Annons

Bild: X3 4 i Solna 2010 X3 4 i Solna 2010. Foto Daniel Baerentsen.

93

m

187

ton

2240

kW

200

km/h
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
4 of 5 (2 Votes)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: I trafik
  • Typ: Elmotorvagn, fyrdelad, andra klass
  • Axelföljd: Bo'Bo'+2'2'+'2'2+Bo'Bo'
  • Antal sittplatser: 228
  • Längd: 93084 mm
  • Tjänstevikt: 187 ton
  • Max axellast: 16 ton
  • Effekt: 8 x 280 = 2240 kW
  • Bromsvikt R: 300 ton
  • Dynamisk vikt: 200 ton
  • Hastighet: 200 km/h
  • Tillverkare: Alstom
  • Byggår: 1998-1999
  • Byggt antal: 7
  • Ursprunglig nummerserie: 1-7
  • Tillhör: Arlanda Express
Egenskaper
  • Tillgänglig - plant insteg, rullstolsplatser
  • Wifi
  • AC/klimatanläggning

Arlanda Express - snabbtåget till flyget

Under 1980-talet hade man allt oftare diskuterat en järnvägsförbindelse till flygplatsen i Arlanda utanför Stockholm och 1995 påbörjades byggandet av Arlandabanan. Den nya sträckan byggdes av ett privat konsortium som i gengäld fick ensamrätt att bedriva pendeltrafik Stockholm-Arlanda. Till trafiken på banan byggde Alstom i England sju motorvagnssätt 1998-1999.

Fyrdelat tåg 

Tågen fick fyra fast sammankopplade delar med en motorvagn i varje ände och två mellanvagnar. Varje vagn har två dörrpar och vid varje dörr finns bagagehyllor. Inredningen är av vanlig salongstyp och i en av mellanvagnarna finns handikapplatser och toalett.

Det första tågsättet kom till Sverige sommaren 1998. Provkörningar pågick ända fram till invigningen av Arlandabanan hösten 1999 då trafiken startade under namnet Arlanda Express. 

Lika snabba som X2 

X3-motorvagnarna är godkända för trafik i 200 km/h, samma största hastighet som X2, men har till skillnad från dessa ingen korglutning. Det behövs inte eftersom både den nybyggda Arlandabanan och en stor del av den gamla linjesträckningen som tågen trafikerar (banan Stockholm-Uppsala) saknar skarpa kurvor.

Isolerade från övrig trafik - men ändå inte

Tågen och de stationer de trafikerar (spår 1 och 2 på Stockholm C samt Arlanda Södra och Norra) är specialanpassade till varandra. Detta märks bland annat på de extra höga perrongerna med insteg i tågen utan planskillnad. Förutom vid ändpunkterna använder dock Arlanda Express samma spår som fjärr- och regionaltågen.

Nya noskoner

Under 2003 och 2004 bytte man noskonerna på tågen mot en ny modell som gör det lättare att komma åt kopplen. Som en följd av ändringen flyttades de nedre strålkastarna upp en bit.

Moderniserad inredning

2006 fick tågen ny inredning, med design från modeföretaget Björn Borg. 2010-2011 moderniserades inredningen ännu en gång - tågen fick nya stolar och antalet sittplatser ökades till 228 (ursprungligen hade tågen 190 platser). Den utvändiga färgsättningen ändrades också delvis (vita istället för grå sidor).


Sträckor där X3 används.

 

Bild: Interiör X3 4 2011Interiör X3 4 2011. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör X3 2011Interiör X3 2011. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör X3 4Display i X3 4 som visar tågets hastighet. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Förarplats X3 1Förarhytt X3 1 2014. Foto Marcus Ek.
Utgångna varianter/färgsättningar
Bild: X3 7 i Skavstaby 2005X3 7 i Skavstaby 2005. Foto Christian Tellerup.
Bild: X3 3 i Stockholm 1999X3 3 i Stockholm 1999. Bilden är från den relativt långa inkörningsperioden detta år då man körde full trafik enligt tidtabell men utan passagerare. Fordonet hade ännu inte fått sidodekaler och frontnumrering. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör X3 4, 1 och 6Färgglad interiör med touch av tennisstjärna: Under 2006 renoverades X3-tågen invändigt och tågsätten fick olika färgscheman. Tre olika färger och tre olika mönster användes, designade av modeföretaget Björn Borg. Från vänster X3 4, 1 respektive 6 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör X3 3Interiör X3 3 (ursprunglig inredning) i Stockholm 2002. Foto Markus Tellerup.
Bild: X3 4 i Arlanda 2011X3 4 i Arlanda 2011. Foto Frederik Tellerup.
Bild: X3 2 passerar Solna 2005X3 2 passerar Solna station under en tur Stockholm-Arlanda i februari 2005. Foto Markus Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Jan Lindahl: Littera X3, tidskriften Tåg nr 6/1998
- Bo Hjertstrand och Thomas Johansson: God komfort med få missar - TÅG testar Arlandatåget, tidskriften Tåg nr 7/1999

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer