Lavesson: Godsbaneresa Mora-Älvdalen, tidskriften Tåg nr 10/1983
- Lars Olof Lind/Christer Hammare: Morastrand - en nygammal hållplats, tidskriften Tåg nr 2/1994
- Historiskt.nu om Mora-Älvdalens Järnväg

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Banor i Svealand

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer